Delar av Sverige upplever ett rekordår när det gäller äpplen. Dessvärre blir det så mycket att folk inte kan eller vill ta hand om allt. Ett sätt att använda sig av äpplen som blir över är att göra jord av dem.
Det bästa är naturligtvis att ta tillvara på dina äpplen. Ät dem som de är, gör sylt eller must, pajer eller frys in dem i bitar tills du blir sugen på att göra en paj i vinter. Eller skänk bort dem till grannar och bekanta. För den utan äppelträd kan en påse äpplen vara en fin gåva.
Men om du inte kan ta hand om alla äpplen så går det att använda dem i dina odlingar. Som en ingrediens i egen jord. Att själv göra din jord är bland det bästa du kan göra för att skapa ett rikt mikroliv som hjälper dina odlingar och ökar den biologiska mångfalden. Livet under markytan är också viktigt!
Marek Rolenec, ledamot i Fritidsodlingens riksorganisation och arbetar för Förbundet organisk-biologisk odling, kan det här med jord. Här delar han med sig av sina tips när det gäller att använda äpplen i odlingar:
– Äpplen går alldeles utmärkt att lägga på komposten och skapa bra jord av. Precis som med all annan kompostering så gäller det att blanda material av olika slag. Kolrikt och kväverikt material. Äpplen är ett färskt material – det vill säga kväverikt. För att komposteringen ska kunna ske så bra som möjligt krävs också ett kolrikt material. Det kan till exempel vara löv, halm, kvistar, torrt växtmaterial eller spån.
3 delar kol, 1 del kväve
En bra blandning för att mikroorganismerna ska trivas och göra ett bra jobb är att ta 3 delar kolrikt material (exempelvis löv och kvistar) och 1 del kväverikt material (exempelvis äpplen). Men att enbart lägga äpplen i en hög för kompostering är ingen bra idé tycker Marek.
– Högen kommer börja ruttna och blir till slut en enda stor gegghög.
Då är det bättre att helt enkelt gräva ner äpplena direkt i jorden i odlingslanden. Det är kanske den enklaste lösningen.
– Efter att du exempelvis skördat dina grönsaker så går det att gräva ner både skörderesterna och äpplena i jorden. Då förbättrar du din jord på plats där du odlar och slipper ta omvägen till komposten. Daggmaskar och mikroorganismer kommer att äta upp materialet och bajsa ut jord. Du matar mikrolivet i jorden samtidigt som du skapar en bra jord till dina växter.
Hur ska man tänka kring äppeljord om man vill göra en ny odling?
– Ett väldigt enkelt sätt att anlägga nya odlingsland är att skapa så kallade kompostlimpor. Du bestämmer en plats där du vill börja odla. Sen börjar du att samla material i din trädgård, det kan vara äpplen, löv, vissna perenner, ogräs, grenar, kvistar, gammal krukjord, skörderester med mera. Lägg sedan materialet i kompostlimpan. Om du har grovt material som grenar så lägger du dom längst ner. Blanda sedan materialet och lägg på flera lager. Limpan kan bli hur lång som helst men bredden är bra att hålla till ungefär 120 cm. Avsluta med att täcka in din limpa med lite jord eller halm. Under hösten och vintern kommer en del av materialet att brytas ner och till våren är limpan redo att användas. Första året du odlar i limpan är det bra att sätta sånt som växer ovanpå jorden, till exempel gurkor, pumpor eller kål. Först år 2 och 3 går det att sätta rotsaker eller potatis. Då har allt material hunnit brytas ner, förklarar Marek Rolenec.
Läs mer om jord:
• Föredrag om levande jord
• Marktäckning – för odlingen och mikrolivet
• Så väljer du miljövänlig jord
• Daggmaskar gynnas av baljväxter och grävfri odling
• Stort intresse för kampanj att halvera torvanvändningen
• Torvfri planteringsjord allt vanligare