Lär känna och uppskatta ”ogräsen”

I den här artikeln presenterar vi en lång rad växter som brukar klassas som ”ogräs”. Tanken är att du ska lära känna dem och tänka efter en extra gång innan du tar bort dem från trädgården. Om du tycker de är fina och de inte konkurrerar ut andra växter du vill ha kvar – varför inte låta dem vara kvar eller flytta dem till en plats där de kan få vara?

Artikeln uppdateras fortlöpande med fler arter.

Alla växter som presenteras i den här artikeln är inhemska arter som funnits länge i Sverige och som därmed många av landets insekter är vana vid och i vissa fall är mer eller mindre beroende av. Ingen av dem räknas som invasiv.

Alla växter presenteras med en bild på bladen och på hela växten så att du kan känna igen den innan de fått blommor och då kan avgöra om du vill ha kvar den eller inte. Tänk på att det ofta kan verka positivt för det estetiska intrycket och ordningssinnet att samla många exemplar av samma art på en begränsad plats. En ensam röllika kanske ser lite bortkommen ut men om du samlar ihop tio stycken i ett mindre bestånd ökar chansen att du kommer tycka att de har sin plats i din trädgård.

Betygsatta växter

Växterna har också fått betyg baserat på hur mycket nektar de innehåller och hur viktiga de är för den biologiska mångfalden (hur många arter som nyttjar växten). Dessa siffror är baserade på den databas över svenska växter som tagits fram av botaniker och som vi skrivit mer om i den här artikeln.

Ta en titt på växterna här under, lär dig känna igen bladrosetterna och fundera en sväng på om det är något som kan få vara kvar i din trädgård. Det är gratis, innebär inget arbete, det kan bli fint och det kan gynna den biologiska mångfalden.

Baldersbrå

Biologisk mångfald: 4 av 8. Nektar: 4 av 7.

Baldersbrå kan förväxlas med prästkrage, men bladen är flikiga, nästan som dill. Det har även kamomill, som dock har en kryddig doft och toppigare blommor (den gula knappen består av mängder av små gula blommor) jämfört med baldersbrå. På engelska kallas arten ”false chamomile” (falsk kamomill). Blir 30-70 cm höga och sprids via frön. Blommar i juni-oktober.

Brännässla

Biologisk mångfald: 5 av 8. Nektar: 1 av 7.

Brännässlor hör hemma i de flesta trädgårdar. De må brännas vid beröring, men det är många insekter som är mer eller mindre beroende av dem, de är nyttiga att äta och färska brännässlor som läggs i vatten i några dagar blir ett utmärkt näringstillskott till dina odlingar. Kan bli uppemot 130 cm. Förökar sig både med frön och via rötter. Bladen påminner om flera andra växters, men är lite mer grovt sågtandade.

Cikoria

Biologisk mångfald: 4 av 8. Nektar: 5 av 7.

Den 30-80 cm höga cikorian kan med sina maskrosliknande blad förväxlas med flera andra arter, bland annat parksallat, som är betydligt svårare att bli av med om den är oönskad. Men cikorians blommor sitter tätare på stjälken och är blåare än parksallats blekblåa blommor. Dessa blommor erbjuder mycket nektar åt insekter och bladen kan ätas som ruccola av oss människor. Sprider sig med frön.

Groblad

Biologisk mångfald: 6 av 8. Nektar: 1 av 7.

Stjälkarna från bladrosetten blir 10–30 cm höga och har i toppen ett tätt ax med brunaktiga blommor. Växer i hela landet. Bladen kan ätas när de är späda. Senare på säsongen kan de kokas och användas som spenat.

Kamomill

Biologisk mångfald: 4 av 8. Nektar: 4 av 7.

Kamomill har en kryddig doft och toppigare och ihåliga blommor (den gula knappen består av mängder av små gula blommor) till skillnad från baldersbråns plattare och fyllda blommor. I övrigt är de båda arterna väldigt lika. Blommorna på de 15-50 cm höga växten kommer fram i juni-serptember och kan torkas för att göra te.

Korsört

Biologisk mångfald: 4 av 8. Nektar: 4 av 7.

Ettårig, 10-40 cm hög ört som enkel att rycka bort, men som producerar mängder av frön. Är väldigt motståndskraftig mot kyla och kan blomma från mars till november. Även under milda vintrar kan den vara i blom. När blommorna vinklas nedåt börjar den förbereda för att sprida sina frön. Vill du inte ha korsört på fler ställen i trädgården är det nu du ska ta bort blommorna. Observera att korsört är mycket giftig, även i små doser enligt Statens Veterinärmedicinska Anstalt.

Kråkvicker

Biologisk mångfald: 5 av 8. Nektar: 4 av 7.

Ärtväxt som tidigare odlats som foderväxt åt husdjur. Blommar i slutet av sommaren och kan lätt förväxlas med exempelvis häckvicker som dock har glesare både mellan blommorna och bladen. Kråkvicker slingrar sig ofta längs andra växter med sina klängen och kan bli nästan en meter lång.

Löktrav

Biologisk mångfald: 4 av 8. Nektar: 4 av 7.

Tvååring som bara får en bladrosett med runda blad första året. Kan bli upp till 80 cm hög och år två blir bladen spetsigare, mer lika brännässlans blad. Blommar under sommaren och luktar vitlök, inte minst om bladen gnuggas. Går utmärkt att göra exempelvis pesto på, men även att ha i salladen.

Renfana

Biologisk mångfald: 5 av 8. Nektar: 6 av 7.

Borde verkligen inte ses som ett ogräs med tanke på hur fin den är och hur stora värden den har för andra arter. Finns i nästan hela landet utom i fjällen. Blommar i slutet av sommaren och en bra bit in på hösten.

Rödplister

Biologisk mångfald: 5 av 8. Nektar: 4 av 7.

Innan den går i blom kan rödplister förväxlas med brännässla, men rödplister har lite mer rundade blad och bränns inte. Blir 10-30 cm hög och sprids enbart via frön. Kan blomma från tidig vår till sen höst och ibland även över vintern. Ta gärna en närmare titt på de fina blommorna.

Röllika/rölleka

Biologisk mångfald: 6 av 8. Nektar: 6 av 7.

15-60 cm hög växt som kan blomma länge – från tidig sommar till långt in på hösten. Viktig växt för många andra arter och är bland annat värdväxt åt många fjärilsarter. Känns lätt igen på sina flikiga blad. Bladen kan ätas och smaksätta te. Borde verkligen inte räknas som ogräs.

Våtarv

Biologisk mångfald: 5 av 8. Nektar: 3 av 7.

Våtarv lär vara en av världens mest spridda växter och ett väldigt vanligt ogräs i Sverige. Den har ett krypande, mattbildande växtsätt och tål låga temperaturer så den kan vara grön hela vintern om det är milt. Kan blomma från tidig vår till sen höst i olika generationer. Kan ätas som spenat och fungerar även som djurfoder.

Åkertistel

Biologisk mångfald: 5 av 8. Nektar: 5 av 7.

Den stora (upp till 130 cm) åkertisteln blommar på sensommaren och hösten och är populär hos många pollinatörer. Den har som synes höga värden både för nektar och biologisk mångfald. Nackdelen är att den kan vara lite svår att bekämpa om den väl etablerat sig. SLU rekommenderar att man inte försöker gräva upp de djupa rötterna utan istället fokuserar på att ta bort skotten när de utvecklat 6-10 blad. Då är den som mest känslig. Även marktäckning i 1-2 år kan fungera.

Artikeln uppdateras fortlöpande…

2 thoughts on “Lär känna och uppskatta ”ogräsen”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

tre × ett =