Hur kan fler odlare och trädgårdsägare inspireras att göra insatser för biologisk mångfald? Och hur gynnar dessa insatser odlingarna? Det försöker forskare och odlare ta reda på tillsammans i projektet om nyttodjurparker som öppnar för allmänheten i sommar och som har öppet hus lördag 26 augusti 2023.
Nyttodjurparker är ett gemensamt projekt mellan Kiviks musteri, forskare på Lunds universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Pollinera Sverige och Fritidsodlingens Riksorganisation. Målet är att öka den biologiska mångfalden i odlingar och samtidigt försöka ge svar på hur man bäst gynnar insekter som hjälper till i odlingarna med pollinering och genom att äta exempelvis bladlöss och ullöss. En av nyttodjurparkerna ligger nära huvudentrén till Kiviks musteri. Här ska både odlare och privatpersoner få tips om vad de kan göra för att gynna både den biologiska mångfalden och odlingarna.
Kivik musterier lockar årligen 250 000 besökare enligt företaget. Det blir med andra ord många som kommer att få se tips på hur man kan jobba med biologisk mångfald både i en äppelodling och i trädgården. När Rikare trädgård var på plats i maj 2023 hade arbetet kommit en bra bit på vägen, men en del återstod också. Lördag 26 augusti är det öppet hus och platsen är öppen för allmänheten varje dag.
Återanvändning av material
Intill en av odlingarna med äppelträd som börjar närma sig 100 år slingrar sig en liten gång mellan rabatterna. Man går på flis (från ett träd som fallit i närheten) och de små staketen längs gången är flätade av kvistar från äppelträden i odlingarna. Tanken är att poängtera att man kan återanvända mycket i trädgården och inte måste köpa nytt hela tiden.
I rabatterna växer just nu sommargyllen, löktrav, brännässlor och kungsljus. Ängsväxter är planterade och ännu fler hittas i en äng i slutet av gången. En del har också olika bärbuskar, en kryddträdgård och ett äppelträd för att visa hur det kan se ut i en trädgård.
De har försökt att framför allt ta växter från närmiljön och använda sig av inhemska växter, men på ett ställe har det även planterats fjärilsbuskar. Jan Jensen, odlingschef på Kiviks musteri kallar det för den Instagram-vänliga delen av parken.
– Det gäller att hitta en balans mellan att det ska se fint ut och att det ska vara bra för den biologiska mångfalden. Biologer tycker nog redan att det ser bra ut här, men andra kan nog tycka att det är lite ”skräpigt”. Tanken är att nyttodjurparken ska klara sig i stort sett själv för annars kan jag inte argumentera för andra odlare att de ska göra så här. Det ska se lite vilt ut, berättar han.
Fullt med liv
Äppelodlingarna ramar in parken på ena sidan tillsammans med en nygrävd damm och en äldre damm som nästan växt igen. På andra sidan finns en trädridå med några buskar som gör mycket för att skapa variation i landskapet och livsmiljöer åt både insekter och fåglar. Den här dagen hörs flera gulhämplingar sjunga från trädkronorna tillsammans med törnsångare, svarthätta, grönfink och gransångare. Från skogspartiet bortom ängen hörs en gröngöling och i nyttodjurparken ses redan rödmurarbi, mörk jordhumla och flera andra vildbin. Det är med andra ord ingen tvekan om att här redan finns en hel del liv. Nyttodjurparken kommer ytterligare förstärka artmångfalden och locka fler pollinatörer och rovinsekter till området. För nyttan med parken handlar också om att gynna äppelodlingen. Fler pollinatörer ger större skörd och fler rovinsekter, som till exempel flugbaggar, nyckelpigor, guldögonsländors och blomflugors larver minskar angreppen av bladlöss och andra växtätare som kan finnas i stora antal i äppelodlingar som inte besprutas så hårt.
Men det finns också andra syften – i nyttodjursparkerna kommer det ske forskning för att försöka hitta naturvänliga lösningar för odlingar. Rikare trädgård har tidigare skrivit om hur man till exempel tittar på att lura bort myror från bladlöss så att dessa får sämre försvar mot rovinsekter. Att komma fram till ett exakt resultat för hur nyttodjurparkerna påverkar produktionen blir dock svårt anser Jan Jensen.
