Vanja Ekerhult har slutat köpa jord med torv och hjälper grannarna att bli av med rester från trädgården. Nu har hon en trädgård full med liv och ätbara grödor. Hon är en av alla som rapporterat in insatser till Rikare trädgårds och Naturhistoriska riksmuseets gemensamma projekt Ett rikare Sverige.
• Formulär för att skicka in insatser som du gjort.
– Jag insåg nog inte från början att det var ett intresse, men jag har alltid odlat där det funnits plats. Först på balkongen och sen på en liten radhustomt. När vi köpte villa ökade såklart odlingarna, berättar Vanja Ekerhult.
Intresset ökade även när hon läste kurser i urbant ekohushåll och permakulturdesign, dessutom praktiserade hon en säsong på Rosendals trädgård. Nu odlar hon även av miljöskäl; för att slippa transporter, förpackningar och för att veta inget är besprutat eller gödslat med konstgödsel.
– Jag tror inte att vi i framtiden, med klimatförändringar och annat, kan lita på att livsmedelsindustrin förser oss med all mat vi behöver, säger hon.
Fått jobba för jorden
På villatomten består jorden av sandig och stenig morän och därmed en utmaning att odla i. Med hjälp av upphöjda bäddar och mycket jordförbättring med organiskt material har situationen dock blivit lättare. Den cirka 800 kvadratmeter stora trädgården har successivt omvandlat gräsmattan till en liten skogsträdgård. Vanja Ekerhult berättar att de där odlar med ”skogens stabila ekosysten som förebild”. Det är träd som äpple, plommon och valnöt, buskar av hassel, bärhäggmispel, pimpernöt, vinbär, krusbär, jostabär, hallon och björnbär samt ätliga perenner i örstskiktet. Exempelvis strandkål, gode henriks målla, funkia, ramslök, strutbräken, fjällsyra, kajp, kantlök, ullungloka, spansk körvel, myskmadra, daglilja, allåkerbär, smultron, smulgubbar, timjan, oregano, vild basilika, dragon och libbsticka.
I beskrivningen av dina insatser skrev du att ni odlar enligt permakulturprinciper – kan du berätta hur ni gör det?
– Vi odlar såklart utan att bespruta våra odlingar och använder inte konstgödsel. Vi använder lokala resurser i form av löv, kompost, gräsklipp och grenar från grannar. Äppelgrenar älskas av våra kaniner som äter upp blad och bark och ger sen tillbaka fina jordförbättringspellets dagen efter. Kvarvarande grenas flisar vi ner och sprider i trädgården. Löv täcker vi odlingarna med och strör ut i skogsträdgården samt komposterar.
De får också kompost från grannar som inte själva orkar tömma sina komposter. Detta tillskott används i odlingarna och gräsklipp blir till täckodling. Dessutom utökas näringen i jorden med bokashi och de är noga med att samla in regnvatten.
Ni köper inte jord med torv – hur ordnar ni jorden till era odlingar?
– Det är inget problem alls. Jag brukar blanda kompost, jord från landen, bokashi, kaninpluttar och hästgödsel i lite lagom proportioner. En riktig häxblandning, men det brukar funka bra. Efter många år med mycket organiskt material har jorden blivit mull- och maskrik. Det många slänger i plastsäckar och åker till tippen med är ju faktiskt fantastiska resurser i trädgården. Vi har även en liten skogsträdgård med ätligt ekosystem och har kaniner som ger jättefin jordförbättring och hämtar ibland hästgödsel från en närliggande hästgård utan pyralider.
Märker ni av ett rikare djurliv i trädgården sedan ni började omvandlingen?
– Ja, absolut. Det som främjar mångfalden mest är dammen. Många fåglar som vi inte sett tidigare har kommit till trädgården och på våren tar sig duvor, skator och trastar sig ett bad i den grunda delen. Många fåglar har också hittat hit för att dricka. I dammen finns ryggsimmare, dykare och nymfer av trollslända med mera. Vi har även tamkaniner och i deras hägn har jorden blivit bar och vi ser att vilda bin och andra insekter gräver gångar där. Tidigt i våras kom en igelkott. Den såg lite yrvaken ut, så jag undrar om den inte övervintrat hos oss i vår rishög. Vi har småfåglar i holken som jagar insekter i träden. Koltrastar och björktrastar har upptäckt att det finns mycket mask och vid nysådder måste jag tyvärr täcka landen eftersom de sprätter upp sådderna annars. Vi har många nektarrika blommor och har mycket bin, humlor och fjärilar. Det som är negativt är att även mördarsnigel gillar vår trädgård och är många fler än hos grannen som bara har en kortklippt gräsmatta.
One thought on “Från gräsmatta till ätligt ekosystem”
Alltid bra med permakultur. Dock ger gräs, klöver och ört näringstätare och bidrar till bättre ekosystem. Kon är en evighets maskin, som göder, omfördelar och trampar ner co2. Gräs, klöver och ört växer av sol och regn helt i samklang med naturen. Dock är permakultur hästlängder mycket bättre än det respektlösa missbruket konventionella sk. Bönder förgiftar både jord och allt levande med sitt kemijordbruk. Bestående beteshagar är betydligt mycket bättre än dött ekosystem, usla produkter och drivor av döda djur.
Man önskar att fler likt Vanja Ekerhult. Hade kunskap om varför vi ska få slut på miljöförstörande miljöbovar som skiter i kretslopp och mångfald. De näringsfattiga vegetabilier odlade i konstgödning och besprutning är inget annat än vansinne.