Folkbildningsprojektet Rikare trädgård utser för sjätte året i rad Årets trädgårdskryp. Målet är att fler ska få upp ögonen för de spännande arter som lever i vår närhet, men som inte många känner till. I år är det gråsuggorna som får ta emot utmärkelsen! De är verkligen underskattade medhjälpare i trädgården när de omvandlar löv och växtrester till frisk, näringsrik jord som du kan odla i. Korandet av Årets trädgårdskryp är en del av firandet av biologiska mångfaldens dag som sker dagarna runt 22 maj varje år.
De flesta trädgårdsägare känner till att daggmaskar är viktiga för en frisk jord. Men gråsuggor borde nämnas i samma mening. De är avgörande för att nedbrytningen ska fungera och vara effektiv.
– Gråsuggor har kanske både sitt namn och sitt utseende emot sig, men det är hög tid att inte döma småkryp efter hur de ser ut. Gråsuggorna jobbar på i det tysta, gör inte en människa förnär och är underjordens obesjungna hjältar. De hjälper till att omvandla din kompost, din täckodling och växtrester till jord och bidrar samtidigt med viktig näring. Du vill inte ha en trädgård utan gråsuggor och de förtjänar verkligen det strålkastarljus som utmärkelsen Årets trädgårdskryp 2026 förhoppningsvis kan ge – även om de själva föredrar ett liv i mörker, säger Erik Hansson, projektledare för folkbildningsprojektet Rikare trädgård.
På hösten när löven faller till marken och växterna vissnar väntar en hel liten armé i marken på att få ta hand om förnan – det organiska materialet som ligger på marken. Daggmaskar, tusenfotingar, skalbaggslarver, svampar, mikroorganismer och gråsuggor är alla så kallade nedbrytare. De ser till att omvandla växterna till jord och skapar därmed bättre förutsättningar för att växtligheten ska frodas på platsen. Utan dem skulle löven ligga i stora drivor året om.
Gråsuggorna hör till de viktigaste nedbrytarna. Enligt studier tar de hand om mer än 10 procent av den årliga förnan. När de ätit klart kommer maten ut som små kulor i andra änden och dessa kulor bidrar både till näringskretsloppet och ökar takten på nedbrytningen. Dessutom gynnar de i sin tur svampförekomsten som ytterligare hjälper till med att skapa jord.
– Det kan vara en skön känsla för stressade trädgårdsägare att även när vi inte har så mycket tid att vara i trädgården som vi skulle önska så har vi hundratals små bepansrade medhjälpare som jobbar dygnet runt med att förbättra vår jord. Det minsta vi kan göra i gengäld är kanske att försöka få till ett kretslopp i vår trädgård, ha en aktiv kompost, täckodla och att sluta använda bekämpningsmedel, säger Erik Hansson.
Om du vill se gråsuggorna arbeta ska du lyfta på stenar eller grenar som ligger mot marken. De trivs bäst på mörka, lite fuktiga platser med tillgång till jord och växtrester. Tittar du riktigt noga kan du kanske se att de dessutom ser olika ut. I Sverige har det setts över 30 arter gråsuggor. De vanligaste heter murgråsugga och källargråsugga. Båda kan hittas under stenar och grenar i de flesta områden och de sistnämnda hittas ibland även inomhus i fuktiga utrymmen.
FAKTARUTA: Allmänt om gråsuggor
Gråsuggor är inte en insekt utan ett kräftdjur med 14 ben. De har funnits på planeten i minst 100 miljoner år och lever både på land och i vatten, men de flesta arter vill ha närhet till fukt. I Sverige har det hittats över 30 olika arter av gråsuggor.
FAKTARUTA: Livscykeln
När gråsuggorna kläcks är de små och ljusa till färgen. Under sitt liv ömsar de skinn flera gånger i takt med att de blir större. Då släpper de sitt hårda, omgärdande exoskelett (först den bakre delen, sedan den främre) och växer med ett nytt exoskelett som först är mjukt och ljust, men snart hårdnar. Större gråsuggor är med andra ord äldre än mindre. En gråsugga kan bli 2-4 år beroende på art.
FAKTARUTA: Bär ungarna som en känguru
Hos vissa gråsuggsarter lägger honan obefruktade ägg utan inblandning av en hane. Andra arter har parning mellan hona och hane. Honorna har ”äggpåsar” på undersidan av kroppen. Där ligger de befruktade äggen i en fuktig miljö under några veckor och där lever även de nykläckta gråsuggorna sin första tid i livet. Ungefär som i en pung hos kängurur.
De flesta arter får en kull per år och storleken kan variera mellan några tiotal och hundratals ägg. Ju större hona, desto fler ägg kan hon lägga.
FAKTARUTA: Viktig föda
Förutom att de bidrar till att omvandla växter till jord så är gråsuggor också viktig föda åt många andra arter. Allt från spindlar och skalbaggar till groddjur och fåglar.
FAKTARUTA: Gråsuggan som är myrornas robotdammsugare
En udda gråsugga i Sverige är den lilla, vita myrbogråsuggan. Den är helt blind och lever sitt liv tillsammans med myror. Nere i myrornas gångar i marken äter den svampar och avfall från myrorna. Lite som en platt, vit robotdammsugare i myrornas bon. Arten finns sällsynt i södra Sverige.
FAKTARUTA: Gråsuggorna som härmar igelkottar
En grupp gråsuggor hör till familjen klotgråsuggor. De kan rulla ihop sig till en imponerande rund boll om den känner sig hotad. Ungefär som igelkottar, men istället för att enbart visa sina taggar, gömmer sig klotgråsuggor helt innanför sitt bepansrade hölje.
Om utmärkelsen Årets trädgårdskryp
Sedan 2021 har Rikare trädgård delat ut utmärkelsen Årets trädgårdskryp för att ge lite extra uppmärksamhet till något av alla de spännande småkryp som kan hittas i en trädgård.
Vinnare 2025: Tvestjärt
Vinnare 2024: Guldstekel
Vinnare 2023: Nässelfjäril
Vinnare 2022: Nyfiken blomfluga
Vinnare 2021: Gräsgrön guldbagge