I en artikel på Rikare trädgård gick vi igenom vad aktuell forskning säger om fågelmatning. Här är en intervju med en av de starkaste rösterna mot fågelmatning – en person som också delvis lever på att sälja fågelmat.
Jan Wester är en något udda fågel i det här ämnet. Som grundare av företaget Slåttergubben är han landets största leverantörer av ekologisk fågelmat. Samtidigt är han också en av de mest högljudda kritikerna mot att mata fåglar. I sociala medier och på sin hemsida berättar han att det förvisso är bättre med ekologisk fågelmat än konventionellt odlad, men att de som vill göra en verklig insats för fåglar istället borde stötta arbetet med naturbeten, ängar, vårmarker, levande hav och urskogar. Här bör det nämnas att Jan, förutom att sälja ekologisk fågelmat, även är en av landets mest kända slåttergubbar. Han anordnar kurser i lieslåtter och reser land och rike runt för att slå både små ängar i folks trädgårdar och stora ytor med ängsblommor.
– Min uppskattning är att svenskarna köper mat till de tio vanligaste stannfåglarna för cirka 500 miljoner per år. 98 procent är oekologiskt. Tänk om man med samma budget minskade inköpen av mat till hälften och dessutom lade om till ekologiskt. 1000-tals hektar intensivt odlad åkermark kan då användas till annat – och det finns 250 miljoner kvar att spendera på ”fågelmat” till hotade fåglar.
Det finns bättre insatser
Det är Jan Westers huvudargument mot fågelmatning; att fågelmaten kanske inte är en så farlig del av vår överkonsumtion, men det finns bättre insatser för den som vill göra skillnad.
– Problemet är att många återförsäljare, och flera naturorganisationer som WWF och Naturskyddsföreningen sprider myten att vi hjälper fåglarna med matningarna och folk tror ju att de gör någonting bra när de matar fåglar, men så är det inte.
Men finns det inte andra värden att beakta? Jag sköter till exempel en publik fågelmatning i kanten av ett naturreservat i Stockholm. Det kommer dit många skolklasser, fågelföreningar, privatpersoner, fågelfotografer och nyfikna familjer. Där kan en fågelmatning glädja många människor och kanske skapa ett intresse för och kontakt med naturen. Eller vad säger du?
– Jo precis. Jag håller med om det där och jag tycker ju också att fågelmatning har sin roll. Man behöver inte sluta mata fåglar helt och hållet, men man ska sluta glorifiera matandet.
Dags att vidga fågelmatsbegreppet
Fåglarna som lockas till våra matningar behöver egentligen inte vår hjälp, poängterar Jan Wester. Han är dessutom kritisk till att få fågelholkar att framstå som en enkel lösning för fågellivet.
– Det är bara ett fåtal av landets 250 häckfåglar som bor i holkar. Den stora majoriteten av våra fågelarter häckar ju inte i holkar. Jag tror att man riktar in sig lite fel – mot en eller ett fåtal arter istället för att förbättra ekosystemen. Det är inte fel med holkar, och för stare, tornseglare och en del ugglor kan de göra skillnad. Men viktigast är att skapa naturliga miljöer.
Du pratar ibland om att ”vidga fågelmatsbegreppet” – kan du berätta om det?
– Ja det är ju inte fel med att mata fåglar, men tänk om folk istället skulle investera i någon form av äng eller våtmark, köpa ekologiskt till sig själva eller skänka pengar till skydd av skog eller något annat naturvårdsarbete? Ängar, betesmarker, våtmarker och urskog – det är de viktigaste livsmiljöerna för fåglar och även annan biologisk mångfald.
I dagsläget odlas fågelmat på enorma ytor och ofta är den hårt besprutad, om det inte är ekologisk odling. Dessa ytor hade istället kunna vara lämpliga livsmiljöer åt fåglar. Det hade gjort stor skillnad. Till skillnad från fåglarna som kommer till matningar i trädgårdar går det dessutom väldigt dåligt för jordbrukslandskapets fåglar. Arter som storspov, ortolansparv, gulsparv, vaktel, tofsvipa, hussvala och tornseglare har alla minskat kraftigt de senaste årtiondena. Den största anledningen är det industriella jordbruket. Fler ängar, naturbetesmarker och småskaligt ekologiskt jordbruk skulle kunna förbättra situationen.
Tydligt exempel med fördel för ekologisk odling
Fördelarna för den biologiska mångfalden med ekologisk odling är välbelagd inom forskningen. Jan Wester har också egna erfarenheter av det. Nästan varje dag under 20 års tid har han cyklat en sträcka på några kilometer på den östgötska landsbygden. På båda sidor om vägen odlas det grödor – på ungefär hälften är det ekologisk odling och hälften är konventionell odling. Längs sin dagliga rutt har han kunnat se skillnaden tydligt.
– I nio fall av tio så är det fler svalor och tornseglare över en ekologisk åker. Nästan alltid har jag kanske fem sånglärkor som sjunger över den ekologiska jämfört med en lärka i den konventionella. I nio fall av tio hör jag en vaktel i de ekologiska och där häckar säkert 5-10 gånger så många gulärlor. När det har skördats är det i nio fall av tio som de blå kärrhökarna flyger över de ekologiska stubbåkrarna. Det är så uppenbart!
Arterna som Jan nämner är bra exempel på fåglar som inte besöker matningar, men som drabbas av det storskaliga konventionella jordbruket. drabbas av ett hårt jordbruk. Däribland de tusentals hektar som används för att odla fågelmat på.
– Fåglarna behöver hållbara ekosystem som de kan ta spjärn emot. Då får vi med alla insekter, växter och så vidare på köpet. Så skapas bra förutsättningar på riktigt, avslutar Jan Wester.
LÄS MER:
• Fördelar och nackdelar med fågelmatning
• Mata fåglar på rätt sätt
•