Därför ska du ha sälg i trädgården

Bi som äter från sälg. Foto: Erik Hansson

Få andra arter nämns lika ofta i rekommendationer för att gynna den biologiska mångfalden. Få andra arter har lika mycket pollen och nektar att erbjuda. Sälgen är helt enkelt en växt som många fler trädgårdsägare borde ha i sina trädgårdar.

Det är tidigt om våren innan löven slagit ut som sälgen är i sin fulla prakt. Hansälgarna syns på långt håll lysa upp de annars grå-bruna skogskanterna som klargula gula lampor. Honsälgarnas gröngula blommor är kanske inte lika omtalade, men där hanarna bjuder insekterna på pollen, som är viktiga för vissa arter, förser honsälgen vårens första insekter med energi i form av nektar. Om du har plats är det därför inte dumt att plantera både en honsälg och en hansälg. De är båda viktiga, men på olika sätt.

Så här kan det låta vid en blommande sälg på våren.

En solig vårdag vid en sälg i full blom är en höjdpunkt för naturälskare. Det är stor chans att det surrar vilt från blommorna när de första, pälsbeklädda insekterna förser sig av årets första kalasmåltid. Humlor och andra vildbin som vaknar tidigt har ofta sälg som en viktig födokälla. Det finns inte mycket annat som blommar så tidigt i den svenska naturen.

Även larver uppskattar sälg

Men det är inte bara blommorna som är lockande för insekter. 178 fjärilsarter och 276 skalbaggsarter lever på sälg i larvstadiet. Bland dem den fascinerande gaffelsvansen som är minst sagt spektakulär som larv och vacker även som fullvuxen nattfjäril. Även den stora videsvärmaren med sina blå ”ögon” på bakvingarna trivs på sälg och det gör även fjärilar som vinbärsfux, tistelfjäril, sorgmantel och påfågelöga.

Bland skalbaggarna kan nämnas snygga arter som sälgvedbock, silverfläckad smalpraktbagge och tvåfärgad smalpraktbagge. Där vedlevande insekter finns brukar det också gnagas smala gångar i trädet med kläckhål i barken. Dessa små håligheter är perfekta ”bihotell” för vildbin och steklar.

Sälgen är med andra ord en riktig insektsmagnet och på grund av det uppskattas sälgen även av alla de fåglar som livnär sig på både fullvuxna insekter och larver. Så även om sälgen är som vackrast på vårkanten så är den fortsatt betydelsefull även när blomningen är över.

Vårens tidiga fjärilar, här en grönsnabbvinge, uppskattar också sälgen. Foto: Erik Hansson

Etablera din egen sälg med sälgvatten

Tyvärr kan det vara ganska svårt att få tag på sälgar på plantskolor. Åtminstone sälgar som är vana vid vårt klimat och som tillhör samma sort som växer vilt i naturen. Det bästa, för dig som har tålamod, kan därför vara att försöka få ett skott att etablera sig. Det påstås ibland att det ska vara enkelt att föröka sälg från skott och ibland att det är svårt. Den vanligaste rekommendationen är att ta relativt långa skott i början på vårvintern när knopparna är i vila. Låt stå relativt kallt i vatten tills de bildar rötter och stick sedan ner dem försiktigt i fuktig jord, gärna några decimeter ned och helst på en relativt solig plats. Vattna rikligt i början – det finns också en studie som visar att din sälg kan rota sig snabbare och få fler rötter per stickling om de vattnas med ”sälgvatten”. Klipp små bitar av unga sälggrenar. Ta bort alla löv, häll varmt vatten över och låt vara i 24 timmar – vattna sedan sticklingarna med vattnet. Detta gjordes två gånger i veckan.

Tänk på att en sälg kan bli ett mindre träd eller en kraftig buske beroende på hur den trivs och sköts. Med bra förutsättningar kan den växa 1-1,5 meter per år, så det som känns lite futtigt i början kan om bara några år ge ordentlig blomprakt.

Lyckas du odla en sälg kan du kanske dela med dig av skott till dina grannar? Om några år har grannskapet garanterat blivit till en favoritplats för vårens första humlor och andra bin.

Källor: Boken ”Sälg – livets viktigaste frukost” av Bengt Ehnström och Martin Holmer, SLU Artdatabanken och Jordbruksverket

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

1 × 2 =