Det passerar dagligen tiotusentals människor tätt intill det lilla insektsparadiset i södra Stockholm, men få ser det och ännu färre besöker det. Desto fler insekter har det dock lockat till sig.
Jag fick av en slump tips om området sommaren 2024 och blev väldigt glatt överraskad när jag kom dit. Den lilla plätten, som saknar officiellt namn och ligger inträngd mellan de hårt trafikerade Nynäsvägen och Enskedevägen i norr och öster, var fylld av insatser för småkryp. Stora sandblottor med stenar, stockar med borrade hål och på all övrig yta växte framför allt ängsväxter, men även en del buskar och träd.
• Läs om hur du skapar sandblottor/sandbäddar, äng och bihotell
Platsen, som inom Stockholms stad bara kallas för ”Enskedevägen”, är en del av stadens ökade satsning på biologisk mångfald. Det skapas små grönområden här och var som binder samman befintliga stråk av grönska för att skapa spridningskorridorer och livsmiljöer.
Yta utan värde blev levande insektslandskap
I det här fallet var det tidigare en yta utan i stort sett något värde alls. En klippt gräsmatta fattig på insektsliv och blommor, som inte var särskilt inbjudande ens för människor med en så bullrig miljö.
Rebecka Grönjord, landskapsarkitekt på Stockholms trafikkontor, berättar att när de tittade närmare på ytan så hade den flera fördelar: den var solig och hade bullerskydd mot norr, vilket skapade en skyddad miljö.
– Vi arbetade i samverkan med olika aktörer och identifierade tillsammans platsens potential. Därefter genomförde vi projektet steg för steg, berättar hon.
Variation, samt både mat och boplatser
Ett första steg var att prata med en ekolog om hur väl platsen egentligen fungerade för en sådan här insats.
– När vi planerade ytan insåg vi att läget inte var perfekt för insekter eftersom den ligger nära trafikerade vägar. Men ekologen vi samarbetade med såg potential i närheten till det intilliggande villaområdet, där det finns trädgårdar som kan vara attraktiva för insekter.
Förutom att skapa möjliga boplatser åt insekterna i sanden och veden planterades också buskar som kunde ge mat åt dem i närheten. Vissa insekter vill helst inte röra sig så långt mellan bo och mat.
– Kombinationen av sandblottor, ängar och ved var viktig för att skapa variation och möjligheter för olika arter, berättar Rebecka Grönjord.
Tyvärr gjordes det varken någon nollinventering för att se vad som fanns på platsen innan och det har inte heller gjorts någon inventering av insektsfaunan efter att platsen blev klar under 2023. Men när Rikare trädgård besökte platsen sommaren 2024 var det gott om insekter som gjort hål i sanden och en hel del aktivitet bland bin, humlor och skalbaggar.
Fler liknande platser på gång
Rebecka Grönjord berättar att de har flera liknande projekt på gång i staden.
– Ja, vi har ett projekt som ska byggas mellan Årstaskogen och Hemskogen. Det är planerat att vara klart 2026. Där tänker vi göra olika insatser för att stärka grönstrukturen, inklusive sandblottor och andra naturanpassade åtgärder. Även längs Nynäsvägen nära Skogskyrkogårdens tunnelbanestation finns andra sandblottor.
På den platsen har de återanvänt sand från gamla lekplatser och entreprenören hade död ved som kunde placeras ut. På så sätt hölls kostnaderna nere samtidigt som det blev ett bra sätt att återanvända material.
Om man vill göra något liknande själv, vad är viktigast att tänka på?
– Jag är ingen expert på själva utförandet, men läget är avgörande. Det bör vara soligt och vindskyddat, med närhet till mat för insekterna. Kombinationen av sandblottor, ängar och eventuellt död ved ger en större variation av boplatser och ökar chanserna att få in olika arter.
Är den här typen av projekt kostnadseffektiva för staden?
– Det kan vara kostnadseffektivt om man återbrukar material, som sand från lekplatser eller stockar från andra projekt. Men om man behöver köpa in material blir det dyrare. Platsens förutsättningar påverkar också kostnaderna – om marken redan är lämplig och kräver minimala förberedelser blir det billigare. När det gäller skötsel är det relativt enkelt att hålla sanden öppen och slå gräset istället för att klippa en gräsmatta ofta. Däremot krävs det att entreprenörerna lär sig hur den här typen av ytor ska skötas, eftersom det kan vara nytt för dem, förklarar Rebecka Grönjord.
LÄS MER
• Heltidsanställd rådgivare i biologisk mångfald vill skapa förändring
• Kommunen som bestämt sig för att återskapa naturen