– Det är så många parametrar som påverkar. Det kan vara väder eller om det är kallt. Det kommer inte bli hårda fakta, men vi kommer märka det när vi går runt i odlingarna och ser att det är fler nyttodjur. Det är så mycket av odlandet som handlar om känsla och det spelar inte så stor roll om vi vet exakt hur många procent fler nyttodjur det blivit.
”Löss hör hemma i odlingarna”
Men det kommer inte handla om att utradera varenda småkryp som kan orsaka skada på äppelträden. Det är inte syftet.
– Om jag går här i odlingarna och hittar lite bladlöss och lite ullöss så tänker jag att det är bra att det finns lite mat till nyttodjuren, förklarar Jan Jensen. Men om jag inte hittar någonting alls skulle jag bli orolig och tänka att här är det något fel.
Han hoppas nu att nyttodjurparken ska inspirera andra att göra liknande insatser. Därför kommer det även arrangeras guidade vandringar i området.
– Det handlar för oss om att skapa en fin upplevelse till besökarna, men också om att sprida kunskap. Det här är lagom stort för att visa att man kan ha variation även på liten yta. Tidigare har vi pratat mycket pollinering, men nu pratar vi mer om biologisk mångfald. Bin är viktiga, men det är många andra insekter som hjälper till med pollineringen.
Lönsamt för alla inblandade
Maj Rundlöf, doktor i zooekologi som forskar om bin, växtskyddsmedel och biologisk mångfald i jordbrukslandskapet vid Biologiska institutionen på Lunds universitet, är en av de deltagande forskarna. Hon berättar att målet med projektet är att det ska löna sig för alla inblandade – odlaren, naturen och samhället.
– Det gäller att hitta de lösningar som ger minst negativ påverkan på alla inblandade. Vad är den minst dåliga kompromissen så att odlarna ska kunna leva på sitt yrke, pollinerare ska ha blommor och vi får äpplen. Den biologiska mångfalden lägger grunden för det som kallas ekosystemtjänster. Man får inte heller glömma att vi som samhälle lovat att bibehålla den biologiska mångfalden. Vi har ett samhällsåtagande, oavsett om det finns nytta. Det kan vara bra att påminna sig om det, påpekar Maj Rundlöf.
Hennes studier pågår inte bara i Sverige utan i olika europeiska länder där de ser om restaureringsåtgärder som boplatser, blommor och begränsning av bekämpningsmedel kan användas i olika sammanhang och om det till exempel har samma effekt i norra Italien som i södra Sverige.
Skulle du säga att de delar som finns här i nyttodjurparken i Kivik är någon form av generell lösning för odlingar, som inte är så beroende av hur det ser ut på platsen?
– Ja. Den generella lösningen är att ju större variation man etablerar eller låter komma desto mer variation får man. Den lättaste tumregeln är nog att om du tillåter eller skapar mångfald så kommer du få mångfald. Har du inte redan det i din trädgård så skapa det. Det här fungerar överallt, inte bara i trädgårdar eller odlingar. Det är inget fel att rikta in sig mot en specifik insats som till exempel en våtmark eller en sandbädd, men man får nog mer mångfald om man tillåter olika miljöer.
Maj Rundlöf berättar att det finns studier som visar att växtskyddsmedel försämrar reproduktionen hos bin, men det verkar som att blomresurser, exempelvis blomsterremsor vid odlingar, en trädridå med blommande växter eller en nyttodjurpark verkar mildra de negativa effekter som växtskyddsmedel har på bin. Därför är det här viktiga insatser även för konventionella odlare.
Själva nyttodjursparksprojektet avslutas egentligen i år, men som både Jan Jensen och Maj Rundlöf vittnar om så leder det ena lätt till det andra när det skapas gemensamma projekt mellan aktörer som har mycket att vinna på att samarbeta. Forskningsprojekten fortsätter därför även framöver med bland annat Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet SLU. Dessutom fortlever det i form av en nyttodjurpark öppen för allmänheten i Kivik.
Lördag 26 augusti 2023 kl 10-12 är det öppet hus för allmänheten i Nyttodjurparken med möjlighet att träffa forskare och många av de som ligger bakom parken. Ingen anmälan krävs.