Guide

Ola Jennerstens insatser för en rikare trädgård

Ola Jennersten är naturfotograf, författare och expert på biologisk mångfald på Världsnaturfonden WWF. Just nu är han aktuell med boken “Naturlycka” som handlar om biologisk mångfald i trädgården, skogen och i jordbruket.

På sin tomt i Uppland har Ola i många år jobbat för att ge den biologiska mångfalden så mycket utrymme som möjligt. Det är ingen slump att en stor del av de många bilderna i boken “Naturlycka” är tagna i hans egen trädgård.

I år har han arbetat hemma på grund av coronapandemin och har därför haft mycket tid att vara i trädgården. Tid som bland annat spenderats i hans ängar.

– Jag har cirka 3 000 kvadratmeter äng som jag både planterat med frön från företaget Pratensis och före detta ängsmark som jag sedan några år skördar i augusti för att ge blomväxter ett bättre konkurrensläge gentemot de kraftiga gräsen. I dessa ängar har jag gjort stigar med gräsklipparen och på dessa stigar går jag flera gånger per dag för att leta spännande växter och bin och för att komma iväg från datorn och röra på mig. Hundra kvadratmeter gräsmatta blev inte klippt i år för att se vad som fanns i jordens fröbank.

Anlagd äng, andra året, med bland annat åkervädd, prästkrage och ängssyra. Foto: Ola Jennersten

Det är inte det enda han gjort. Det har också planterats flera av binas och Olas favoriter; kantnepeta, anisisop, isop och röd rudbeckia.

– Vid sommarstugan i Dalsland har jag gjort svettiga insatser genom att röja och stängsla före detta jordbruksmark. Grannen Johan har lånat ut fem kossor som i två omgångar har betat den cirkaa två hektar stora betesmarken. Jag har också, precis som andra år, slagit ängarna både hemma och i Dalsland. Varje augusti bokar jag av en eller två veckor för slåtter.

Slåtterfika vid hässjan. Foto: Ola Jennersten

Har du märkt av några effekter av det du gjort redan?
– Det är spännande att se hur antalet blomväxter ökar efter bara några år med slåtter. Den helt gräsdominerade före detta vallen har nu mängder med olika klöverarter och gulmåra och antalet bin och fjärilar ökar för varje år. En av humlornas favvo-klöver, häckvicker ökar starkt och det gillade inte minst de långtungade humlorna. Gräsmattan fick mängder med teveronika när gräsklipparen fick vila.

Men mångfalden i Olas trädgård är inte alltid av godo. Han planterade palmkål i odlingslådor i tre omgångar. Alla blev uppätna.
– Först var det spanska skogssniglar och harkrankslarver som tog ALLT, andra omgången tog kål- och rovfjärilarna det mesta och det tredje varvet var också kålfjärilarna aktiva men också mängder av svarta jordloppor.

Tallsvärmare (Sphinx pinastri), besöker smällglim (Silene vulgaris). Foto: Ola Jennersten

Vad gör du i trädgården nu under hösten som gynnar djurlivet?
– Jag har en örnåtel som i år fått en ny plats och då behövs inmatning för att göra den bekant bland havsörnar, orm- och fjällvråkar och traktens hökar! Småfågelsmatningen börjar jag också nu att ladda med frön. Jag har också detta år satt ungefär hundra lökar av vårprimörerna krokus och pärlhyacint för att välkomna våren nyvaknade insekter.

Har du några planer inför 2021?
– Förutom den årliga skötseln med gräsmarkerna kommer jag nog att böka om i en av rabatterna och dessutom gräva en till för att öka antalet perenner på tomten. Fågelholkarna skall ses över och jag planerar att snickra fler starholkar och kanske några till göktyteholkar. Det kommer sannolikt också bli många dagar i örnkojan hoppas jag

Larvceller av rödmurarbi (Osmia bicornis) fodrade med lera i borrhål. Foto: Ola Jennersten

Vad var årets trädgårdsupplevelse 2020?
– Det är många fina minnen. Backhumlan ökar på den före detta vallen och arter som vial-, hallon- och blodsandbi, den sista på teveronikan som kom upp tack vare att gräsklipparen fick vila, blev nya sandbi-tomtarter. Överraskande många mindre snabelsvärmare och tallsvärmare besökte den anlagda ängens smällglim nattetid. Vid komposten har jag lagt ut takpannor för att gynna kopparödlorna och där har jag hittat många vuxna men också flera små, det vill säga årets produktion. Två snokungar (sannolikt födda i komposten) och några skogsödlor har också uppskattat det skydd och den värma takpannorna genererar.

Han berättar också att det var väldigt många rödmurarbin i bihotellen och han fick till och med några att bo i en specialholk, som går att ta isär så att man kan se bilarverna kalasa på pollen. I bihotellen har han också fått väggbin och murargetingar denna sommar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

11 − två =