Ett ogräs som orsakar stora problem i delar av världen har visat sig bli ett ”superogräs” när det bekämpas genom att klippas.
Växten silverskatta (Solanum elaeagnifolium) finns på så spridda platser som i södra Texas, Sydafrika och numera även som invasiv främmande växt runt Medelhavet. Den orsakar bland annat upp till 75 procent försämrad skörd i länder som Grekland, Marocko och Libanon genom att sno åt sig näringen från grödorna. Den är släkt med växterna nattskatta och besksöta som finns i Sverige.
Nu har forskare bakom en ny studie upptäckte att när silverskatta klipps med gräsklippare eller kapas på annat sätt – så blir den bara starkare. Frekvent klippning har skapat ett ”superogräs”, som University of Arkansa uttrycker det.
Fyra olika ”försvar”
Rupesh Kariyat, entomolog och växtpatolog vid Arkansas Agricultural Experiment Station, har studerat silverskatta i över tio år. I sin nya studie undersökte han fält med silverskatta i Texas – ett som förblev oklippt, ett som klipptes konstant och ett som klipptes ”ofta”.
Resultaten visar att ju mer silverskattan klipps, desto mer utvecklar den olika sätt att försvara sig. Rötterna gick djupare (nästan 5 meter djupt), fler taggar på stammen som försvar mot larver som äter på växterna. Blommorna blev också giftigare, vilket ledde till mindre skador från växtätare. Dessutom producerade växten både frön som grodde snabbare och frön som var försenade. På så sätt var silverskattan redo att sprida sig när det behövdes.
– Man försöker klippa växterna så att växterna blir eliminerade. Men det man faktiskt gör är att man gör dem mycket värre, mycket starkare, säger Rupesh Kariyat och fortsätter:
– Det här borde vara något som vi tar med i beräkningen när vi gör upp förvaltningsplaner. Dessa måste anpassas till ekologin och biologin hos arten och de andra arter som interagerar med dem.
Även växter i Sverige har försvar
Men alla växter reagerar inte på samma sätt som silverskattan. Även nära släktingar till arten kan ha mindre effektiva ”försvarsmetoder”, men att växter har någon form av försvar är inte ovanligt.
Silverskatta har inte hittats i Sverige i modern tid och botanisten och växtexperten Torbjörn Tyler berättar att han inte känner till några svenska växter som likt silverskatten får snabbare fröproduktion och djupare rötter när de klipps:
– Men jag vet att det finns ett flertal svenska växter som har ett inducerbart försvar mot betning i form av produktion av vätecyanid. Om jag minns rätt gäller detta bland annat vitklöver och ett flertal gräsarter. Och så har vi ju brännässla som får fler brännhår om den blir betad av till exempel höns i hönsgårdar. Det finns säkert fler exempel på inducerade kemiska försvar och det är ju ganska normalt att de skott som kommer upp efter det att en växt blivit betad eller avslagen ser annorlunda ut än de obetade skotten även om detta naturligtvis kan ha olika orsaker och inte alltid behöver vara till fördel för växten.
Läs även
• Lär känna och uppskatta ”ogräsen”
• ”Bonusväxter” är ett bättre namn än ”ogräs”
Källor: University of Arkansa och Scientific Reports