Forskare försöker locka bort insektsvärldens boskapsskötare för att låta rovdjuren komma åt boskapen.
Många odlare har varit med om att få en växt eller skörd förstörd av mängder av bladlöss. De små halvvingarna kan föröka sig otroligt snabbt och plötsligt dyka upp i stora antal och när det skett är de svåra att stoppa. I en trädgård är det såklart tråkigt att få sämre skörd ett år, men i kommersiella fruktodlingar kan bladlöss innebära en ekonomisk katastrof. Att hitta sätt att stoppa dem, som inte innebär att bespruta odlingarna med giftiga bekämpningsmedel är av stor vikt för hållbara fruktodlingar.
Teun Dekker, docent vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala, jobbar med den här frågan i projektet nyttodjurparker hos SLU Partnerskap Alnarp. Han har forskat mycket om hur insekter känner dofter. Framför allt hur så kallade skadedjur påverkas och hur de kan luras att inte skada våra grödor. I ett projekt finansierat av SLF, Ekhaga Stiftelsen och Partnerskap Alnarp; Nyttodjurparker i äppelodlingar på Kiviks musteri på Österlen (läs mer om projektet här), testar han flera olika metoder för att minska angreppen av bladlöss.
Vill undvika gifter
I dagsläget är det vanligaste sättet att stoppa bladlöss i jordbruket att använda neonikotinoider – ett bekämpningsmedel som fått hård kritik för att det drabbar bland annat bin och fåglar, enligt flera andra studier. Men det är också väldigt effektivt mot insekter med sugande mundelar, som bladlöss, berättar Teun Dekker.
– Bekämpningsmedlet absorberas av växterna och hamnar även i blommorna och har visat sig försvaga pollinatörer och andra insekter som besöker blommorna. EU vill minska användningen av neonikotinoider och det kommer fasas ut på grund av de negativa aspekterna, men jordbrukare har inte så många andra metoder att använda mot bladlöss, särskilt i äppelodlingar där röd äpplebladlus (Dysaphis plantaginea) ställer till stor skada både under nuvarande och kommande år.
Målet med Teun Dekkers forskning är att hitta andra metoder som kan hjälpa odlare att minska angreppen. Men det är faktiskt inte bladlössen han riktat in sin forskning på. Istället är det myror som han försöker lura. Myror är nämligen skickliga boskapsskötare där bladlössen är boskap. De vaktar bladlössen från deras många fiender, mjölkar bladlössen på en sockerlösning som kallas honungsdagg och flyttar dem till nya platser som vilken herde som helst. Rovdjuren som äter bladlöss har svårt att ge sig på dem om de vaktas av de starka och välskyddade myrorna. Men om man skulle kunna få myrorna att fokusera på annat kan rovdjuren få fritt fram att käka av bladlössen, som är lätta byten utan sina vakter.
– Vi funderade då på vad som är det bästa sättet att lösa detta. Kanske kan man försöka ta bort myrorna så att rovdjur kan attackera bladlöss? Men samtidigt är myror väldigt viktiga i ekosystemen. De dödar mängder av andra skadeinsekter och står för en stor ekosystemtjänst så man vill inte ta bort dem helt eller döda dem.
Kan lagom dyrt socker fungera?
De började då experimentera med om man kunde sprida en alternativ sockerkälla vid trädets rötter för att myrorna skulle lockas dit istället för att försvara bladlössen. Men det visade sig vara svårt. Bladlössens honungsdagg är i det närmaste oemotståndlig för myrorna och att göra en blandning som var ännu populärare var inte så enkelt. Eller rättare sagt – inte så enkelt att göra billigt.
– Vi lyckades göra en blandning som fungerade, men den kostade flera tusen kronor för 100 gram så det var inget kommersiellt alternativ, berättar Teun Dekker.
Den dyra lösningen visade dock att de var något på spåret. När myrorna valde att dricka lyxigt sockervatten istället för att skydda bladlössen, kom snart fler rovdjur åt att decimera antalet bladlöss.
– Nu experimenterar vi med billigare varianter av lockbetet och försöker härma bladlössens aminosyror för att det ska vara minst lika attraktivt som honungsdagg. Det gäller också att sprida ut den vid rätt tidpunkt. Är det för sent så hinner myrorna lockas upp i träden och de är då väldigt effektiva på att leda andra myror längs samma väg.
Tre huvudfiender
Bladlöss har många naturliga fiender. Tre viktiga arter kan upptäckas enkelt i en bladluskoloni: Nyckelpigornas larver, vuxna guldögonsländor och framför allt deras larver, samt blomflugors larver. Så fort myrorna försvann som försvarare så ökade rovdjuren i antal. Men det är viktigt att komma ihåg att dessa naturliga fienden kan variera i antal. Vissa år finns det massor av blomflugor, andra år massor av nyckelpigor och ett tredje år kanske inte så många rovdjur alls. Så man kan därför inte satsa allt på ett av dessa rovdjur. Även spindlar, skinnbaggar, tvestjärtar, parasitsteklar och andra arter bidrar med att kontrollera bladlössen. I ett välfungerande ekosystem finns en mångfald av arter för att minska skadorna på grödorna.
Ett annat bekymmer handlar om tålamod. I naturen följer oftast rovdjuren efter bytesdjuren i antal. Ju fler bytesdjur desto fler rovdjur och om bytesdjurens antal kollapsar kommer också rovdjurspopulationen efter ett tag minska eftersom de inte längre har lika mycket mat. Men det tar tid för rovdjuren att reagera på att det finns mycket bytesdjur. Bladlöss förökar sig väldigt snabbt och de kan hinna ställa till med stor skada på växter innan rovdjuren hittar dit i större antal. Det här är ett dilemma. En lantbrukare kan inte alltid vänta på rovdjuren. Skadedjuren kan behöva kontrolleras så fort som möjligt så Teun Dekker undersöker också om det går att locka dit rovdjuren lite tidigare med hjälp av luktämnen. Om de bara skulle komma dit några dagar tidigare skulle det gör enorm skillnad på bladlössens explosiva tillväxt.
– Både luktämnen och sockerlösningar kan vara effektivt. Det fungerar både på ekologiskt och oekologisk odling, men det är effektivare vid ekologiskt eftersom där finns fler rovdjur i omgivningen. Även blomsterremsor i lantbruket kan göra skillnad, men det kan ta något år innan det märks. Biologisk mångfald runt odlingarna ger också en mångfald av rovinsekter.
Tips för trädgårdsägare
Hur ska man då agera som trädgårdsägare om man vill använda liknande metoder som i det mer storskaliga odlingar? Teun Dekker tipsar om att man behöver testa sig fram lite. När det gäller att locka bort myror från träd med bladlöss kan en vattenlösning med ungefär 20 procent socker vara en bra start. Sedan gäller det att hälla lösningen i ett rör eller liknande med bomull för hålet och placera det vid trädets rötter i rätt tidpunkt. Om det är försent har redan bladlössen hunnit föröka sig snabbt och fått skydd av myrorna som är väldigt bra på att hitta tillbaka till samma plats. Det gäller därför att leta efter bladlössen tidigt på våren.
Om det inte skulle fungera är Teun Dekkers tips att ge sig på bladlössen med mekanisk kontroll – kläm helt enkelt ihjäl dem mellan fingrarna eller med hjälp av bladet de sitter på. Det är enklast och ofta effektivare än att spruta bort dem. Men framför allt rekommenderar han att vi studerar bladlössen och insekterna i vår trädgård för att förstå hur de agerar.
– Man lär sig så mycket när man studerar ekosystemen. Exempelvis hur myror flyttar bladlöss till andra grenar efter ett tag för att skapa nya kolonier på nya platser. Eller hur de används som kor och mjölkas på honungsdagg.
Projektet med nyttodjursparker sker i samarbete med Fritidsodlingens Riksorganisation (FOR), SLU, Lunds Universitet och Kiviks Musteri.
LÄS ÄVEN:
• Lär dig mer om bladlössens fascinerande liv
• Så bekämpar du bladlöss med naturliga metoder
• Nyttodjurparker ska öka biologisk mångfald och inspirera till insatser
• Tvestjärtar har oförtjänt dåligt rykte