Tänk om alla i en kommun skulle hjälpas åt för att skapa så mycket biologisk mångfald som möjligt på outnyttjade ytor som hårdklippta gräsmattor. Den idén fick politiker och biologer i staden Hjørring i norra Danmark. Nu har det gått två år sedan projektet startade och de har mött både vissa motgångar, men framför allt stora framgångar.
För fyra år sedan införde den danska staden Hjørring en ny naturpolitik. Tanken var att engagera de ungefär 25 000 invånarna för naturen och höja deras kunskaper om hur den kan hjälpas. Planen var ambitiös. Laus Gro-Nielsen, biolog i kommunen, berättar:
– Projektet gick ut på att se hur mycket natur som kan skapas i en kommun om alla hjälps åt – lantbrukare, trädgårdsägare och naturligtvis kommunen själv.
En del av projektet var också att nå ut i media och det blev en synnerligen lyckad del. Genom kontakter kom de att prata med ett produktionsbolag som ville göra en hel tv-serie om projektet. Dansk tv nappade på tanken och Hjørrings politiker godkände idén. Med start i början av 2019 följde ett tv-team satsningen på att gynna naturen i kommunen. Serien, som döptes till ”Giv os naturen tilbage”, sändes under 2020 och finns att se på DR.
De tog kontakt med privatpersoner, lantbrukare, företagare med gräsmattor och pratade med entreprenörerna som skötte grönytorna i staden. Det är väldigt stora ytor i en kommun som inte används till något alls, som Laus uttrycker det.
Vad visade sig bli de stora utmaningarna?
– Det största problemet är den mentala omställningen inne i folks huvuden. Man måste börja tänka på ett annat sätt. Danmark är ett bondeland. Vi har länge haft attityden att vi ska kontrollera naturen. Men det är egentligen inte så viktigt om man har en trädgård. Där kan vi tänka om och tillåta vild natur. Vi behöver inte kontrollera allt. Det kan få vara lite vilt med högt gräs och grenar i högar, berättar han.
En annan utmaning var kommunens många företagare som har stora outnyttjade gräsmattor, som skulle kunna bli fulla av blommor som lockar pollinatörer. Men det visade sig ibland svårt att få dem att inte bara klippa gräset hårt. Att tänka nytt var inte alltid så naturligt.
Blandade reaktioner
Det visar sig också i tv-serien. En del grannar till personer som är med i projektet tycker det ser galet ut när gräsmattor grävs bort och det hälls ut sand för att gynna växter som inte vill ha så mycket näring. Och en företagare är besviken för att han inte fick någon blomsteräng när han inte klippte gräset, men det berodde på att marken var så näringsrik och det inte fanns några frön i marken som kunde utvecklas till de önskvärda blommorna.
– Jag tror att tv-serien hjälpte mycket för att ge insikt. Väldigt många fler förstod vad det handlade om.
Projektet innehöll också väldigt många ljuspunkter. Som när projektets symbolart – puktörneblåvingen – plötsligt dök upp i en av trädgårdarna som planterat fjärilens värdväxt, käringtand. Glädjen hos den trädgårdsägaren gick inte att ta miste på.
– Det bästa med projektet är att det kan hjälpa direkt. Folk blir belönade när de ser fjärilar och andra djur hitta till de nya områdena. De får en upplevelse som belöning, berättar Laus.
Ett annat starkt minne från tv-serien och för Laus själv var den dag då kommunens alla femteklassare samlades för att först samla in vilda fröer och sedan sprida dem på en stor yta som kommunen gjort iordning.
– Det var en av de bästa dagarna. Barnen var jättebra på att samla in fröer och de ställde massor av bra frågor. De tog ansvar och tog med det berättelserna hem till sina föräldrar. Det blev också en insats som varar länge. De här barnen kan berätta för sina barn att de var med och gjorde den här blomsterängen, berättar han.
Tydlig skillnad mellan före och efter
Tv-serien gav effekt. Experten på biologisk mångfald Rasmus Ejrnæs berättade nyligen i en intervju med Natursidan om ett ökat intresse för att återskapa natur i trädgårdar efter sändningen och i Hjørring har det också märkts. De nästan 900 000 kvadratmeter som tidigare var hårdklippta gräsmattor utan liv och nu är fulla med blommande växter är en tydlig skillnad. Det är också Hjørringbornas nya intresse för fröer.
– Det har varit väldigt populärt att så frön. De företag som säljer frön har sålt slut och många har börjat göra andra insatser som att slutat klippa gräset.
En viss förändring i den där svåra mentala omställningen har också märkts.
– Projektet gör också folk uppmärksamma på biologisk mångfald. De får en förståelse för att många arter kan vara beroende av en enda art och får också upp ögonen för andra arter än de är vana vid. Det är ett bra projekt för att säkra biologisk mångfald.
Även om projektet i Hjørring gått riktigt bra redan så är det bara början. De fortsätter med att försöka omvandla outtnyttjade ytor till lockande miljöer för djur och intresset har ökat. Nästan 700 personer har ansökt om att få fröer till sina trädgårdar. Även tv-serien “Giv os naturen tilbage” får en fortsättning. I säsong två kommer perspektivet vidgas till hela Danmark. Kan ett helt land hjälpas åt att få naturen tillbaka? Det har också utannonserats att en ny tävling ska utse Danmarks mest naturvänliga kommun.
Vinner ni den titeln?
– Haha! Jag tror nog att någon annan kommun kommer vinna, men visst, vi har skaffat oss ett litet försprång, säger Laus Gro-Nielsen.
LÄS ÄVEN:
• Poängtabell för biologisk mångfald i trädgården
• Guide: anlägg en äng i din trädgård
• Så börjar du med en ny trädgård
• Skapa en damm eller liten våtmark i din trädgård
• Gynna marklevande bin i trädgården