Många fördelar med hamlade träd

Hamlade träd. Foto: Uwe Barghaan, CC BY 3.0

Att beskära fruktträd för att maximera skörden är relativt vanligt, men varför inte börja beskära dina andra träd för att få dem att leva längre och bli viktiga naturvärdar med hög biologisk mångfald? Hamling är en traditionell metod som förtjänar att återupptas.

Du har säkert sett dem någonstans i landskapen – träden som ser ut att ha ett stort ”huvud” högst upp på stammen varifrån det sticker ut spretiga, relativt glesa grenar, som trädvärldens punkare. Skötselmetoden kallas hamling och var väldigt vanlig förr i tiden. Det är den äldsta metoden att skaffa vinterfoder på och gjordes faktiskt långt innan man började skörda hö.

Gamla hamlade träd blir knotiga och ihåliga och ger livsutrymme åt massor av mossor, lavar, insekter och andra organismer. Foto och beskrivning: Ingvar Claesson

– Det är svårt att inse hur de hamlade träden totalt dominerade landskapet fram till för 150 år sedan. Det fanns ofattbara mängder hamlade träd – i ängar, åkrar och som vårdträd, men även i betade skogar. Det gav en helt annan landskapsbild än idag då de ibland kan hittas på tomter och i trädgårdar, som levande fornlämningar.

Ask som hamlats ca vart 5:e år. Mycket mer lättskött än när det gått lång tid sedan förra hamlingen. Man behöver inte spara långa stumpar och bara en del korta livgrenar. Foto och beskrivning: Ingvar Claesson

Det berättar Ingvar Claesson, rådgivare om skötsel av ängs- och betesmarker på länsstyrelsen i Västra Götaland län. Han har skrivit en rapport om hamling och även gjort ett kort faktablad åt Jordbruksverket om ämnet.

Anledningen till att så många träd hamlades var för att skaffa föda åt boskapen. Genom att kapa grenar på träden när de fortfarande bär blad kunde tamdjuren få viktig föda. Men även om du kanske inte har djur att mata så finns det många anledningar till att hamla träden. Dels kan du använda de avklippta grenarna och kvistarna i trädgården (se vår artikel). Dessutom är det bra för träden.

– De hamlade träden får ett längre liv och samlar på sig många andra organismer som mossor, lavar och insekter. De blir ofta ihåliga efter ett tag och kan ge hem åt fladdermöss och fåglar. De blir natuvärdar med väldigt mycket mångfald. Dessutom blir hamlade träd så små att man får plats med mycket på samma yta. De blåser inte heller omkull i stormar och med så mycket mindre krona tar de inte heller upp lika mycket vatten ur marken.

Nyhamlad ung ask. Grenstumpar och många livgrenar sparas jämnt spridda. Foto och beskrivning: Ingvar Claesson

Kan alla träd hamlas?
– Ja faktiskt, men vissa är extra känsliga. Björk, rönn och asp är känsliga och kan inte kapas hur mycket som helst.

På vilket sätt då?
– Dessa trädarter skjuter skott från kvistarna och i stort sett inte alls från stammen eller från grova grenar. Så de behöver hamlas försiktigt.

Även känsligare träd som björk, asp, och rönn går att hamla men då bör ca hälften av lövverket sparas som livgrenar vid varje hamling. Bild på ung björk ett par år efter hamling. Foto och beskrivning: Ingvar Claesson

Hur är det med frukt- och bärträd?
– De kan hamlas, men då ger de mindre frukt och det är oftast meningen med dem.

Betydligt tåligare är ask, alm och lind eftersom de skjuter skott från grövre grenar. Men Ingvar Claesson varnar att träd som inte hamlats på länge (mer än 15 år) kan vara svåra att ge sig på. För kraftig beskärning kan göra att de får svårt att överleva. Lönn är särskilt känslig för kraftig kapning när det gått tiotals år sedan senaste hamlingen och det gäller även sälg. Ju större grenar som tas, desto större risk att träden förlorar i vitalitet.

Lönn där man försökt restaureringshamla men inte sparat livgrenar vilket gjort att trädet dött. På lönn som inte hamlats på mer än 20 år måste man spara mycket livgrenar. Foto och beskrivning: Ingvar Claesson

Själva hamlingen är något av ett hantverk som kräver planering. Det gäller att inte kapa alla grenar från toppen på en gång. Ett riktmärke är att spara hälften av lövverket på känsligare trädarter som björk. Mindre kan lämnas på exempelvis ask, alm, lönn och lind. Det är viktigt att lämna så kallade livgrenar och stumpar så att trädet kan få löv i början av nästa säsong. De hämmas då inte så mycket i tillväxten. Ju grövre grenar du sågar av desto större stumpar bör du lämna. Är de 10-15 cm grova bör du lämna minst en meter. Kapa gärna ovanför en levande sidogren.

Hur vet man vad som är lämpliga livgrenar?
– Om det finns många grenar är det de kortaste grenarna, två meter och kortare, som man sparar. Spara dem jämnt fördelat över trädet. Finns det inte gott om lågt sittande grenar får man spara de minsta och klenaste som finns – kanske 4-5 stycken. Det kommer se lite luftigt ut. Ju grövre grenverk desto mer livgrenar bör sparas.

Restaureringshamlad lind som inte hamlats på många decennier. Lind är det tåligaste trädslaget men även den måste hamlas försiktigt vid restaureringshamling. Här har därför topparna kapats 1,5 meter ovanför gamla hamlingspunkten och eftersom väldigt lite livgrenar fanns att spara har en topp sparats helt, vilken ska kapas ner till samma höjd som de andra vid nästa hamling om ca 5 år. Foto och beskrivning: Ingvar Claesson

Att ge sig på att hamla ett stort träd som antingen hamlats för väldigt länge sedan eller aldrig hamlats är som sagt inte så enkelt. Då är det bättre att hamla nya träd.

– Det är mycket enklare. Kapa toppen första gången när trädstammen är som en underarm (5-10 cm i diameter) på 2,5-3 meters höjd. Första gången kapar man toppen rakt av på runt tre meters höjd. Det ska finnas gott om kvistar under den höjden. Därefter är det bästa är att hamla ungefär vart femte år, helst i augusti-september, berättar Ingvar Claesson.

Tänk också på att gamla hamlade träd kan vara särskilt skyddsvärda. Då behöver man samråda med länsstyrelsen om hur de ska skötas.

Läs mer om hamling i Ingvar Claessons rapporter Hamla dina träd och Skötsel av äldre hamlade träd.

LÄS ÄVEN:
• Använd avklippta grenar och kvistar i trädgården
• Därför ska du ha sälg i trädgården
• Inhemska träd betydligt bättre för insektsliv i städer
• Höst i trädgården: Plantera buskar och träd

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

fem × fem =