Se skillnad på skalbaggar och deras larver

Vi utsåg gräsgrön guldbagge till Årets trädgårdskryp 2021. Den vackra skalbaggens larver hittas ofta i komposter och hjälper där till med att bryta ned växtdelar. Illustration: Emma Tinnert

Det finns en hel del skalbaggar som kan hittas i trädgården och många av dem är i sin larvform viktiga nedbrytare. De kan dock vara svåra att skilja åt, inte minst som larver.

Stort tack till Mattias Forshage på Naturhistoriska riksmuseet för hjälpen med artikeln.

Det är populärt att försöka dela upp djur i de som gör nytta för oss människor, de som inte gör det och de som till och med orsakar irritation eller skador. Det blir oftast väldigt förenklat och mängder av ”hjälpare” har troligen dödats eftersom de liknar ”skadegörare”.

När det gäller stora vita larver är det viktigt att komma ihåg att de allra flesta bara gör nytta i din trädgård. Ett fåtal arter gillar att äta rötter av gräs och andra växter, men även om det kan se tråkigt ut för din gräsmatta om rötterna äts upp så kanske det kan tas som en invit till att ha något annat än gräs i det området? Dessutom är det långt ifrån enbart stora vita skalbaggslarver som äter gräsrötter. Det gör även olika fjärils- och mygglarver. Att bekämpa allt som kan tänkas äta gräsrötter blir en svår uppgift.

Det är värt att notera att det också finns djur som äter dessa ”gräsmatteförstörare”. När kråkfåglar, grävlingar och vildsvin letar mat i din gräsmatta kan det vara skalbaggs-, fjärils- eller mygglarver de är ute efter. Att se gräsmattan bli uppbökad kanske inte är så kul, men alternativet hade kanske blivit att gräsrötterna gnagts bort? Uppdelningen ”skadedjur” och ”nyttodjur” är sällan speciellt genomtänkt.

Det ska också påpekas att det inte är så enkelt att se skillnad på skalbaggslarverna, men en enkel förhållningsregel är att om deras rumpor är delade (i två eller tre delar) så finns det risk att det är borrar och därmed att de lever av växtrötter. Övriga arter i den här guiden lever av kompost eller murket trä.

Ett bra sätt att se skillnad på skalbaggslarver är att greppa dem försiktigt över kroppen och titta på deras rumpa. Här ovan kan du se hur de kan se ut. Om du framför allt vill hitta skalbaggar som äter gräsrötter (borrar) så är det larver med kluven rumpa du ska hålla utkik efter. Trädgårdsborren och pingborren är kanske de arter som kan ställa till med mest skada i gräsmattan.

Ett annat särskiljande drag är de så kallade spiraklerna – små ”prickar” på larverna som har olika form och ingår i deras andningssystem.

Spirakler är små öppningar till insekternas andningssystem. Hos skalbaggar kan de göra det enklare att skilja olika larver åt. Bilder på hela larver ses nedan. Foton: Maria Fremlin

Här följer en genomgång av olika skalbaggar med vita stora larver, hur de ser ut och hur de skiljs åt.

Gräsgrön guldbagge (Cetonia aurata)

Gräsgrön guldbagge (Cetonia aurata) på älggräs (Filipendila ulmaria) Foto: Ola Jennersten / Naturfotograferna / IBL Bildbyrå
Gräsgrön guldbagge som larv. Foto: Fritz Geller-Grimm , CC BY-SA 3.0.

Årets trädgårdskryp 2021 är som vuxen svår att förväxla med de andra arterna i artikeln, men larven är väldigt lik många andra skalbaggars larver.
Utseende, vuxen: Metalliskt grönglänsande skalbagge som blir upp till 2 cm lång.
Utseende, larv: 3,5 cm lång, c-formad med väldigt litet huvud, korta ben, tandade käkar och stor rumpa. När du håller den i handen känns larven fast. Tittar du noga ser du små rödaktiga hårstrån längs kroppen. Analöppningen är horisontell och rumpan är inte kluven. Spiraklerna är runda, njurformade och ganska mörka.
Var: Hittas ofta i komposter, gödsel och lövhögar. Viktig nedbrytare i trädgården.


Bokoxe (Dorcus parallelipipedus)

Bokoxe. Foto: Erik Hansson
Bokoxens larv. Foto: Mariafremlin, CC BY-SA 3.0.

Bokoxen lever framför allt i lövskogar i södra Sverige, men kan sällsynt hittas i trädgårdar.
Utseende, vuxen: Ser ut som en liten ekoxe med mindre käkar och kallas också för liten ekoxe. 2-3 cm lång.
Utseende, larv: Formad som ett C eller frågetecken. Analöppningen (ses som en springa på bakre delen av larven) är vertikal. Käkarna saknar tänder. Spiraklerna är c-formade och alla är riktade åt samma håll. Rumpan är kluven och har ofta två små sköldar.
Storlek: Ungefär 6,5 cm.
Var: Lever av trä och hittas därför oftast i murkna stubbar, trädstammar eller grenar, sällan på marken eller i en kompost. Finns bara i sydligaste Sverige.


Ekoxe (Lucanus cervus)

Ekoxe-hane. Foto: Orchi, CC BY-SA 3.0.
Ekoxe-larv. Foto: Bugman95, CC BY-SA 3.0.

Den stora ekoxen är fridlyst och skyddad inom hela EU. Har du den på tomten ska du vara stolt.
Utseende, vuxen: Europas största skalbagge. Hanarna har rejäla käkar som skiljer dem från andra arter.
Utseende, larv: Kortbent och med käkar utan tänder. C-formad, men ofta relativt rak framtill med en puckel på ryggen vilket ger viss frågeteckenform. Rumpan är avsmalnande. Rumpan är kluven på längden.
Var: Hittas framför allt i mulm (nedbrutna delar av träd) vid trädrötter, gamla stubbar eller liknande. Finns i södra Sverige framför allt upp till Mälardalen.


Noshornsoxe (Sinodendron cylindricum)

Noshornsoxe med sitt karaktäristiska, böjda horn. Foto: Erik Hansson
Noshornsoxens larv. Foto: Stanislav Snäll

Släkting till ekoxen som kan ses i juni-oktober.
Utseende, vuxen: Upp till 2 cm lång med karaktäristiskt noshorn. Skinande svart i färgen.
Utseende, larv: Stor vit larv med brunt huvud och korta ben.
Var: Lever i rötskadad, död ved på lövträd i tre år innan den är fullvuxen.


Pingborre (Amphimallon solstitialis)

Pingborre. Foto: Holger Krisp, CC BY 3.0.

Vuxna pingborrar ses ofta varma kvällar i juni-juli
Utseende, vuxen: 1,5-2 cm lång med gulbruna täckvingar som har tre tydliga ribbor på längden. Hela skalbaggen är täckt av tunna hår.
Utseende, larv: Upp till 4,5 cm. Formad som ett C eller frågetecken med långa ben (längre än mellankroppens diameter). Något mer rödaktig och tydligare ”magrare” kropp än gräsgrön guldbagge. Käkarna saknar tänder. Analöppningen är tvärgående/diagonal och rumpan är oftast kluven i tre delar som ett Y. Spiraklerna är njurformade och annorlunda vinklade vid huvudet.
Var: Ofta i lite sandig mark där den äter rötter, gärna i gräsmattor. Hittas ibland i murket träd eller i komposten, men oftare i större jordbrukskomposter än i små trädgårdskomposter.


Ollonborre (Melolontha melolontha) / Kastanjeborre (Melolontha hippocastani)

Ollonborre. Foto: Holger Krisp, CC BY 3.0.
Ollonborre-larv. Foto: Hedwig Storch, CC BY-SA 3.0.

Kastanjeborre och ollonborre är så pass lika att de behandlas tillsammans. De hittas oftast kvällstid i maj/juni, lägger ägg i marken och larverna lever i fyra år under marken och äter där växtrötter.
Utseende, vuxen: 2-3 cm. Brungula täckvingar.
Utseende, larv: Upp till 6 cm och formad som ett C eller frågetecken med långa ben (längre än mellankroppens diameter). Något mer rödaktig och tydligare ”magrare” kropp än gräsgrön guldbagge. Käkarna saknar tänder. Analöppningen är tvärgående/diagonal och rumpan är tvärkluven som ett brett U eller V. Brukar ha kortare hår än pingborre. Njurformade spirakler som är annorlunda vinklade vid huvudet.
Var: Äter rötter, gärna i gräsmattor. Hittas ibland i murket träd eller komposten, men oftare i större jordbrukskomposter än i små trädgårdskomposter.


Brunborre (Serica brunnea)

Brunborre. Foto: Francisco Welter-Schultes, CC0.

Hittas oftast på sensommaren.
Utseende, vuxen: Cirka 1 cm stor med punkterat huvud och rygg. Helt brun kropp med mörkare huvud.
Utseende, larv: Upp till 2,5 cm lång med tredelade antenner och tredelad rumpa, som ett Y. Något mer gulaktig än övriga borrars larver.
Var: Trädgårdar och skogsbryn. Äter rötter.


Trädgårdsborre (Phyllopertha horticola)

Fullvuxen trädgårdsborre. Foto: Holger Krisp, CC BY 3.0.

Kan i maj-juni ses flyga över gräsmattor och leta efter en partner. Efter parning kryper honorna ned i marken för att lägga sina ägg.
Utseende, vuxen: Cirka 1 cm lång. Rödbrun, strimmig bakkropp med blågrönt, metalliskt huvud och bröst.
Utseende, larv: En halv cm under sommaren, men växer till 2,5 cm under hösten. Bred, men kort rumpa som inte är kluven. Larven har ettårig utveckling.
Var: Larverna hittas ofta ganska djupt under jorden, men kan vara ytligare under hösten och är då ofta populär föda åt fåglar. Hittas i sandiga jordar och trädgårdar. Kan skada gräsmattor eftersom den äter gräsrötter. Detta märks framför allt på hösten.


Noshornsbagge (Oryctes nasicornis)

Noshornsbagge. Foto: Wilhelm Zimmerling PAR, CC BY-SA 4.0.

Utseende, vuxen: Upp till 4 cm lång. Svår att missta för någon annan skalbagge med sitt tydliga horn.
Utseende, larv: Upp till 12 cm(!). Larverna utvecklas i flera år och blir väldigt stora. De är mindre håriga än guldbaggens larver. Spiraklerna är större än på guldbaggarna.
Var: Utvecklas i sågspånshögar, gödselstackar och drivbänkar. Väldigt sällan i död ved.

Humlebagge (Trichius fasciatus)

Humlebagge. Foto: Erik Hansson
Humlebagge-larv. Foto: Stanislav Snäll

Relativt nyligen upptäcktes en väldigt lik och nära släkting till humlebaggen i Sverige och arten delas nu upp i två; bandad och fläckig humlebagge.
Utseende, vuxen: Humlebaggen blir cirka 1 cm lång. Liknar ingen annan insekt (förutom sin nära släkting). Misstas dock ibland för en humla.
Var: Äter trä och hittas oftast i murken lövved, exempelvis björk. Larven utvecklas i myrstackar (precis som olivgrön guldbagge). Den vuxna skalbaggen äter pollen och hittas ofta på rosor, björnbär eller flockblomstriga växter som hundkäx och stjärnflocka.

Stort tack till Mattias Forshage på Naturhistoriska riksmuseet för hjälpen med artikeln.

Källor: People’s Trust for Endangered Species, Naturhistoriska Riksmuseet, ”Bladhorningar som växtskadegörare”, Gardener’s Larvae Guide och ”Bidrag till kännedomen om för skogen skadliga bladhorningar i Sverige

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

19 − tolv =