Bekämpningsmedel största hotet mot fjärilar

Klöver och ängspärlemorfjäril. Foto: Erik hansson

En ny studie från USA visar att av alla hoten som finns mot fjärilar så är det bekämpningsmedel från jordbruket som drabbar dem hårdast. Ännu en anledning att inte använda insektsgifter i trädgården och att sätta press på plantskolor att inte sälja växter som innehåller gifter.

Forskarna bakom studien samlade in 17 års data från 81 län i fem delstater i Mellanvästern i USA. De fann då att det är användningen av bekämpningsmedel mot insekter (det vill säga gifter som ska döda ”skadedjur” på grödorna) som är den största orsaken till att det går mycket sämre för fjärilarna.

Bekämpningsmedlen minskar inte bara antalet fjärilar utan också antalet arter fjärilar i varje region. Värst är så kallade neonikotinoider. Neonikotinoider har förbjudits av EU, men en del jordbrukare får undantag från förbuden. Särskilt hårt verkar ämnena slå mot den kända monarkfjärilen, men även andra fjärilar drabbas.

Läcker ut i omgivande natur

Neonikotinoider appliceras ofta på på majs- eller sojabönfrön och tas då upp av växtvävnaden när grödan utvecklas, men upp till 85 procent av beläggningen kan läcka ut i miljön. Användningen av neonikotinoider har ökat dramatiskt sedan de introducerades 2004. Situationen förvärras ytterligare av att det sedan 2015 inte längre samlas in data om användningen av neonikotinoider i USA.

– Vi har tagit ett stort steg mot att fastställa orsaken till decennier av fjärilsnedgångar. Av de tre orsaker som vanligtvis åberopas stiger bekämpningsmedel över klimat- och markanvändningsförändringar som de mest negativa faktorerna.

De senaste åren har det avslöjats både i Sverige och Storbritannien att plantor köpta i plantskolor, även ”bivänliga växter”, innehåller stora mängder gifter.

Läs även
Bifarliga gifter i ”bivänliga” krukväxter
Växtbutikernas svar om bekämpningsmedlen
Förbjudna bekämpningsmedel i växter som ska gynna pollinatörer
Trädgårdar med bekämpningsmedel har färre fåglar
• Bidödande bekämpningsmedel får dispens igen

Källor: Plos One och Science Direct

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *