Hur stor nytta har pollinatörer av de växter som förädlats för sin blomsterprakt och som är det vanligaste inslaget på plantskolor? Åtminstone betydligt bättre än en gräsmatta, menar forskare bakom en ny studie.
Studien är förvisso från USA, men den ger stöd till liknande studier från Storbritannien som kom fram till ungefär samma slutsats. Forskare vid Northwestern University och Chicago Botanic Garden undersökte hur pollinatörer besökte olika växter – både odlade växtsorter och vilda arter som förekommer i naturen.
De poängterar att det inte måste vara ett val mellan det ena eller det andra.
– Att förvandla en trädgård eller en framsida till en vild miljö kan kännas överväldigande. En viktig slutsats från vår studie är att odlade växter med estetiskt tilltalande utseende fortfarande kan locka pollinerare till din trädgård och kan vara en riktigt bra ingång för människor som tvekar eller inte har tid eller resurser att leta efter vilda växter, säger Nicholas Dorian från Chicago Botanic Garden, studiens huvudförfattare.
Mainstream med trädgård för pollinatörer
I ett pressmeddelande beskriver forskarna så kallade ”pollinatörträdgårdar”, som är anpassade för insektslivet med hjälp av många växtarter som hittas vilt i den nordamerikanska naturen. Dessa trädgårdar kallas nu en ”mainstream-rörelse”. Det finns miljontals sådana trädgårdar över hela USA.
– Rörelsen för pollinatörträdgårdar är ett relativt nytt tillvägagångssätt för bevarande av biologisk mångfald. Under 1900-talet trodde vi att bevarande måste ske i stora områden långt bort från människor – som i nationalparker eller stora naturreservat. Men på senare tid har vi tagit hem bevarandet. Det kan innebära att riva upp gräsmattan för att anlägga en äng med inhemska växter, plantera en kruka med blommor på balkongen eller samarbeta med grannarna för att omvandla vägens mittremsa till en odling, säger Nicholas Dorian.
Baserat på tio minuter långa observationer
Studien bestod både av att forskarna i ett kontrollerat experiment jämförde antalet insektsbesök på fyra inhemska växtarter och 13 odlade. Ingen av de odlade växterna var så kallade fyllda blommor – dessa är svåra för många insekter att komma åt.
Under en tvåårsperiod observerades varje enskild växt i 10 minuter, tre gånger per vecka. Under varje observation räknade de antalet insekter – inklusive humlor, honungsbin, fjärilar, nattfjärilar, skalbaggar och andra – som besökte blommorna. Dessutom engagerades allmänheten i ett femårigt medborgarforskningsprojekt. Frivilliga planterade samma växter i trädgårdar, på skolgårdar och i offentliga miljöer, och följde sedan pollinatörernas besök med hjälp av den standardiserade metoden att observera blommorna i tio minuter.
Vilt är bäst – odlat ett bra komplement
Det visade sig att de vilda växterna var bäst, men de odlade sorterna var långt ifrån oviktiga.
– Ingen av växterna ignorerades helt av insekter. De vilda arterna hade alltid flest besökare i vår studie, men vissa av de odlade sorterna presterade liknande resultat. Det betyder att odlade sorter inte bör avfärdas som värdelösa. Med det sagt är inte alla odlade sorter skapade lika. Vissa presterade sämre.
Forskarna poängterar också att även de odlade trädgårdsväxter som presterar sämre lockar fler pollinatörer än gräsmattor, som praktiskt taget inte erbjuder någon föda alls. Det innebär att de kan vara ett användbart komplement till de vilda växterna i pollinatörträdgårdar. Denna insikt är särskilt användbar eftersom vilda växter kan vara svåra att hitta, medan trädgårdssorter finns allmänt tillgängliga på de flesta plantskolor och trädgårdscenter.
Forskarna betonar också att resultaten gäller för trädgårdar och enbart de 17 arter som testades. Det innebär inte att vi ska odla trädgårdssorter i naturen eller för att återställa ekosystem.
LÄS ÄVEN:
• Därför bör du samla frön och odla vilda växter i trädgården
• Lagar och regler för att samla fröer och växter från naturen
• 10 vilda växter och hur du odlar dem
• Odla vilda växter-broschyrer
• Lär känna och uppskatta ”ogräsen”
• Den säkraste appen för att känna igen vilda växter
Källor: Northwestern university och Ecosphere