En ny studie visar vilken potential det finns för att odla i europeiska städer.
Studien har undersökt potentialen för stadsodling i 840 europeiska städer i 30 länder. De kom fram till att odlingar i städer skulle kunna produceras 11,8-19,8 miljoner ton grönsaker per år. Det motsvarar ungefär en tredjedel av regionens nuvarande sammanlagda grönsaksproduktion.
Med hjälp av analyser av kartskikt gick forskarna igenom hur underutnyttjade ytor såsom tak, trädgårdar, grönområden och tomma markytor i städerna skulle kunna omvandlas till produktiva odlingsområden för grönsaker. De har då enbart undersökt ytor som är lämpliga för enkel utomhusodling av grönsaker i jord, såsom trädgårdar och takodlingar. Högteknologiska system som hydroponik eller vertikal odling ingick inte.
Yta som två Gotland kan odlas i städer
Resultaten visar att mellan 4 500 och 7 500 kvadratkilometer stadsmark skulle kunna användas för odling i europeiska städer. Som jämförelse är Gotland 3 140 kvadratkilometer.
– Detta skulle kunna tillgodose 28 procent av grönsaksbehovet för 190 miljoner européer, säger studiens huvudförfattaren Stepan Svintsov, forskare vid Leibniz-institutet för ekologisk stads- och regional utveckling (IOER).
Stockholm är till stora delar outnyttjat
En av städerna som undersökts lite extra noga i studien är Stockholm. Forskarnas analys visar att bara små delar av vår huvudstad har en stark grönsaksproduktion. En majoritet av stadens yta har ”låg produktion” vilket innebär 0-40 procents grad av självförsörjning.
– Stadsjordbruk skulle kunna stärka de lokala livsmedelssystemen avsevärt, förbättra städernas motståndskraft och minska de miljökonsekvenser som är förknippade med långväga livsmedelstransporter, förklarar den ansvarige författaren, Prajal Pradhan, docent vid universitetet i Groningen i Nederländerna.
Forskarna bakom studien betonar att potentialen varierar kraftigt från stad till stad och från område till område beroende på exempelvis stadstäthet, tillgång till mark, klimat, tillgång till vatten samt vilka lagar och regler som gäller. Det är också viktigt att poängtera att stadsjordbruk ska ses som en del i livsmedelssystemet och inte en fullständig ersättning för traditionellt jordbruk.
Förutom att förse invånarna med mat ger stadsodlingar även stärkt samhällsengagemang och främjar hälsosammare kostvanor.
Norrtälje vill gå före
På sina håll har det inletts projekt som syftar till ökad stadsodling även i svenska kommuner. Ett exempel är ”Från jord till bord i Norrtälje kommun” där mark ska avsättas för fritidsodling, kunskap ska spridas och det ska finnas ett ”etablerat och systematiskt stöd” för förenings- och företagsdrivna initiativ för fritidsodling. Dessutom ska andelen kommuninvånare som odlar själva ska kartläggas, det rapporterar Norrtelje tidning.
Källor: Leibniz Institute of Ecological Urban and Regional Development och Sustainable Cities and Society