Vedkompost – enkelt sätt att gynna insekter

Vedkompost. Foto: Erik Hansson

I Europa är nästan var tredje vedlevande skalbagge rödlistad (mer eller mindre hotad). Anledningen är att de saknar lämpliga livsmiljöer. Alla som har tillgång till en bit mark kan dock hjälpa dem på ett väldigt enkelt sätt.

Många insekter lever åtminstone delar av sina liv i ved. Vissa gnager sig runt inne i trädstammar i flera år innan de kläcks och lever sina sista veckor i livet som fullvuxna skalbaggar. Mer än var tredje skalbagge i Sverige är beroende av ved (1300 av 4 400). Att förse dem med livsmiljöer är därför ett väldigt bra sätt att gynna biologisk mångfald.

En effektiv metod är att göra en vedkompost. Det fungerar för många olika insekter, men ursprungsidén var att hjälpa Europas största skalbagge – ekoxen.

Ekoxekompost som stått i naturen ett tag. Foto: Nicklas Jansson

– Idén med ekoxekompost tog fart i Storbritannien efter att ha uppfunnits i Tyskland redan på 1700-talet. Där hittas ekoxen ofta i trädgårdar och området längs Themsen är ett viktigt utbredningsområde. Där har folk byggt en del ekoxekomposter i sina trädgårdar efter tips från organisationer, berättar Nicklas Jansson på Linköpings universitet.

Även om metoden utarbetats för ekoxar och de finns i sydöstra Sverige, så berättar Nicklas Jansson att de hittat ungefär 250 olika insektsarter under sitt arbete med ekoxekomposter i Sverige. Han är också övertygad om att det är en bra insats för att hjälpa vedlevande insekter i en trädgård. Här följer tips baserade på en intervju med Nicklas Jansson.

Gör så här

  • Gräv ett hål som är några decimeter djupt.
  • Samla ihop stockar och grova grenar och såga dem i 50-100cm längd.
  • Stockarna får gärna vara 2 dm i diameter, men det går även att bunta ihop dem om de är mindre än så.
  • Ved av ek är troligen bäst, men alla lövträd fungerar. Barrträd verkar något sämre, men är inte värdelöst.
  • Ställ eller lägg stockarna i hålet så att de sticker upp någon decimeter upp från marknivån.
  • Fyll på med sand eller sågspån

Alternativ utan att gräva

  • Ställ eller lägg stockar på marken.
  • Stockarna får gärna vara 2 dm i diameter, men det går även att bunta ihop dem om de är mindre än så.
  • Fyll på med sand i en hög så att stockarna sticker upp någon decimeter ovanför sandhögen.

Anledningen till att man ska gräva ner veden är för att man vill snabba på förruttnelseprocessen. Det yttersta lagret/senaste årsringarna innanför barken ruttnar snabbt och på tre år har troligen de yttre tio årsringarna ruttnat. Det innebär i sin tur att larverna lättar kommer in längre in i stocken och därmed får tillgång till sin önskade livsmiljö.

Om du har mycket vildsvin i ditt område kan det möjligen vara klokt att binda ihop stockarna och sätta ett staket runt. Annars kanske de kommer och bökar efter larverna.

Frågor och svar om vedkompost

Var ska vedkomposten placeras?
– Välj gärna en solig, vindskyddad plats om möjligt, gärna nära buskar eller träd så de kläckande ekoxarna kan gömma sig och sedan starta därifrån i skymningen. En skuggig plats är bättre än inget.

Varför ska man ha sand?
– Nicklas Jansson och hans kollegor såg tydligt att det var fler ekoxar som sökte sig till dessa jämfört med lerig jord runt stockarna. Det blir lättare för ekoxens larver att gräva sig ner i sanden för att lägga sina ägg och platsen blir varmare och torkar snabbare.

Vilka trädarter ska man välja?
– Ek är bäst, bok är nästan lika bra och björk är nummer tre. Även hassel, alm, ask och fruktträd fungerar. Välj helst lövträd och gärna inhemska arter. Vissa arter vill bara ha ett visst sorts träd, andra är generalister.

Hur ser man om vedkomposten är bebodd?
– Det gäller att observera den. Man kan få syn på när honorna kommer dit för att lägga ägg. Eller när larverna förpuppats och kläckts kan de fullvuxna insekterna observeras lämna sin uppväxtplats. Soliga varma dagar är bra att spana – ljumma kvällar eller nätter på sommaren är också bra.

Kan man göra något mer för att locka till sig lämpliga insekter till vedkomposten?
– En blomsterrabatt som blommar i närheten är tacksamt. Honorna behöver pollen för sin äggproduktion och det är också en bra plats för dem att hitta hanar att para sig med. Ha gärna lite olika sorters flockblomstriga växter som hundkäx, strättor, kvanne, palsternacka, vildmorot och kirskål.
Du kan också locka dem med sötsaker. Gör en blanda av öl eller vin samt socker eller honung och banan. Låt blandningen stå några dagar så att den jäser lite. Doppa sedan en trasa eller ett tygstycke i den söta geggan och lägg över veden. Gå dit och lys på kvällen för att se vad som lockats dit.

Kan man borra hål i stockarna över jord för att skapa ett insektshotell samtidigt?
– Javisst! 2-10 mm breda hål och gärna så djupa så möjligt (10-15 cm om du kan). När de vedlevande insekterna utvecklats klart gnager de sig ut ur barken och gör på så sätt fler hål åt vildbin i veden.

Hur ofta måste jag byta ut veden?
– Det dröjer troligen uppåt tio år innan stockarna förmultnat, men fyll gärna på lite efterhand. Gräv dock helst under vinterhalvåret för att inte riskera att skada eventuella larver i marken.

10 vanliga arter i vedkomposten

Vanlig rödrock (Ampedus pomorum) Foto: Sanja565658, CC BY-SA 3.0
Gräsgrön guldbagge (Cetonia aurata). Foto: John Hallmén
Brokig svampsvartbagge (Diaperis boleti) Foto: Didier Descouens, CC BY-SA 3.0
Lövträdslöpare (Rhagium mordax) Foto: Sanja565658, CC BY-SA 3.0
Fyrbandad blombock (Leptura quadrifasciata) Foto: AfroBrazilian, CC BY-SA 4.0
Vedspegelbock (Phymathodes testaceus) Foto: Donald Hobern, CC BY 2.0
Rödhjon (Pyrrhidium sanguineum). Foto: Gilles San Martin, CC BY-SA 2.0
Stor vedsvampbagge (Mycetophagus quadripustulatus) Foto: AfroBrazilian, CC BY-SA 4.0
Korssvampbagge (Mycetina cruciata) Foto: Slimguy, CC BY 4.0
Fyfläckig svampbagge (Endomychus coccineus) Foto: Francisco Welter-Schultes, CC0

Läs även

Använd avklippta grenar och kvistar i trädgården
Bra buskar och träd för biologisk mångfald
Många fördelar med hamlade träd

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *