Hyresgästföreningen om oklippta gräsmattor och biologisk mångfald

En ö med blommor i en gräsmatta. Foto: Erik Hansson

Ett ärende i hyresnämnden avgjordes nyligen där fastighetsägaren inte ville klippa gräsmattan med hänsyn till biologisk mångfald medan hyresgästen ansåg att det såg för ovårdat ut.

Det finns ungefär 1,5 miljoner hyresrätter i flerbostadshus i Sverige. Fastigheterna är ofta omgärdade av grönområden och gårdar. Vissa hårt asfalterade utan mycket liv, andra liknar mer små parker med buskage, träd och rabatter. Dessa ytor är inte oviktiga för den biologiska mångfalden, ens på nationell nivå. Ungefär sju procent av Sveriges ungefär 4 200 rödlistade (mer eller mindre hotade) arter är beroende av urbana livsmiljöer och ytterligare 14 procent av nyttjar dem då och då. Åtskilliga studier har visat att trädgårdar har stor naturvårdspotential eller en “central roll” för pollinatörer. Dessutom är det välbelagt att grönområden i närheten av bostaden ger en lång rad positiva effekter för både fysisk och psykisk hälsa.

En insats för den biologiska mångfalden som brukar nämnas är att göra trädgårdar och parkområden lite ”vildare” – att inte klippa gräsmattan lika ofta, låta död ved ligga kvar och inte ta bort buskage och träd. För fastighetsägare kan detta möjligen ses som en möjlighet att också spara pengar genom att sluta klippa gräsmattor och låta buskar och annan växtlighet växa vilt.

Biologisk mångfald eller brist i underhåll?

Ett sådant ärende har nyligen avgjorts och Hem & hyra var först med att rapportera om det. Fallet gällde en tomt i Varbergs kommun där hyresvärden slutade klippa gräsmattan och häckar. Beslutet motiverades med att det skulle öka den biologiska mångfalden. Efter ett år utan skötsel av grönområdet fick en av de boende i huset nog och tog ärendet till Hyresgästföreningen. De lyckades inte komma överens med hyresvärden och ärendet togs därför vidare till hyresnämnden i Göteborg.

Hyresnämnden kom fram till att den oklippta gräsmattan inte innebär ”hinder eller men” för nyttjande av lägenheten och att en oklippt gräsmatta inte kan anses vara en brist i underhållet som motiverar ett åtgärdsföreläggande. Fastighetsägaren vann med andra ord målet mot Hyresgästföreningen.

Några få fall per år

Roger Höög är förbundsjurist på Hyresgästföreningen. Han vill inte uttala sig om specifika fall, men berättar att det inte är så vanligt med konflikter om skötsel av grönområden där fastighetsägaren misstänks ange biologisk mångfald som svepskäl för att inte sköta grönområden.

Har dessa konflikter ökat de senaste åren?
– Nej det skulle jag inte säga. Vi har några tvister varje år om buskar eller gräsmattor. Ibland handlar ärenden också om vad man får göra på en uteplats eller om man får odla vad man vill och hur man vill på en balkong. Ibland anger fastighetsägaren även att bristande skötsel beror på kostnadsskäl.

Hyresgästföreningens förbundsjurist Roger Höög. Foto Filippa Ländin

Handlar det om att gräsmattor klipps mer sällan eller att de inte klipps alls?
– Det är inte speciellt vanligt att det inte sköts över huvud taget. Det finns en del fastighetsägare som sköter det mindre bra, men över lag hålls någon form av grundstandard. 

Roger Höög berättar att de konflikter om skötsel av grönområden som Hyresgästföreningen oftast hanterar handlar om att det inte skrivits ett avtal med hyresgästerna om vad som gäller. Då kan det bli en tvist. 

Vad finns det för risker med nedsatt skötsel av gårdar och tomter som du ser det?
– Om man vill ha ängsmiljöer så måste det också se ombonat ut. Annars finns det risk att området verkar förfallet. Då känner sig hyresgästerna bortprioriterade och det finns risk att det upplevs som en förslumning. De boende vill känna sig viktiga och att det känns tryggt och trevligt runt bostaden.

Vad har ni på Hyresgästföreningen för inställning till att man tar hänsyn till biologisk mångfald i grönområden?
– Hyresgästföreningen har inget specifikt mål att jobba för biologisk mångfald i varje område, men vi har ett klimatprogram. Det handlar framför allt om återbruk och renoveringar.

Hyresgästföreningen ”tar ställning för grönska”

Hyresgästföreningen tar i sitt dokument ”Klimat och boende” upp vilka ställningstaganden som görs i olika miljöfrågor. I dokumentet från 2020 nämns knappt biologisk mångfald över huvud taget, men i uppdateringen som kom 2023 har det tillkommit ett stycke om ämnet. Där står bland annat att Hyresgästföreningen tar ställning för att ”grönska och vatten måste få ta plats i våra bostadsområden och planeras på sådant sätt att alla har det i närheten av sitt boende” både vid renoveringar och nyproduktion.

Emmy Lennevald-Calli är miljöstrateg på Hyresgästföreningen. Hon påpekar att de ”naturligtvis förodrar stärkta gröna kvaliteter även i befintliga områden”

– Det är dock lättare att påverka i nybyggnation då det till exempel är svårt att få in mer grönyta och vatten bara genom ändrad skötsel. Hur dessa kvaliteter stärks bäst varierar från plats till plats, men dialogen med hyresgäster är central. Vi förordar också modellen 3-30-300 som innebär att alla ska kunna se 3 träd från sin bostad, att varje stadskvarter bör ha minst 30 procent krontäckningsgrad samt att alla invånare ska ha maximalt 300 meter till ett grönområde. Det gör också området mer motståndskraftigt mot klimatförändringarna.

Emmy Lennevald-Calli, miljöstrateg på Hyresgästföreningen. Foto: Filippa Ländin

Hur ser du på den eventuella konflikten mellan att gynna biologisk mångfald och att grönytor ser ”vildare” ut?
– Som i alla frågor är det viktigt för fastighetsägaren att föra en dialog med hyresgästerna för att skapa delaktighet och stolthet över det egna bostadsområdet. Det är såklart högst olämpligt om en fastighetsägare gömmer sig bakom en ursäkt om biologisk mångfald för att inte sköta om marken kring sina fastigheter. En väl genomtänkt strategi för biologisk mångfald är att föredra som även förankras med sina hyresgäster, kanske med planterade ängsblommor eller ett mer vildvuxet ängsområde jämte en designerad kortklippt yta för avkoppling och rekreation.

En majoritet värderar miljön högt

Precis som Roger Höög är hon också inne på att den upplevda tryggheten i närområdet är viktig.

– Buskar är viktiga för småfåglar att häcka i, men kan hellre placeras längs staket eller på andra platser där de inte riskerar att skymma sikten, det är viktigt både för överblickbarhet och orientering.

Skulle du säga att det finns en stor förståelse bland hyresgästerna för att göra insatser för biologisk mångfald i bostadsområdena?
– Det finns många hyresgäster med många olika åsikter, men flera undersökningar har visat att en majoritet av våra medlemmar värderar miljöfrågan högt. Förståelsen för sådana insatser ökar ju naturligtvis när man kommunicerar med de boende så att syftet med insatsen blir tydligt.

Det är inte bara hos hyresgäster som det finns en stor medvetenhet. Det gör det även hos fastighetsägare. Under 2023 frågade Hem & Hyra kommunala bostadsbolag i södra och mellersta Sverige om de gör något för att gynna den biologiska mångfalden. 88 av de 138 svarande hade anlagt ängsytor och många hade även placerat ut insektshotell bland bostadshusen. Alla boende i områden är dock inte lika glada för insatserna. Lindesbergsbostäder i Libo har haft som mål att anlägga en äng per år, vilket väckt kritik hos en del av de boende. Åke Bergqvist, som är teknisk administratör på Libo, berättar för Hem & hyra om hur en enkel insats skapat förståelse.

– Vi fick ett klagomål när allt var i sin linda. En man tyckte det såg för jäkligt ut och undrade varför vi inte klippte. Då insåg vi att vi måste informera. Nu har vi satt upp stora skyltar om varför vi låter gräset växa. Efter det har ingen klagat.

Här finns skyltar om insatser för biologisk mångfald som kan laddas ned och skrivas ut.

LÄS MER:
Studie: Hårt klippta gräsmattor gynnar ”skadeinsekter”
Så farliga är robotgräsklippare för igelkottar
Trädgårdsspanarna: Fler arter i oklippt gräs
• Så anlägger du en äng
Odla vilda växter i trädgården

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *