Många trädgårdsägare köper en hel del säckar jord årligen. Det är dessvärre ofta inte alls bra för miljön. Men vilken jord är mest miljövänlig och hur undviker man helt att köpa jord?
När du köper en påse jord i butik innehåller den nästan alltid till stor del torv. Det är ett material som bildas långsamt i våtmarker när ny mossa växer ovanpå äldre mossa. I snitt bildas bara 1 mm torv per år och torvmossar lagrar stora mängder kol. Att bryta upp torven för att skapa jord till trädgården leder därför till utsläpp av koldioxid och Naturvårdsverket räknar ”i de flesta sammanhang” torv som ett fossilt bränsle just eftersom det tar så lång tid att bildas. Men att hitta torvfri jord är inte det lättaste och även ekologisk och Krav-märkt jord kan innehålla torv.
Marek Rolenec, som sitter i styrelsen på FOBO – Förbundet organisk-biologisk odling och som hållit föredrag om levande jord för Rikare trädgård, anser att torvbaserad jord inte överhuvudtaget är bra för miljön.
– Brytning av torv skapar stora utsläpp av växthusgaser och urholkar ekosystem, säger han.
Hur ska man tänka om man vill ha miljövänlig jord i sin trädgård?
– Bäst i alla lägen är att göra sin egen jord. Har man inte den möjligheten så kan man välja kompostbaserad jord som finns att köpa på påse.
En del återvinningsstationer säljer jord som produceras av kompostavfall – är det ett bra alternativ?
– Det kan vara ett alternativ, men det är inget jag skulle rekommendera. Som konsument har man väldigt lite koll på vad det är som har komposterats och om det finns spår av giftiga svårnedbrytningsbara ämnen. Vi vet idag att rester av bekämpningsmedel från lantbruket har tagit sig in i fritidsodlingens kretslopp. Detta leder till att växter och våra jordar förgiftas. Det är en svår fråga för konsumenten – antingen vara ”miljöbov” med torv eller ”klimatvän” och välja osäker kompostjord, som kanske är förgiftad.
Fritidsodlingens riksorganisation och journalisten Lena Israelsson har exempelvis uppmärksammat förekomsten av växtskyddsmedlet klopyralid i gödselprodukter, även de som är ekologiska och Krav-märkta. Klopyralid orsakade skador på plantor av tomat, chili och paprika. Så även när du köper inplastade produkter med innehållsförteckning kan det vara osäkert vad du får med dig till trädgården.
Om du inte hittar miljövänlig jord i butiken eller inte vill köpa jord så kan du, med lite tålamod, göra egen.
– Att skapa sin egen jord är en del av odlandet. Att skapa en bra och framförallt levande jord är inte svårt. Vi har en osund vana att köpa jord på påse. Jord finns överallt under våra fötter. En levande jord med ett rikt mikroliv är en förutsättning för en hållbar odling, säger Marek Rolenec.
Han berättar att grunden till all jord som vi odlar i, oavsett om det är i marken eller i krukor, är organiskt material. Vår närmiljö är dock full av organiskt material som det går att göra jord av. Exempelvis matavfall, löv, kvistar, blommor, gräs, ogräs och restprodukter från odlingen. Genom att använda organiskt material gynnas och matas jordens viktiga mikroliv – allt från daggmaskar till bakterier och hoppstjärtar som är så små att de knappt syns.
– Det är alla dom miljarder organismer som ser till att skapa den bästa jorden åt oss odlare. Svampar och bakterier bryter ner organiskt material, vid nedbrytning frigörs näring. Den kan tas upp av växterna. Svamparnas rötter transporterar näring och vatten till växterna. Växterna ger svamparna kolhydrater via fotosyntesen. 90 procent av alla växter är ihopkopplade med svamparnas fantastiska system som heter Mykorrhiza.
För att fortsätta mata jorden är det klokt att alltid ha den täckt med organiskt material. Lägg på löv, gräsklipp och annat runt dina växter. Den här metoden kallas att täckodla och går även att använda i krukor och i pallkragar.
– Allt det som du skulle ha lagt i trädgårdskomposten kan du istället kompostera direkt på platsen du odlar på. Du slipper köra fram och tillbaka med jorden och du slipper framförallt att näringen läcker ut runt komposten. Undviker du dessutom att gräva och plöja i jorden så får mikrolivet arbeta ostört, förklarar Marek Rolenec.
Hur gör man enklast egen såjord?
– På hösten krattar du ihop löv, dom får gärna vara lite fuktiga, lägg löven i en stor plastsäck. Gör några små hål i säcken och ställ den på ett frostfritt ställe. Till våren har du en härlig lövmull som du kan blanda med sand. Det går även bra att blanda i lite bokashijord.
– Ett annat sätt är att under sommaren blanda gräsklipp och sand i en säck, gör små hål i säcken och ställ frostfritt. Till våren har du en fin såjord.
Kan du ge några exempel på bra innehåll i en ”jordfabrik”?
– I en jordfabrik så komposterar du olika sorters organiskt material separat. Detta ger dig sen möjligheten att blanda ihop den jorden du behöver.
Till sådden behöver du en lucker jord, exempelvis lövmull, men när du ska omplantera sådden kan det krävas en mer fyllig jord som både håller vatten bra och innehåller en del näring – till exempel en blandning av lövmull, kökskompost, gräsklipp och sand. Med en jordfabrik kan du enkelt blanda olika ingredienser till jorden för att få ett bra resultat.
– Det gäller att pröva sig fram så du får en bra struktur på jorden. Experimentera med din jordfabrik.
Vad ska man välja för näring till jorden?
– Om du vill öka näringsinnehållet i jorden så använd gödselvatten, det vil säga urin- eller nässelvatten.
LÄS ÄVEN:
• Föredrag om levande jord
• Marktäckning – för odlingen och mikrolivet
• Gynna jorden med gröngödsling
• Boktips: Jord på djupet