Det är nu tre år sedan Trollhättan, som första kommun i Sverige, anställde en rådgivare för biologisk mångfald. Precis som en energirådgivare var tanken att personen kan ge praktiska och konkreta råd till allmänheten om hur trädgårdar och grönytor kan göras rikare, med med liv. Det visade sig vara en väldigt lyckad satsning.
Det var Anna Brandeby Harström som fick tjänsten och hon berättar att trots att hon jobbat med att sprida information om dessa ämnen i tre års tid så har inte intresset minskat.
– Nej, det är tvärtom – det blir bara fler och fler som hör av sig. Och jag själv upptäcker också att det finns så mycket ställen att vara inblandad i och öka på, så det är verkligen ingen risk för att det ska stanna av. Det känns tvärtom som att det finns hur mycket som helst framåt istället.
Privatpersoner huvudmålgrupp i början
I början var det framför allt privatpersoner som hörde av sig och Anna fokuserade på att ge råd om hur de kunde öka den biologiska mångfalden i sina trädgårdar, utifrån sina förutsättningar.
Vad brukar du föreslå för insatser?
– Att omvandla gräsmattor till något vettigare – det är den lägst hängande frukten. Det är något som de flesta kan förstå vitsen med. Att göra lite rishäckar och bevara sina restprodukter i en faunadepå har varit tilltalande för bostadsrättsföreningar som har insett att de slipper hyra släpkärror och köra iväg med allt. Det är en sådan sak som fler och fler blir intresserade av.
Samarbeten för förskolor
Under åren som gått har hon breddat sina insatser och sin målgrupp.
– Det här året har jag jobbat mycket mot företagen här i Trollhättan och det vill vi fortsätta med. Sedan jobbar jag väldigt mycket mot skolor och förskolor. Det finns fler områden vi skulle kunna arbeta med, men just nu är de stora områdena privatpersoner, skola, pedagogisk verksamhet och allmänheten.
För förskolor erbjuds besök för att förbättra utemiljöerna, men även en teater om biologisk mångfald. Trollhättan jobbar också tillsammans med Göteborgs Botaniska trädgård i ett stort EU-projekt (ExpBio) där de hjälper förskolor att skapa en äng som de sedan får sköta.
– Jag kommer ut till förskolorna med redskap som vi kan klippa ängen med på hösten. Vi började med det förra året, och då var det bara tre förskolor som nappade på det. I år var det jättemånga som ville vara med, fler än vi kunde hinna med. Det har blivit ett så stort intresse, och man märker att det sprider sig.
En del av arbetet mot förskolor handlar också om att koppla ihop olika aktörer så att de kan samarbeta. Exempelvis en bondgård som kan leverera gödsel till en förskola som vill odla, förskolor som arbetar med skogsprojekt kopplas samman med bibliotek som kan skräddarsy sagostunder om skogen eller byggutbildningar som kan bygga holkar och bihotell till stadens förskolor.
Rådgivning även för företag
– När jag besöker företag är det egentligen enbart grönytorna som är i fokus, inte deras produktionskedja. Det blir nästan som ett trädgårdsrådgivningsmöte, fast med deras gröna ytor.
Anna berättar att många företag har gräsytor som är kortklippta och att hon ofta föreslår en omställning till en äng, men måste förklar att det inte bara är att låta det växa upp så blir det en jättefin äng. Ibland satsar de på att sätta blommande buskar eller plantera träd istället och ibland försöker de få till egen komposthantering för sitt gräsklipp eller att göra rishäckar av grenar som blir över.
– Det är lite olika beroende på vad det är för plats. Men många av företagen här i Trollhättan är ju inte jättestora och har inga stora ytor. Och då blir det framför allt att hitta ställen att få blomning på, på olika sätt. Det har också visat sig viktigt att återkomma och hjälpa till allt eftersom. Man får ha lite kontakt med dem under längre tid, om det ska bli riktigt bra.
Har du någon koll på hur mycket det är som gjorts hos privatpersoner runt om i Trollhättan under de här tre åren?
– Vi skickade ut en enkät som vi bad folk fylla i efter första året. Det var relativt många som svarade och alla hade gjort någonting i alla fall i sina trädgårdar. Sen vet vi inte om det har fortsatt. Men jag märker ju att intresset ökar hela tiden. Det är många som skickar in och berättar om sina insatser. Så det känns som att det kommer upp lite egna initiativ här och var, vilket är jättekul.