Gården som satsar på biologisk mångfald

Rödklint i ängen på gården intill Göta älv. Till vänster syns en permanent höstack. Foto: Therese Corneliusson

Rikare trädgård arrangerar tillsammans med Naturhistoriska riksmuseet sedan 2022 kampanjen Ett rikare Sverige. Målet är att inspirera och uppmuntra fler att omvandla en del av sin trädgård, balkong eller kolonilott till en rikare livsmiljö för djur och växter. En av dem som rapporterat in sina insatser är Therese Corneliusson i Lilla Edet.

Formulär för att skicka in insatser som du gjort.

Therese bor tillsammans med sin man Travis precis intill Göta Älv i Lilla Edet, Västra Götalands län. Travis kommer från Australien och jobbar som trädgårdsmästare och Therese driver en övernattningsverksamhet för turister på deras gård Esperöd Farm. De flyttade till gården 2016 och då bestod trädgården främst av gamla fruktträd och gräsmatta.

– På grund av tillökning hände det inte så mycket i trädgården de första åren, men 2020 slutade vi klippa några delar av gräsmattan och Travis började lära sig att slå med lie. Redan detta första år kom bland annat nattviol och stor blåklocka upp i ängen. Året efter kom det några till. Vi blev allt mer intresserade av att öka den biologiska mångfalden, både i trädgården och i övriga delar av gården, berättar Therese.

Sexfläckig bastardsvärmare på planterad åkervädd i trädgårdsängen. Foto: Travis Child

I år har artrikedomen slagit rekord. De har sett bastardsvärmare och violettkantad guldvinge i ängen, mängder med grodor, paddor och trollsländor i och omkring trädgårdsdammen, samt en liten snok som regelbundet syns på en sten i vattnet. Dessutom nya arter av solitärbin i sandrabatten, stenmuren och stubbarna och humlor i hässjorna som de låtit stå kvar ute för humlornas skull.

Vad har ni gjort för insatser det senaste året som gjort att det blivit så artrikt nu?
– Jag tror att anledningen till att vi har sett så många olika arter i trädgården i år är att många växter har etablerat sig och blommar för första gången nu. Att få fart på en gammal äng tar ju lång tid, speciellt här i älvdalens lermarker. För att hjälpa ängen på traven har vi grävt små gropar här och var, lagt i lite sand och sedan planterat lokala ängsväxter, såsom gulmåra, prästkrage och åkervädd.

Sandrabatten med prärieblommor till vänster, damm till höger, fruktträd i bakgrunden. Foto: Travis Child

Kan du berätta lite om hur ni anlagt sandrabatten och vad den innehåller?
– Vi anlade den förra året, men den blommade inte då. Visst var det en hel del aktivitet bland solitärbin i sanden, men i år blommar den för första gången och är full med insekter. Växterna är en prärieblandning sådda från frö och inkluderar echinacea, rudbeckia, skallerormsmartorn, rosenstav, lobelia med mera. Men rabatten innehåller också tomma partier för att gynna solitärbin och andra insekter som bygger sina bon i sanden.

Dike som stoppar sniglar

Eftersom de har tung lerjord på gården brukar det som planteras kvävas av kirskål och kvickrot, så när de anlade sandrabatten grävde Therese och Travis först bort ”svålen” och lade sedan ett cirka 20 centimeter tjockt lager sand ovanpå.

Blommor i sandrabatten. Foto: Travis Child

– Min man gjorde också ett dike med sand och småsten som omgärdar hela rabatten. När det regnar mycket står diket i vatten och stoppar mördarsniglarna, men regnar det inte är sanden endast fuktig vilket är en perfekt plats för bin att dricka. Vi har även några rena sandhögar på lite olika ställen, alltså utan att ha planterat något i dem.

I en skuggig del av trädgården har de gjort en ”mur” av död ved i olika tjocklekar. Andra dödvedshögar ligger i solen för att skapa variation.

– Tidigt i våras upptäckte vi att massor av rödmurarbin var väldigt intresserade av vår husfasad på södersidan. För att ge dem och andra boendesökande insekter fler valmöjligheter satte vi dit flera stora stubbar och borrade hål i dem i olika storlekar. Flera av hålen bosattes. Varje år när min man liar gör han hässjor och låter några av dem stå kvar. I år upptäckte han att flera humlor hade bosatt sig i dem. Förra året hade vi en snok i en.

Trollslända i dammen. Foto: Therese Corneliusson

Er trädgårdsdamm verkar full av liv – hur stor är den och hur länge har ni haft den?
– Den är cirka 2×2 meter och 1 meter djup i mitten, men väldigt grund längs kanten. Vi har ingen dammduk i botten, utan anlade helt enkelt dammen på en blöt plats i trädgården. Vi planterade några lokala våtmarksväxter och la i en hel del sten i olika storlekar, en död stubbe med rötter, en lång gren som är i nivå med vattenytan och som grodorna älskar att sitta på, samt en stor, grov ekstock ovan vattenytan som våra barn älskar att sitta på. Vi har haft den i tre år. Vi har inte planterat in några djur i dammen, utan låtit dem själva sköta den biten. Nu har vi bland annat grodor, mindre vattensalamander, trollsländor och en liten snok. Den är dock väldigt lättskrämd så tyvärr har jag inte lyckats få något foto på den ännu.

Läs även

Så anlägger du en äng
Guide till trädgårdsdammar
• Skapa en sandbädd

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *