Guide

Tvestjärtar har oförtjänt dåligt rykte

Det här är en hane av arten vanlig tvestjärt. Den känns igen på att den är relativt stor (9-16 mm) och att flygvingarna sticker ut på ryggen (det gulare partiet innan bakkroppen börjar). Att det är en hane ser man på den rundade tången i rumpan. Jämför med en hona längre ner i artikeln. Foto: Pudding4brains, Public Domain.

Om Sveriges populäraste insekter skulle röstas fram ligger troligen inte tvestjärten så bra till. Den är omgärdad av många fördomar och missuppfattningar, men odlare bör se på tvestjärtar som en medhjälpare i trädgården. Det säger en del att Jordbruksverket uppmuntrar lantbrukare att gynna arten i sina odlingar.

Tvestjärtar är allätare. De äter både växter och andra insekter. De är därför på egen hand ett argument mot idén att dela upp arter i nyttodjur och skadedjur. Tvestjärtar är både och, men eftersom de helst äter andra småkryp gör de stora insatser i våra trädgårdar. Åtminstone i det fördolda. Eftersom de framför allt rör sig på natten hittas de främst när man vänder på en sten eller något annat som legat mot marken ett tag. Då kan det krylla av tvestjärtar, gråsuggor och andra ljusskygga småkryp.

Gör mycket nytta, ställer till lite skada

Tyvärr har tvestjärtar dåligt rykte och det märks inte minst när man söker efter information på nätet om dem. De populäraste artiklarna handlar om hur de ska bekämpas. Det är nog dock inte helt ovanligt att folk som letar information om hur man utrotar tvestjärtar lite senare kommer söka efter hur man bekämpar bladlöss eller andra löss. Tvestjärtar är nämligen, vilket flera studier visat, effektiva rovdjur på småkryp som bladlöss, blodlus, bladloppor, gallmyggor och andra arter som ställer till med betydligt mer problem i din trädgård än vad tvestjärtarna gör.

Tvestjärtar kan förvisso även äta frukter och blad, men de kommer normalt sett inte igenom skalet på vanliga frukter. De ger sig därför framför allt på frukt som redan är skadad. De kan däremot ibland gnaga på blommor och blad – tydliga tecken på att du har en trädgård med liv.

Omtänksamma föräldrar

Förutom att de är så kallade nyttodjur så lever tvestjärtar också fascinerande liv. För den som gillar att förmänskliga djur kan det vara värt att känna till att de bland annat ses som väldigt omhändertagande föräldrar.

Under hösten bildar tvestjärtarna par som övervintrar under jorden. Sent på vintern eller tidigt på våren läggs 30-50 ägg och studier har visat att tvestjärthonan tar hand om dessa med stor noggrannhet. De putsas och hålls rena med tvestjärtsmödrarnas mundelar, troligen med ämnen från saliven. Även efter att äggen kläckts håller sig honan i närheten för att skydda och mata sin avkomma till de klarar sig själva.

Det har även gjorts en studie som visade att utan moderns tillsyn kläcktes bara 4 procent av äggen jämfört med 77 procent av äggen med tvestjärthonans närvaro.

Tvestjärtshona med sina ägg. Dessa läggs under vintern eller tidigt på våren och hinner till sensommaren utvecklas till färdiga tvestjärtar som då ska hitta en partner att spendera vintern med. Att det är en hona syns på den rakare tången på bakkroppen. Foto: Nabokov at English Wikipedia, CC BY-SA 3.0

Du kanske någon gång under sommaren har sett en nästan helvit tvestjärt? Det är en nyömsad unge/nymf som ännu inte fått sin bruna färg, men det får den redan efter någon timme. Något senare under sommaren när ungarna har utvecklats klart, finns det som mest tvestjärtar.

Gillar att kunna gömma sig på dagen

Att gynna tvestjärtar är inte svårt. Om du tillåter din trädgård att vara någorlunda vild, åtminstone i hörnen så kommer även tvestjärtar att trivas. Men annars kan du skapa högar med stenar, ved eller ris och lägga platta stenar eller trästockar på marken. Mörkret och fukten under dessa uppskattas av tvestjärtar.

Ingen koppling till öron

I minst sex länder heter tvestjärt något med ”öron” och idén om att de skulle krypa in i folks öron när de sover verkar vara välspridd. Enligt Western Journal of Medicine ska det finnas fall där det hänt, men det är absolut inte vanligt förekommande. När det skett är det snarare fråga om olyckliga tillfälligheter snarare än att tvestjärtar aktivt söker upp öron. Det gör de inte. De nyper inte heller sönder trumhinnan eller äter hjärnan inifrån som det märkligt nog också florerar historier om.

Tvestjärtar har svårt att tugga sig igenom skalet på frukter, men äter gärna från skadade frukter. Här är det en ”fjärilsrestaurang” som fått nattligt besök av tvestjärtar. Foto: Erik Hansson

Som det engelska namnet antyder, European earwig, härstammar arten från Europa, men 1907 hittades den för första gången i Nordamerika. Sedan dess har den snabbt spritt sig i USA och Kanada. Men trots den snabba och stora spridningen anses den inte utgöra ett problem för de inhemska arterna eller odlingarna. En studie från Washington State University kom till och med fram till att arten troligen gör stor nytta i jordbruket även i USA. Det är med andra ord dags för tvestjärten att få upprättelse.


Nyckel till svenska tvestjärtar 

I Sverige finns det sex olika arter tvestjärtar. Den art som du har störst chans att se heter just vanlig tvestjärt och blir 10-16 millimeter lång. Svårare att få syn på är liten tvestjärt som bara blir 4-7 mm lång. De andra arterna heter skogstvestjärt, busktvestjärt, sydlig tvestjärt och Chelidura guentheri som ännu saknar svenskt namn.

Nyckeln här under avser vuxna individer och samtliga kroppsmått är exklusive tångens längd. För att avgöra vilken tvestjärtsart du har framför dig bör du ha tillgång till en lupp eller förstoringsglas så att du kan se de små detaljerna som krävs för att kunna följa nyckeln. Börja sedan på A och jämför tvestjärten du vill artbestämma med beskrivningarna. Välj den som stämmer bäst och gå till nästa bokstav. Upprepa tills att du är framme vid ett artnamn.

Nyckel till att artbestämma tvestjärtar. Har tidigare publicerats i tidningen Yrfän #4 2019. Återpublicerad med tillstånd. Text: Thomas Persson Vinnersten, bilder: Moa Pettersson

Bilder på fyra andra tvestjärtar i Sverige

Källor: Jordbruksverket, Behavioral Ecology, Nature, Western Journal of Medicine, Wild Life Trusts och Yrfän, nummer 4 2019

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

15 + 1 =