Vanliga småkryp i din trädgårdsdamm

Ryggsimmaren kan ofta ses som här i vattenytan med ryggen mot vattnet. Den simmar med sina långa ben som liknar små åror. Foto: John Hallmén

Det finns mycket spännande liv att hitta i din trädgårdsdamm. Det som kanske kan verka stilla på ytan är ofta fullt av liv.

LÄS ÄVEN: • Vår samlingssida med guider, föredrag och artiklar om trädgårdsdammar

För att leta småkryp i din damm är det bra att antingen ha tålamod eller en vattenhåv/kökssil. Med en portion tålamod kan du sätta dig vid dammkanten och titta ner i vattnet. De kryp som flyr när du närmar dig kan komma fram igen efter ett tag om du sitter stilla och väntar.

Har du inte det tålamod som krävs så kan du också låna krypen en stund från dammen. Använd en vattenhåv (eller gör din egen, se nedan) eller en kökssil och en ljus behållare eller större glasburk. Häll i lite dammvatten i burken och försök sedan försiktigt att fånga småkryp och lägg ner dem i behållaren där de blir lättare att se. En bildguide till vad du behöver för att fånga småkryp kan ses här ovan. Kom ihåg att lämna tillbaka djuren när du tittat på dem en stund.

Gör din egen vattenhåv. Ett alternativ är att använda en vanlig kökssil eller göra en kökssil på en lång pinne enligt den här modellen.

Du kommer troligtvis få upp mycket spännande att titta på om det är en etablerad damm. Studera hur småkrypen rör sig och beter sig och använd gärna guiden här under för att lista ut vad det är för arter. Längst ned i artikeln finns länkar till mer läsning.

Sötvattensgråsugga

Sötvattengråsugga. Foto: gailhampshire from Cradley, Malvern, U.K – Water Hoglouse. Asellus aquaticus, CC BY 2.0

Sötvattensgråsugga är ett kräftdjur som hittas under vattenytan och blir knappt en centimeter lång när den är fullvuxen. Födan består framför allt av kärlväxter och alger. Precis som sina släktingar ovan vattenytan är de platta och har många benpar.


Dykare

Dykarbaggen Rhantus grapii. Foto: Wim Rubers, waarneming.nl, CC BY 3.0

Skalbaggsfamiljen dykare är rovdjur både som vuxna och larver. De största arterna, till exempel den 4 cm långa gulbrämade dykaren, kan äta grodyngel, men många andra dykare är bara några millimeter stora. Dykarlarven har stora käkar. När den huggit sig fast i ett byte sprutar den in ett förlamande gift som löser upp innanmätet så att det enkelt kan drickas upp.


Virvelbaggar

Virvelbaggar ses i simma runt i vattenytan. Foto: Ryan Hodnett, CC BY-SA 4.0

Små, mörka skalbaggar som virvlar runt på vattenytan. Deras ögon är tvådelade – ett par för att se ovan ytan och ett par för att se under vattnet. Med antennerna känner de av vibrationer på vattenytan och kan på så sätt hitta sina byten, exempelvis mygglarver och kräftdjur.


Buksimmare

Buksimmare, med buken ner mot vattnet. Foto: Donald Hobern, CC BY 2.0

Buksimmare simmar bröstsim med sina två stora åror till bakben. De måste ibland då och då gå upp till ytan för att andas. Då tar den med sig luftbubblor på kroppen på sitt nästa dyk. Under ytan letar den framför allt efter alger och kärlväxter, men det finns även arter som är rovdjur.


Ryggsimmare

Ryggsimmare. Foto (beskuret): Alvesgaspar, CC BY-SA 3.0

Vattenskinnbaggarna ryggsimmare påminner om buksimmare med sina långa bakben som används som åror. Men den simmar som namnet antyder ryggsim och är ett rovdjur med rejält stick som dödar fiskyngel och andra små byten. Sticket kan vara smärtsamt för människor om den skulle provoceras att sticka. Som ung är den grön och vuxna individer är beige-brun.


Skräddare

Skräddare. Foto: Erik Hansson

Springer runt på vattenytan och letar efter smådjur som trillat i vattnet. Då fångar skräddaren dem med sina små framben och sticker in sin sugsnabel i bytets kropp och dricker upp innehållet.


Nattsländelarv (”husmask”)

Nattsländelarvs skal. Foto: marsupium photography, CC BY-SA 2.0


Kallas ibland husmask eftersom den för att skydda sig mot fiender bygger ett hus runt sin kropp av växtdelar, grus och annat som finns tillgängligt. Nattsländelarverna äter framför allt kärlväxter och alger, men det finns arter som är rovdjur. Efter ett eller två år förpuppas larven och kläcks som en färdigutvecklad nattslända som enbart är inriktad på att hitta en partner, para sig och lägga ägg.


Trollsländelarver

Trollsländelarv. Foto: D. Sikes – Flickr: 2012-08-18-OLY-8180256a-Libellula_quadrimaculata.jpg, CC BY-SA 2.0

Kan bli upp till fyra cm långa och rör sig långsamt under vatten. De ligger ofta stilla och väntar på ett byte som de snabbt hugger tag i med sin långa fångstarm, kallad ”fångstmask”. Det kan ta flera år för larverna att utvecklas färdigt. Då klättrar de upp på till exempel ett vasstrå och en vuxen trollslända pressar sig ut genom larvhuden. När vingarna torkat är den redo för ett liv ovan ytan.


Stickmyggelarv

Stickmygglarver i vattenytan. Foto: James Gathany, CC BY 2.5

Det finns många olika myggor och bara ett fåtal sticks, men stickmyggornas larver hittas ofta precis under vattenytan. De flesta har ett andningsrör i rumpan som de sticker upp ovanför ytan. De kan försöka fly undan sina många fiender med slingrande simtag. Efter en stund kommer de upp till ytan igen. Stickmyggorna förpuppas under vattnet och kan simma även i sin puppform. 


Mer läsning om småkryp i vatten:
Vattenrikets guide till småkryp under vatten
Finska Natur och miljös film om småkryp i vatten
Naturstigs vattenkrypstips

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *