Så skapar du biologisk mångfald på liten yta

Att skapa biologisk mångfald i en stor trädgård är kanske inte så svårt. Läs till exempel den här poängtabellen för en rikare trädgård. Men hur bär man sig åt om man bara har en balkong, uteplats, kolonilott eller liten trädgård? Forskaren Anna Persson har en hel del tips om vad som kan göra skillnad på riktigt.

LÄS ÄVEN: • Guide till biologisk mångfald på balkongen

– Det är bra att tänka “många bäckar små”, säger Anna Persson, som forskar om ekologi och biologisk mångfald i urbana miljöer vid Lunds universitet och bland annat hjälpt Naturskyddsföreningen i deras succékampanj Rädda bina. En kruka med blommande växter spelar ingen större roll, men om många ställer ut blomkrukor så kan det göra skillnad. Men även små ytor kan stå för viktiga insatser. Det finns till exempel många studier som visar att lokala åtgärder för vildbin har effekt.

Hon påpekar också att störst effekt har insatser i områden där det inte finns så mycket biologisk mångfald. Till exempel några blomkrukor i ett område med enbart asfalt eller hårdklippt gräsmatta. Men även om små ytor kan göra skillnad så är vissa insatser svåra att få plats med. Det är till exempel svårt att skapa livsmiljöer åt marklevande arter och fåglar är också svåra att gynna.

– På en liten yta är det enklast att förse pollinatörer och insekter med mat. Med rätt växter får de nektar och pollen. Plantera gärna perenna växter som blommar under en lång del av säsongen. En fördel med att ha perenna växter är att du inte behöver byta jord så ofta och du minskar därmed ditt ekologiska avtryck. Gör hellre en större back med perenna växter än flera små krukor med ettåriga växter. Mellan perennerna kan du till exempel ha lökar med krokus som blommar tidigt på säsongen. Försök att ha blomning hela säsongen.

Om du har tillgång till en något större yta så tipsar Anna om att plantera träd och buskar och helst inhemska arter eftersom de har större värde för ryggradslösa djur och deras larver. Då gör du också samtidigt insatser för fåglar och andra djur högre upp i näringskedjan. Om du har en gräsmatta så låt den gå i blom åtminstone på någon plätt. 

Vilka växtarter rekommenderar du?
–  I en liten trädgård kan du kanske få plats med hagtorn, även fruktträd och bärbuskar är till nytta för alla – vuxna, barn och den biologiska mångfalden. De kan dessutom hållas små om du har ont om plats. Sälg är också en nyckelart som är en jättefin resurs. Ett annat förslag är att använda kryddväxter – de kan ätas och är dessutom till nytta för pollinatörer. Exempelvis salvia, timjan, myntan, kyndel och oregano. Det går också numera att beställa pluggplantor av ängsväxter som rödklint, väddklint, stora blåklockor, prästkrage, käringtand och gullviva. Tänk på att ta hänsyn till om det är torrt och soligt eller skuggigt. 

Om du har en sandig eller lätt jord så är det bra med blottor så att jorden syns. Där lever sandlevande bin och insekter. Men att sätta ut en back med sand är inte tillräckligt. I det här fallet krävs det lite större ytor.

Hur är det med bihotell – är det värt att sätta upp på en liten yta?
– Det finns olika utvärderingar som fått lite olika resultat om bihotell. De är ofta lite dåligt tillverkade och inte släta och fina inuti. Då kan bina förstöra sina vingar. Det kan vara klokt att inte bara köpa första bästa. Jag har sett värdelösa bihotell säljas för 500 kr. 

Bihotellen får gärna placeras där det är solljus på förmiddagen, men de behöver inte sol hela dagen. Gör hål i olika storlekar, men viktigast är de små måtten på bara några millimeter. Många små bin bor i hål. Det finns också en risk för att fåglar lär sig att det är enkelt att hitta föda i bihotellen så det kan vara en bra idé att sätta nät framför hålen så att inte fåglar kommer åt dem. Man bör också komma ihåg att det bara är 30 procent av Sveriges vildbin som bygger i hål. De flesta behöver sandig mark för att bygga sina hålor.

– Man ska inte förkasta att det är fint och kan vara pedagogiskt med bihotell, men det ska göras ordentligt och man kan behöva läsa på.

Nya tankesätt kan behövas
Det finns också två insatser som kräver att trädgårdsägare tänker på ett nytt sätt. Dels angående det som kallas ”ogräs”. Många av dem är populära hos pollinatörer. Det gäller till exempel, fibblor, maskrosor, vitplister och vitklöver.

– Det märkte vi i intervjuerna kopplade till Naturskyddsföreningens kampanj Rädda bina, som jag var inblandad i. Där var det en del som tyckte att deras äng var misslyckad för att inte de växter som såtts kommit upp. Istället var ängen full av ”ogräs”, men det är olika vad som värderas som ogräs och många av dem är viktiga för insekter.

En annan aspekt är att alltför ”prydliga” och städade trädgårdar sällan är bra för mångfalden. Att lämna stenhögar, död ved och rishögar är viktigt för många arter, som humlor och blomflugor och i förlängningen för fåglar. 
– Över huvud taget borde vi inte städa så mycket i våra trädgårdar. Det verkar vara ett medfött behov. Sätt er ner och läs en bok istället. 

Apropå ”många bäckar små” så är en minst lika viktig insats att försöka influera grannar och bekanta som också kan göra något.
– Berätta varför du gör som du gör i trädgården för dina grannar. Det kan sprida medvetenhet och acceptans för hur en trädgård kan se ut. Då kan det förhoppningsvis inspirera andra i området. Ringarna på vattnet är viktiga.

LÄS ÄVEN:
• Nybörjarguide till att skapa en trädgård