Mata fåglar på rätt sätt

Nötväcka som äter solrosfrön. Foto: Erik Hansson

Att mata fåglar är ett trevligt sätt att gynna fåglarna i din närhet. De får föda och du får chans att studera dem på nära håll.

En studie från University of Illinois i Chicago kom fram till att ”fågelvänliga” trädgårdar har en förvånande stor positiv påverkan på ett områdes mångfald av fåglar. Viktigast för att locka fåglar var buskage, fruktträd och bärbuskar i trädgården, men även fågelmatningar bidrog till antalet fåglar.

Hur ska man då göra för att skapa en bra fågelmatning? Det finns några olika saker att tänka på.

Blåmes och talgoxe – efter snöfall brukar fågelmatningar vara extra populära. Foto: Erik Hansson

Var ska man mata?
Sätt gärna upp fågelmatningen nära buskar eller grenar så att fåglarna lätt kan ta sig i skydd från eventuella rovfåglar. Om det bor många katter i närheten kan det kanske också vara en idé att se till att det inte är så lätt för en katt att smyga sig nära ätande fåglar utan att synas. Du kan också sätta ett nät som en bur runt matningen för att hindra katterna från att lyckas med sin jakt. Tänk på att det kan ramla ner mat från behållarna och att en del fåglar gärna söker efter mat på marken. De kan då vara särskilt utsatta.

Vad ska man mata med?
Det finns många teorier om vad man ska mata med för att locka vissa fåglar till en matning, men det är värt att komma ihåg att det inte är en exakt vetenskap. Bara för att du matar med hasselnötter betyder det inte att du får nötkråkor på din matning. Däremot kan det vara trevligt att ha lite olika maträtter att erbjuda så att du kan locka till dig olika arter. Här är några exempel:
• Talg, smör, kokosfett eller margarin: hackspettar, nötväcka, trädkrypare och mesfåglar
• Solrosfrön och hampafrön: sparvar, finkar, gråsiska, grönsiska och mesfåglar
• Osaltade jordnötter: mesfåglar, hackspettar, finkar och nötskrika
• Havre: gråsparv och gulsparv
• Äpplen eller päron: trastar, rödhake, svarthätta och sidensvans

Fåglar äter vad som finns tillgängligt och brukar vara bra på att avgöra vad som innehåller mycket energi. Ostbitar, russin, bananer som börjat bli bruna och andra frukter går också ner. Det är en myt att fåglar inte tål normalsaltad mat.

Med lite tur lyckas du locka till dig lite sällsyntare arter som stenknäck, stjärtmes eller entita och om du börjar mata under hösten kanske flyttfåglar stannar till hos dig på sin väg söderut.

Stenknäck. Foto: Erik Hansson

Vad bör man använda för fågelmatare?
Den händiga kan enkelt göra egna fågelmatningar, till exempel av pet-flaskor, men behållare där fåglarna inte sitter i maten är att föredra eftersom det minskar smittospridningen. Om du ser fåglar som verkar sjuka kan det vara klokt att sluta mata i några veckor så att inte din matning riskerar att bidra till smittospridning.

Du kan även lägga mat på eller i en stubbe. Det är oftast finare än de fågelmatare som finns att köpa. Foto (talgoxar): Erik Hansson

Klarar sig fåglarna om jag helt plötsligt slutar mata?
Det går inte att svara ett säkert ja på den frågan, men fåglar är inte dumma. De hittar föda på andra sätt om de behöver och det finns mängder av fåglar som överlever året om utan minsta hjälp från människor. Det finns inte heller något som tyder på att det skulle vara någon fara att mata fåglar året om. Än så länge har det åtminstone inte kommit någon forskning som tyder på att fåglar glömmer bort hur man hittar mat utanför fågelmatningar.

Komplettera gärna en fågelmatning med buskar och träd som förser fåglarna med bär. Här en björktrast som äter rönnbär. Foto: Erik Hansson
Trädkrypare kan ibland lockas till talgbollar eller genom att smeta smör eller margarin på ett träd. Foto: Erik Hansson

Bör man köpa ekologisk fågelmat?
Ja det är absolut en bra idé. Då gynnar du den biologiska mångfalden i området där fågelmaten odlas och det används inte lika mycket bekämpningsmedel som slår hårt mot både insekter och fåglar. Ekologisk fågelmat kan köpas av till exempel Slåttergubben och Vivara.

Talgbollar innehåller ibland palmolja som framställs på bekostnad av regnskogen, så att antingen köpa naturliga produkter eller göra egna fettbaserade stycken är att föredra. Oftast verkar talgbollar innehålla talg från nötkreatur från köttindustrin i andra länder, som sällan är hållbar. Huruvida man vill stötta den industrin för att mata fåglar är upp till dig.

Kan fåglarna fastna i nätet till talgbollarna?
Ja risken finns och det är helt onödigt att riskera det. Ta bort nätet och lägg in talgbollarna i någon annan behållare istället.

Hur gör man egna talgbollar?
I boken ”Mata fåglar” av Niklas Aronsson finns ett enkelt och bra sätt att göra egna talgbollar: Värm försiktigt fett (helst ekologiskt smör eller margarin), blanda i till exempel lätt hackade havregryn och jordnötter. Låt stelna något och blanda i rumsvarmt margarin för att lättare kunna forma det i till exempel en kokosnöt eller en kruka.

Skator/kråkor/nötskrikor äter upp all mat för småfåglarna –  vad ska jag göra?
Om du inte kan glädjas åt att dessa arter får mat så kan det vara en idé att sätta upp någon form av stålnät runt matningen som inte stora fåglar kommer igenom. Kråkfåglar kan också få för sig att jaga småfåglar vid matningar, men normalt sett är det sparvhökar och katter som utgör de största hoten.

Är det viktigt att förse fåglarna med vatten?
Viktigt är kanske att ta i, men det är absolut ett välkommet tillskott för dem. De behöver rengöra fjäderdräkten och dricka vatten. Se bara till att rengöra behållaren ibland. Ett sätt att hålla vattnet isfritt lite längre ska vara att lägga en tennisboll i vattnet, som då skapar rörelser i vattnet och minskar risken för isbeläggning. Huruvida det fungerar och inte skrämmer bort fåglarna vet vi inte, men återkoppla gärna om ni har testat det.

Ung höksångare i fågelbad. Foto: Erik Hansson

Häll dock inte olja i vattnet för att det inte ska frysa. Enligt boken ”Mata fåglar” kan det förstöra fjäderdräkten och därmed öka risken att fåglarna fryser ihjäl.

Källor: Naturhistoriska RiksmuseetNatur och trädgård och böckerna ”Mata fåglar” av Niklas Aronsson och ”Naturligtvis!” av Justine Lagache.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *