Städers grönområden behöver variation och anpassning till förutsättningarna i omgivningen. Det är en av slutsatserna i en ny guide.
Rikare trädgård skrev nyligen om en studie från Lunds universitet där forskaren och huvudförfattaren påpekade att även om trädgårdar kan stå för en betydande biologisk mångfald, så är övriga grönområden i städer avgörande för att det ska finnas en rik mångfald av olika arter pollinatörer. Trädgårdar kan erbjuda viss uppbackning för grönområdena, men framför allt gäller det omvända.
I en ny guide från IVL Svenska Miljöinstitutet har forskarna tagit fasta på det så kallade 3-30-300-målet. Det vill säga att för att de boende i en stad ska må bra och kunna dra nytta av de positiva effekter som grönska har så ska man kunna se 3 träd från sin bostad, kvarteret ska ha 30 procents täckning av trädkronor och det ska vara max 300 meter till närmaste grönområde. Men nu har det även lagt till ett plustecken till regeln; 3-30-300+.
Träd räcker inte
Anledningen är att det inte får bli för stort fokus på träd. De är förvisso väldigt viktiga, men ”de räcker inte alltid till”.
– Ett alltför snävt fokus på träd riskerar att begränsa möjligheterna att göra staden grönare och därmed gå miste om viktiga värden som klimatanpassning, bättre luftkvalitet och ökad biodiversitet, som bidrar till en mer hälsosam och attraktiv stad, säger Jenny Lindén, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
3-30-300-regeln börjar få stort genomslag i kommuner och stadsplanering, men i vissa tätbebyggda områden är det svårt att nå upp till regelns krav enbart med hjälp av träd. De får helt enkelt i plats överallt. Träd kräver mycket utrymme både ovan jord och under jord och i vissa stadsområden finns inte tillräckligt med utrymme för att plantera träd och uppnå den eftersträvade krontäckningen på 30 procent.
– Pluset i 3-30-300+ står för hela paletten av grönska. Det kan handla om att plantera buskar och perenner i gaturummet eller utnyttja tak och fasader för grönska. Det ska inte ses som ett alternativ till 3-30-300, utan ett komplement som gör intentionen möjlig även där träden inte räcker till, säger Hugo Settergren.
Som exempel på alternativ eller komplement till träd nämns sedumtak, perenner, ängar, gröna väggar
(klätterväxter), levande fasader (vertikal växtbädd), samt formklippta och friväxande buskar.
Kan vara effektivare än träd
Med hjälp av olika typer av grönska så kan det ändå skapas ekosystemtjänster som klimatreglering, vattenhantering, bättre luftkvalitet, biologisk mångfald samt estetiska och sociala värden. IVL skriver att vissa typer av grönska till och med kan vara mer effektiva än träd för specifika nyttor, till exempel pollinering.
– Det är inte en checklista där så många element som möjligt ska vara med. Det handlar om lager. Om olika vegetationsskikt som samverkar horisontellt, vertikalt och ovan och under mark. När vi börjar se grönskan som ett system av lager snarare än ett enskilt objelkt så öppnas helt andra möjligheter för gestaltning i den täta staden. Så det handlar egentligen om rätt vegetation på rätt plats med den nytta som vi vill ha på den platsen. Det är kanske inte alltid träd som har de egenskaperna som vi vill ha där, förklarade Tanja Mason under ett seminarium om rapporten.
FAKTA: 3-30-300
Tumregeln är baserad på forskning och framtagen för att på ett enkelt sätt kunna mäta och ge förslag på hur ”mycket grönska som behövs för att gynna välmående hos stadens invånare”.
3: Att se tre träd och grönska gynnar människors välbefinnande på flera sätt. Bland annat snabbare tillfriskning, bättre fokus och studieresultat.
30: Krontäckningsgrad på ungefär 30 procent ger signifikant positiv påverkan på sin omgivande stadsmiljö genom exempelvis temperaturreglering, minskning av luftföroreningar och fördröjning av nederbörd.
300: Närhet till större grönområden förbättrar avsevärt det fysiska och psykiska välbefinnandet hos invånarna.
LÄS MER:
• Grönytorna i Sverige minskar – Göteborg värst 2023
• Succé för parker som slutade klippa gräset
• Så kan stadsodlingar göras grönare
• Inhemska träd betydligt bättre för insektsliv i städer
• Grönområden och odlingar viktiga för att motverka luftföroreningar
• Grönområden gör stadsbor mer nöjda med livet