Hur kan trenden med gråare trädgårdar vändas?

Privata trädgårdar kan vara en både viktig och stor del av en stads grönområden. Men Sveriges trädgårdar har blivit allt mindre gröna de senaste 50 åren och trenden verkar hålla i sig. En ny examensuppsats om en stadsdel i Malmö försöker ta reda på hur trenden kan vändas.

Sedan 1970-talets norm med garageuppfarter på tomten har hårdgörandet (asfaltering, stenläggning eller grusläggning) av Sveriges trädgårdar eskalerat. I vissa städer är i snitt så mycket som en åttondel av de privata trädgårdarnas yta hårdgjorda och ungefär hälften av svenska trädgårdar består av gräsmatta enligt en undersökning från 2010. En studie från 2017 som gjordes i Lund visar att de yngsta trädgårdarna (byggnadsår 2001-2015) har minst andel grönyta och mindre biologisk mångfald än trädgårdar byggda senare än 1973.

Ungefär hälften av ytan i svenska trädgårdar består av gräsmatta och nästan en tiondel är hårdgjord yta.

Birk Andersson har skrivit sitt examensarbete för Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet om trädgårdar och trädgårdsägare i området Gamla Limhamn i Malmö.

Varför valde du att skriva om detta?
– Jag brukar gå på promenader i området och har sett att grönskan minskar och de hårdgjorda ytorna ökar i de privata trädgårdarna. Detta är negativt utifrån flera aspekter såsom biologisk mångfald, dagvattenhantering och trädgårdsägarnas möjligheter till återhämtning, berättar han.

Genom sitt examensarbete ville han ta fram kategorier av trädgårdar och trädgårdsägare så att information kan målgruppsanpassas.
– Kort sagt, så ville jag försöka bidra till att vända på den hårdgörande trädgårdstrenden.

Den trenden visas i hans enkät bland annat av att var tredje trädgårdsägare har lagt mer sten i trädgården. 29 procent har anlagt veranda, terrass, altan eller trädäck och 13 procent har fällt träd.

Hårdgjorda ytor och hårdklippt gräsmatta. Arkivfoto: Øyvind Holmstad – Own work, CC BY-SA 4.0

Även staden blir gråare
Det är inte bara trädgårdarna som blir allt hårdare och gråare. Malmö, som redan har lägst tillgänglig grönyta per invånare jämfört med 36 andra svenska tätorter, ökar också de hårdgjorda ytorna i staden. Birk Andersson tror att det delvis beror på det geografiska läget men framförallt på viljorna hos stadens politiker, tjänstepersoner och medborgare.
– Malmö är till ytan en relativt liten stad omgiven av åkrar och Öresund. Kommunen har som mål att inte öka bebyggelsen utanför Yttre Ringlinjen eftersom där finns jordbruksmark som klassas som världens bästa. Kommunen har dock även som mål att befolkningen ska öka från dagens cirka 345 000 till 500 000 till år 2045 vilket innebär fler bostäder, skolor, arbetsplatser mm. Denna målkonflikt ska lösas genom förtätning men grönytorna ska inte påverkas negativt. Detta har hittills inte fungerat.

Eftersom 70 procent av tätortens mark består av privat mark, som till exempel privata tomter med hus och trädgårdar, så kan en stor del av ytan i Malmö få ännu sämre biologisk mångfald om dessa platser får mer täta stenplattor, grus, parkeringsplatser, verandor, poler och monokulturer i form av kortklippta gräsmattor.

Aktiva föräldrar hårdgör mest
I sin uppsats tar Birk Andersson fram fem kategorier av trädgårdar och trädgårdsägare: “Stora villaträdgårdar”, “små radhusträdgårdar”, “medelålders kvinnor”, “passiva pensionärer” och “aktiva föräldrar”. Dessa kategorier skiljer sig åt i hur de använder sin trädgård och de kan ge en bild av utvecklingen. Medelålders kvinnor vill till exempel spendera mer tid i trädgården och har en hög förändringsbenägenhet medan motsatsen gäller för passiva pensionärer. Den kategori som framför allt står för hårdgörandet i trädgårdarna är “aktiva föräldrar”.

– Om jag får spekulera och göra en djupare samhällsanalys så kan faktorer som påverkar denna gruppen vara arbetsrelaterad stress, större utbud av andra nöjen som är mer intressant än trädgårdsarbete och okunskap om trädgård och trädgårdsarbete. Att till exempel 8 procent av villaträdgårdarna i undersökningen har pol kan tyckas vara märkligt när de ligger ett par hundra meter ifrån havet. Samtidigt blir trädgårdsägarna påverkade av reklam, grannar, fastighetspriser och barnen som vill ha pol. Överlag lever vi idag i ett samhälle där konsumtion och nöjen står över självhushållning.

Fler vill odla
Även om det blir allt fler hårda ytor i Malmö och i trädgårdar så finns det positiva tecken.
– Jag tycker att det mest positiva är att bland de som vill förändra sin trädgård så är ”odling/grönsaker/plantering” i topp, klart före ”stenläggning” och ”veranda”.

Du skriver att det kan vara en idé att försöka anpassa budskapet beroende på målgrupp. Hur tror du att man bäst når de 48 % som inte vill ändra något i sin trädgård och som i dagsläget har väldigt få träd och stora hårdgjord yta?
– De som inte vill förändra sina trädgårdar finns framförallt bland de som bor i små radhusträdgårdar och de passiva pensionärerna, men dessa kategorier skiljer sig åt. De passiva pensionärerna har störst trädgårdar och flest träd medan de små radhusträdgårdarna har minst trädgårdar med minst antal träd. Det är därmed trädgårdsägarna som bor i små radhus som behöver påverkas. Kanske kan de påverkas genom både morötter i form av tips på lättodlade grödor, friskvård i form av trädgårdsarbete och ekonomiska bidrag (de har redan hög inkomst men vill kanske ha ännu högre) samt piska i form av förändrad lagstiftning.

Det framgår också att trädgårdarna i Gamla Limhamn i snitt har drygt fyra träd och att åtta procent av tomterna helt saknar träd. Kan en trädgård som inte innehåller träd ens benämnas och definieras som en trädgård?
– Jag håller med de definitioner som menar att en trädgård ska innehålla grönska i form av till exempel träd, gräs, blommor och buskar. En plats som inte har detta innehåll borde snarare definieras som en uteplats än en trädgård.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

20 + tolv =