Genom att följa hur det går för landets fåglar kan vi få en bra bild av hur vår natur mår. Tyvärr visar den senaste genomgången att det går dåligt för många fågelarter.
2012 kom den första upplagan av ”Fåglarna i Sverige – antal och förekomst”. Det var en grundlig genomgång i bokform över Sveriges fåglar runt år 2010. Nu är nästa del här och den visar tydligt en fågelfauna i snabb förändring.
En av bokens författare är Anders Wirdheim, mångårig medarbetare på Birdlife Sverige, guide, föredragshållare och programledare för Pippipodden. Han berättar att fåglar är en bra indikator för hur situationen är i naturen.
– Ja, det vågar vi hävda. Fåglar är snabba på att etablera sig i nya områden och lika snabba på att lämna de som inte längre fungerar. Dessutom har de flesta arter korta generationer, så förändringar slår igenom snabbt. Fåglar är därför väldigt bra indikatorer på miljöns tillstånd.
Tre faktorer som påverkar mest
För Sveriges fåglar i allmänhet är det tre faktorer som påverkar absolut mest; de snabba klimatförändringarna, samt hur vi sköter våra skogs- och jordbrukslandskap. Det intensiva jord- och skogsbruket har påverkat många fågelarter negativt, exempelvis tofsvipa, storspov, gulsparv, talltita och tretåig hackspett.
Men även fåglar som vi kan ha inpå knuten har påverkats tydligt de senaste 15 åren. Tre arter som vi lyft här på Rikare trädgård är stare, hussvala och tornseglare eftersom det tidigare rapporterats gå dåligt för dem. Anders Wirdheim har inga positiva nyheter att komma med.
– Tyvärr går det dåligt för alla tre, konstaterar han.
Var tredje hussvala har försvunnit på 15 år
Tornseglarna har minskat med drygt 10 procent på 15 år. Från cirka 310 000 häckande par i landet år 2010 till 270 000 i år. För hussvalan är situationen ännu värre. Den har minskat från 100 000 par till 66 000. Var tredje hussvala har försvunnit på bara 15 år.
– För hussvalan spelar troligen både förhållanden längs med flyttrutten och i vinterkvarteren in, men också att bon rivs ner här i Sverige. Det verkar ha blivit mer accepterat att ta bort bon, och där har medierna en del skuld genom att ofta lyfta fram människor som klagar på fåglar som stör, säger Anders Wirdheim.
För staren är det också en kraftig tillbakagång. Från 640 000 par 2010 till 470 000 par 2025. Anders berättar att det troligen framför allt beror på att kortbetade gräsmarker försvinner. Han nämner ett tydligt exempel från sin närhet i Halmstad:
– Förr hade vi ju betesmarken överallt i landskapet. Och om man tittar på den mängd mjölk den här mjölkgården producerar idag och översätter det till förhållandena för 50 år sedan, då familjejordbruk dominerade, så hade det krävts 200 gårdar av den tidens genomsnittliga storlek för att producera lika mycket mjölk som den stora gården gör idag. Och de 200 gårdarna var ju utspridda över hela landskapet. Idag är alla kor på samma plats. Sen får du åka två mil för att hitta nästa stora mjölkgård. Tidigare fanns mjölkkorna överallt i landskapet. Vi hade mycket mer naturbetesmarker som är så värdefulla för flora och fauna.
Allt längre avstånd mellan lämpliga livsmiljöer som dessutom minskar både i storlek och antal har gjort det svårt för staren.
Mer variation i trädgården
Alla dessa tre arter kan dock hjälpas åtminstone lokalt i den egna trädgården.
– Absolut. En del handlar om att låta trädgården vara lite ”vild” – några hörn med buskar, lite rishögar och variation. Holkar är också bra. Men det generella rådet är att skapa variation i trädgården.
Som exempel på fåglar som verkligen hittat en plats i våra trädgårdar nämner han rödstjärt. Hanen är karaktäristisk med sitt röda bröst, svarta ansikte och vita ”pannband” medan honan är lite mer anonymt brun. Båda har dock en tydligt röd stjärt som syns extra bra när de flyger. Rödstjärtar kan ofta ses sitta på en högt belägen plats och spana efter insekter. De häckar gärna i holkar och hittar det de behöver i våra trädgårdar. Åtminstone i södra Sverige. Intressant nog är det en annan femma i norra delarna av landet.
– Långt i norr är rödstjärten en typisk tallskogsfågel.
LÄS ÄVEN:
• Guide till fågelholkar med ritningar
• Trädgårdsbesökaren: Rödstjärt
• Ny studie: Vilda trädgårdar viktiga för fåglar
• Varannan hussvala har försvunnit på 20 år – du kan hjälpa dem
• Hjälp de hotade tornseglarna
• Digitalt föredrag om att skapa fågelvänlig trädgård