Vanliga frågor (och svar) från Trädgårdsmässan

Rikare trädgårds monter på Nordiska trädgårdar 2024. Foto: Erik Hansson

Efter att ha pratat med hundratals människor under Nordiska trädgårdar 2024 var det en del frågor som återkom. I den här artikeln ges svar på några av de vanligaste.

Det vi pratade mest om med besökare till vår monter under Nordiska trädgårdar var troligen allmänna råd kring hur man anlägger en äng, damm eller varför man ska samla fröer från vilda växter. Det sistnämnda mycket på grund av att jag ofta ledde in samtalen på det.

Men det var en del andra, lite mer specifika frågor som återkom:

Jag har en lerig, ganska näringsrik jord. Vilka vilda växter kan vara lämpliga att så in där?

– En näringsrik yta kan vara svår att göra om till en klassisk äng. Ängsväxter vill ha det magert. Men du kan testa med en ängsfröblandning på bar jord och sedan sköta det som en äng. Förr eller senare kommer du troligen få en fin blomsteräng. Det finns också en hel del fina vilda växter att välja för dig som vill samla fröer.

Följande är tips från Mora Andersson, ordförande i Svenska botaniska föreningen; prästkrage, blåklint, vallmo, ängsklocka, möjligen stor blåklocka, ängsskallra, natt och dag och andra kovaller (korskovall, ängskovall och skogskovall). Som vanligt är det tyvärr svårt att köpa sådana arter i plantskolor, men att själv leta fröer och så in är både billigare och bättre för miljön och den biologiska mångfalden.

Korskovall. Foto: Erik Hansson

Mitt bihotell har bara steklar – vad ska jag göra?

– För det första – bin är också steklar. För det andra är många bin väldigt små, kala och mörka så de kanske inte liknar det man normalt sett tror är bin. Har du mycket liv i ditt bihotell så har du troligen både bin och olika steklar som snyltar på bina. Det hör till. Det är en del av ekosystemet i din trädgård. Det finns också rovsteklar som bor i egna hål i bihotellet och vissa arter äter bladlöss. Vill du ha fler bin i dina bihotell – sätt upp fler bihotell. Gärna något/några nya per år och gärna på olika platser där det är relativt varmt och skyddat.

Vi hade tornseglare som bodde under takpannorna, men nu har vi lagt om taket – vad kan vi göra för att få tillbaka dem?

– Ett tyvärr vanligt problem för tornseglarna som minskat kraftig i antal de senaste årtiondena. Det finns holkar att bygga och sätta upp, som kan göra att de återvänder. Men de kan vara svårflörtade. En metod som verkar hjälpa är att spela upp deras läten i närheten av holkarna när man ser dem återvända på senvåren/försommarn. Då verkar de kunna känna sig lite tryggare vid boplatserna. Läs mer i den här artikeln.

Måste man inte ha pump i trädgårdsdammen?

– Nej. I naturen finns det inga pumpar i småvatten och de kan fungera fint ändå. Det som är viktigt är att ha undervattensväxter som hjälper till att syresätta vattnet. Det finns två inhemska arter som vi brukare rekommendera: hästsvans och hornsärv. Läs mer om vattenväxter här och om hur du anlägger en damm här.

Hagtorn ger bär till fåglarna på hösten och bra skydd/bomöjligheter under häckningen. Foto: Erik Hansson

Hur lockar jag fler fåglar till trädgården?

– Se till att du har både mat och bostäder åt dem. Fåglar matar ofta sina ungar med larver så se till att du har många inhemska växter i din trädgård. Många fjärilarslarver är helt beroende av specifika vilda växter som finns i den svenska naturen. En äng och många buskar och träd är bra sätt att locka till sig larver. Buskar och träd är också vad fåglar behöver som bostäder. Komplettera gärna med fågelholkar så har du garanterat en fågelvänlig trädgård. Se ett föredrag om ämnet här.

Jag hittade jättestora vita larver i min kompost – vad är det?

– Mest troligt är det guldbaggarnas larver du hittat. De hjälper till med nedbrytningen som larver och när de är vuxna flyger de runt som stora, metalliskt gröna skalbaggar och sprider pollen mellan blommorna. Läs mer i vår guide till vita larver.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *