Varför säljer inte trädgårdsbutiker fler lokalt odlade växter?

Röllika i blom. Foto: Erik Hansson

Allt fler gör insatser för den biologiska mångfalden och att skapa en äng i sin trädgård blir allt populärare. I trädgårdsbutikerna presenteras färdiga ängsfröblandningar och lockar med vackra exotiska växter som lovar att attrahera både fjärilar och bin. Men varför är det fortfarande så ovanligt med svenska växter och varför är det viktigt? 

Av: Annie Bolmgren, trädgårdsingenjör med inriktning odling och praktikant på Fritidsodlingens riksorganisation.

Viljan att odla mer hållbart och gynna den biologiska mångfalden har under de senaste åren blivit en uppåtgående trend hos fritidsodlare. Mängder av instruktioner och växtförslag syns i media och i trädgårdsbutiker för den som vill göra en skillnad för klimatet. Engagemanget är stort, men frågan är om det är rätt redskap fritidsodlaren får tillgång till?

Konsumenten köper ängsfröblandningar i god tro att personen gör en insats för miljön och förvandlar en del av sin gräsmatta till en blomstrande äng. Ängsfröblandningen innehåller en mängd olika sorters frön, men inte alltid från växter som normalt sett hittas i en svensk äng och ännu mer sällan från växter som odlats i närheten. 

Varför är det då viktigt med lokalt odlade växter? Cassandra Hallman, projektkoordinator för Naturskyddsföreningens projekt Världens längsta blomsteräng, har länge jobbat med lokala fröer (se hennes föredrag här) och hon menar att lokalt insamlade fröer (läs om reglerna här) skapar en större genetisk mångfald jämfört med att använda samma fröbank som skickas runt i hela landet. 

– Om man köper en färdig blandning så kan man till exempel få en gulmåra från Skåne och en liten blåklocka från Uppland. De kommer från olika klimat och har anpassat sig efter lokala skillnader. Om dessa frön sås på till exempel Öland så är de inte lika bra anpassade till platsen. Dessutom tappas det genetiskt kulturarvet om fröer från andra delar av landet sprids på nya platser. Kanske kommer de korsas med en vild population och det är faktiskt skrämmande att tänka på vad konsekvenserna kan bli.

Cassandra Hallman. Foto: Thomas Hallman

Detta arbete är även en del av projektet Världens längsta blomsteräng, som går ut på att uppmärksamma och förbättra ängsmiljöerna längs våra vägar.
– Vi vill gynna den befintliga floran i första hand men insådd av ängsväxter kan även bli aktuellt beroende på lokal. Därför arbetar vi fram en vägledning för insamling och användning av inhemska fröer eftersom det saknas i Sverige, berättar Cassandra Hallman.

Sverige är ett avlångt land med en stor variation i landskap och klimat. Det är därför helt omöjligt att en och samma typ av ängsfröblandning skall kunna representera ängar i hela landet. De växter som ingår i ängsfröpåsen är inte anpassade på alls samma sätt som den inhemska floran som funnits där i flera sekler. Även insekter som lever i närmiljön är anpassade till lokalt förekommande växter. Det är dessa växtarter med deras gener som de anpassats till i årtusenden. I insekternas värld är den inhemska floran ett utsökt och vackert smörgåsbord och dessutom en bekant bostadsmarknad.

Cassandra Hallman säger att hon är positiv till det ökade intresset från konsumenterna att öka den biologiska mångfalden. Men att det finns en risk att företag i trädgårdsbranschen, av rädsla för att förolämpa och förlora en kund, kanske inte vågar säga till konsumenten när de gör fel. Det kan till exempel leda till att konsumenten av misstag sår in en invasivt främmande art eller arter med ursprung från andra länder än Sverige. 

Blåklint. Foto: Joanna Boisse, CC BY-SA 4.0

– Det är viktigt att prata om detta. Förslagsvis genom ett exempel med blåklint. Det är en vanlig art i ängsfröblandningar, men ursprunget i dessa påsar är oklart. ’I Sverige är blåklint ett åkerogräs vars populationer har minskat genom åren och som man vill bevara, men genom att så in trädgårdsvarianter kommer humlor och bin korspollinerar dem med vilda blåklint och på så sätt förändras och möjligen även försvagas den inhemska blåklintens genetik, förklarar Cassandra Hallman.

Hon skulle önska att det byggdes upp en fröbank med lokala fröer för att säkerställa att det är arter som pollinerare, fjärilar och vildbin är anpassade till. De inhemska växtarterna är inte bara viktiga för pollen och nektar, insekterna behöver också boplatser. 

– Många gör sitt bästa med insektshotell och andra insatser, men vi kan inte ersätta gamla ekar och hålträd, vi måste bevara det som är äkta livsmiljöer. Pollinerare tar både pollen och nektar på växterna, men de lägger också ägg på deras blad och kan övervintra i stjälkarna. Många fjärilsarter har en specifik värdväxt som de måste lägga sina ägg på.

För att säkerställa att de inhemska fröerna lever kvar tror Cassandra Hallman att det krävs att en myndighet griper in med utbildad personal i olika regioner i Sverige och börjar skapa fröbanker. 

– Myndigheterna kan inspireras av andra länder som har utvecklade metoder för just detta ändamål och bygga ett starkare samarbete mellan sig, fröföretag och odlare. Det vore också bra att fortsätta utbilda allmänheten. Den ökade efterfrågan hos företagen bevisar att kunskap gör skillnad.

Samla gärna fröer i naturen, men gör det på rätt sätt. Foto: Erik Hansson

Hur ser då trädgårdsföretagen på att sälja inhemska arter och från lokala bestånd? Enkäten som följer här under avslöjar att det överlag finns ett stort intresse, men att det än så länge kan vara svårt att få tag på tillräckliga mängder.

E-planta

E-planta är en kvalitetstämpel för särskilt utvalda träd och buskar som är odlade i Sverige för vårt klimat. De har också provodlats i Sverige, ska vara friska och motståndskraftiga och är också kontrollerade så att arten och sorten är äkta. 

Verksamhetschefen Hanna Ramn berättar att intresset för märkningen är stor hos Sveriges plantskolor och att de inte enbart tittar på inhemska arter utan även provodlar importerade arter som får genomgå flera års utvärdering innan de eventuellt blir redo att stämplas som e-plantor.

Fagerhults plantskola

Marianne Edvinsson på trädgårdsföretaget Fagerhults plantskola berättar att de har mycket inhemska träd och buskar inom e-planta i sitt sortiment och att de säljer mycket ek, lönn och lind till både privatkunder och företag. 

– Efterfrågan på mer perenner och ängsfröer för biologisk mångfald har knappt ökat alls de senaste tio åren och det verkar inte finnas något större intresse bland konsumenterna att veta vad en E-planta är, men det är roligt att så många vill köpa inhemska träd.  

Lindbloms frö 

Verksamhetsledaren Ninni Henriksson på Lindbloms frö ställer sig positiv till att utveckla speciella ängfröblandningar för olika områden och företaget har som ambition att synliggöra ängsväxter mer. Hon tror också att kunskapen och intresset har ökat och att lokala och regionala aktörers agerande är viktigt.

– Kundernas ökande efterfrågan bör få allt fler plantskolor och fröfirmor att ta in mer av detta i sina sortiment.

Nelson garden

Lovisa Back, kommunikations- och hållbarhetschef., på Nelson garden är också positiv till att utveckla fler blandningar av svenskodlade ängsväxter, men hon vill samtidigt tydliggöra att de också ser en utmaning i att kunna erbjuda detta för samtliga länder de är verksamma i.
– En utmaning är att det kan vara svårt för oss att få tag i de mängder vi behöver. 

Inger Runeson på Pratensis. Foto: Mats Runeson

Pratensis

Ängsfröföretaget Pratensis har sedan 2005 arbetat med svenska ängsfröer och har kontraktodlare representerade i olika regioner av Sverige. 

– Det har blivit allt fler diskussioner de senaste åren angående mer lokalt anpassade frön men ett sådant arbete tar tid att växa fram. Vi arbetar redan idag på uppdrag av olika Länsstyrelser där vi använder myndigheternas lokala fröer för att driva upp plantor och det är ett arbete vi kommer att fortsätta med, men det förutsätter att vi får in fröer ett år innan själva växterna ska levereras, säger Inger Runeson på Pratensis. 

Varför är det inte vanligare med inhemska fröer på svenska plantskolor/fröbutiker?
– Jag tror att det beror på brist på kunskap och att det tar lång tid att få fram, samt naturligtvis att priset skulle bli mycket högre.

Runåbergs Fröer

Även Runåbergs fröer har känt av en större efterfrågan på ängsfröer de senaste åren.
– Den största anledningen till att vi inte har ett större utbud av lokala ängsfröer är att det inte är så lätt att få tag i ekologiska fröer och i större mängder, förklarar Julia Adielsson, företagsledare på Runåbergs fröer.

Hon tror att bristen på ett bredare sortiment i trädgårdsbutikerna kan bero på okunskap hos både kunder och leverantörer.

– I vissa fall kanske det också handlar om en bristande kunskap kring hur du tar hand om en äng på bästa sätt, både hos leverantörer och odlare? Vi upplever att en del skriver till oss om att de försökt anlägga en äng men misslyckats. De lägger ner stor möda vid anläggandet men missar en del, till exempel att det behöver vara ganska ogräsfritt och näringsfattigt. När säsongen går mot sitt slut så har ogräset tagit över och året därpå kommer det endast upp några enstaka vallmoplantor. Då ger man upp.

Splendor plant 

Företaget Splendor Plant AB producerar plantskoleväxter med fokus på träd och buskar och inköparen Helena Jauhiainen berättar att en hel del av sortimentet består av inhemska växter. Detta eftersom Splendor Plant bland annat är aktiva i e-plantsystemet, som tar fram och marknadsför härdiga växter anpassade för svenskt klimat och där en del av plantorna har svenskt ursprung.

– Vi har växter i vårt sortiment med både svenskt och utländskt ursprung, eftersom vi tror att diversitet behövs. Diversitet gör att man sprider riskerna så att växtsjukdomar inte riskerar att slå ut det växtmaterial som finns i våra parker och grönområden. De flesta känner till almsjukan, men det finns flera andra allvarliga sjukdomar som drabbat inhemska växter, till exempel askskottsjukan. Samtidigt är det lika viktigt med härdigt växtmaterial från svenska frökällor, så det finns inhemska växter på den svenska marknaden för den som vill ha det. Men det kräver en djupare växtkunskap för att man som konsument ska kunna hitta dem. Att fråga efter e-plantor, kan vara ett bra första steg.

LÄS ÄVEN:
• Så lyckas du odla vilda inhemska växter
Skånes hotade vilda växter samlas in och odlas
• Därför bör du samla frön och odla vilda växter i trädgården
Föredrag: Samla fröer och odla vilda växter
Lagar och regler för att samla fröer och växter från naturen
10 vilda växter och hur du odlar dem

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

tre × 5 =