Att så in vilda växter i din trädgård är ett effektivt sätt att gynna biologisk mångfald. Ännu bättre är om de är lokalt insamlade. Det har ett nytt projekt tagit fasta på.
Dagen efter att Naturskyddsföreningen i en granskning avslöjat att många fröpåsar som köps i butik innehåller främmande eller till och med invasiva främmande arter, meddelar WWF framgångar med sitt projekt ”Ängsfröer för hela Sverige!”. Det är finansierat av Jordbruksverket och drivs förutom av WWF, även av Svenska Botaniska Föreningen och fröföretaget Pratensis. Ett 20-tal personer har samlat in fröer från Västernorrland till Skåne och har tillsammans fått ihop ett sextiotal vilda arter av ängsväxter.
Målet är att fröerna ska odlas upp hos Pratensis. När växterna ger frön ska dessa bli en del av en lokalt anpassade ängsfröblandningar som passar i olika delar av landet.
– Vi vet att pollinatörerna har svårt att hitta mat i dagens jordbrukslandskap. Därför är det här projektet med regionala frön så viktigt. Vi tar fram lokala ängsfröblandningar som kan göra verklig skillnad för den biologiska mångfalden, säger Jenny Jewert, senior jordbruksexpert på WWF.
Kan du nämna några arter som samlats in i projektet som varit av särskild vikt?
– Vi samlar ett 60-tal olika arter, och artlistan skiljer sig åt mellan olika delar av landet. Några exempel på viktiga arter för pollinatörer som vi samlar in är åkervädd, ängsvädd och tjärblomster. Ängsskallra är också en intressant växt eftersom den är en halvparasit på gräs, som hjälper till att tränga undan gräsen till förmån för blommande örter, säger Jenny Jewert.
Kommer de lokalt anpassade ängsfröblandningarna gå att köpa av privatpersoner sedan eller hur fungerar det?
– Målet är att både företag och privatpersoner ska kunna köpa de lokalt anpassade ängsfröblandningarna.
Kan få stöd för att så in ängsväxter
Även lantbrukare finns med i planerna. Från och med i år går det nämligen att söka en miljöersättning för blommande åker eller fältkant inom ramen för EU:s jordbrukspolitik. Bönderna kan så in en remsa med växter som ger mat åt pollinatörer. Ofta en blandning med solros, blodklöver, foderlupin, ringblomma och honungsfacelia, som inte kan påstås vara ängsväxter även om de åtminstone ger mat åt pollinatörer.
Är förhoppningen att era ängsfröblandningar ska användas som ”pollen- och nektarrika örter på åkermark” som numera ger ersättning i jordbruket?
– Vi ska utveckla fröblandningar både för magra ängsmarker och en enklare blandning som är lämplig på åkermark. Utmaningen framåt blir att skala upp odlingen av utsädet till alla lantbruksföretag som vill söka miljöstödet ”Blommande åker och fältkant”. Det är fantastiskt med det stora intresset för det stödet. Här finns en nisch framåt för växtodlingsföretag att odla ängsfröutsäde, säger Jenny Jewert.
Projektet söker även efter personer och företag som kan tänka sig att odla ängsfröerna. Ett arbete som det utgår ersättning för, men då behöver man ha minst 400 kvadratmeter och gärna större areal än så. Det är inte heller frågan om någon massanställning av fröodlare. Totalt har projektet medel för att introducera och utbilda ungefär tio ängsfröodlare.
Läs mer
• Därför bör du samla frön och odla vilda växter i trädgården
• Lagar och regler för att samla fröer och växter från naturen
• 10 vilda växter och hur du odlar dem
• Odla vilda växter-broschyrer
• Lär känna och uppskatta ”ogräsen”
• Den säkraste appen för att känna igen vilda växter