Det börjar bli dags att beställa fröer inför årets odlingar. Men vad ska man egentligen tänka på om man vill visa hänsyn till den biologiska mångfalden och slippa bidra till utarmningen av naturen?
LÄS ÄVEN: • Vår guide till att köpa ängsfröer
Det har varit en hel del diskussioner om fröer den senaste tiden. Inte minst tack vare Tina-Marie Qwibergs dokumentär ”Kriget om fröerna”, som nu finns att se på SVT Play (läs intervju här) och hennes flitiga turnerande runt om i landet. I dokumentären avslöjas hur många av de fröer som köps in till Sverige odlas med bekämpningsmedel och ofta transporterats långa vägar. Utsädet till vårt jordbruk säljs ofta i paketlösningar med insekts-, växt och svampgifter och gödning. Dessutom påpekas att vi håller på att förlora många av de kultursorter av grönsaker som odlats här under lång tid. Sorter som kan ha flera bra egenskaper, däribland en bättre motståndskraft mot exempelvis extremväder, torka och höga temperaturer som förväntas öka i de allt värre klimatförändringarna.
För den som bryr sig om den biologiska mångfalden här i världen så är det också av stor betydelse hur fröerna odlats. Är det på enorma, hårt besprutade fält eller i ett småskaligt jordbruk där många av de hotade arterna i denna naturtyp ges de förutsättningar de behöver?
Men frågan är då hur man ska resonera som privatperson när det är dags att beställa årets fröer? Vad bör man köpa och vad bör man undvika?
”Välj kulturarvssorter”
Tina-Marie Qwiberg anser att man först och främst ska välja gamla kultursorter. Det är inte ett varumärke och därmed ett begrepp som används lite lösare i branschen. Vissa håller hårt på att det måste vara sorter som odlats i Sverige sedan 1950-talet. Andra använder begreppet om betydligt yngre sorter, troligen av försäljningsskäl. De flesta butiker som säljer fröer har numera även kulturarvssorter i sitt sortiment.
– Kulturarvssorter skapar frukt och grönsaker som inte är homogena. De kan se ut lite hur som helst. Dessutom kan man ta fröer från dem. Det blir ett bevarande – det är toppen, säger Tina-Marie Qwiberg.
”Välj inte det billigaste”
En annan sak att tänka på är att inte köpa de billigaste fröerna, menar hon.
– De är oftast sämre. Köp inte fröer för tio kronor på Biltema. Kolla om de är odlade i Sverige. Det brukar stå och om det inte gör det så är det en varning. Huvuddelen produceras i Kina och Sydamerika och det kan vara usla arbetsförhållanden och mycket kemikalier. Dessutom är de odlade i en helt annan klimatzon.
Tina-Marie avråder också från att köpa de så kallade F1-hybriderna. Det är fröer som är framtagna för att ha vissa egenskaper, men som inte är speciellt bra för den genetiska mångfalden och som dessutom ofta fungerar dåligt att ta egna fröer från. Fröerna kan få helt andra egenskaper än plantorna de kom ifrån eftersom F1 är korsningar av olika sorter.
Förutom F1-hybrider, frön från andra länder och de allra billigaste fröerna – är det något annat man bör undvika?
– Finns det ekologiskt odlade sorter, och det kommer fler och fler, så tycker jag att man skall välja såna. Att undvika bekämpningsmedel så mycket det bara går är bra för allt och alla.
”Byt med andra”
Man kan också undersöka om det finns något fröbyte i närheten. Det arrangeras ibland av biblioteken, lokala Naturskyddsföreningar, odlingsföreningar eller Föreningen Sesam. Då kan du byta fröer med andra odlare och på så sätt ytterligare bidra till att sprida bra sorter och genetisk mångfald.
– Spara, byt och dela fröer, bevara kulturarvssorter och bygg lokala frönätverk. Det är kul, socialt och en sorts prepping. Skapa en fröjunta! avslutar Tina-Marie Qwiberg.
Mer om hur du odlar fröer finns att läsa hos Sesam.
Genomgång av certifieringar och märkningar
För att hjälpa konsumenter i sina köpbeslut finns det en mängd olika certifieringar och märkningar inom fröer och växter. De har alla olika regler som ska uppfyllas, men det är inte helt enkelt för konsumenter att ha koll på vad de innebär. I väldigt korta ordalag skulle man kunna säga att en certifiering/märkning på fröer som säljs i butik är bättre än ingenting.
Observera att följande certifieringar och märkningar gäller både växter och fröer. Alla är inte lika vanliga att hitta i sortimentet hos de stora kedjorna. Vilka av dessa certifieringar som har hårdast regler är svårt att säga, men när det gäller bekämpningsmedel och hänsyn till biologisk mångfald är det troligen Krav och Demeter följt av EU-ekologiskt utifrån de personer Rikare trädgård pratat med.
Demeter-certifiering (biodynamisk)
Demeter är en internationell certifiering för biodynamisk odling där hela gårdar certifieras, inte enbart en specifik odling. Fokus ligger på att skapa en självförsörjande gård med kretslopp och biologisk mångfald. ”Samma krav som ställs för en ekologisk produktion gäller också för en biodynamisk”.
E-planta
Märkningen innebär att plantor är testade för att klara ett svenskt klimat och odlade hos någon av de 21 plantskolor som står bakom märkningen.
EU-ekologiskt (det gröna lövet)
EU-ekologiskt märke visar att fröerna uppfyller EU:s regler för ekologisk produktion, inklusive förbud mot GMO och syntetiska bekämpningsmedel.
Fairtrade
En internationell certifiering som främst handlar om arbetsvillkor för arbetare och mindre odlare i utvecklingsländer. Ska även minimera användningen av kemiska bekämpningsmedel och konstgödning.
Från Sverige
Blommor och växter som är odlade i Sverige och som även uppfyller vissa miljökrav, så som mindre användning av växtskyddsmedel och näring.
Grönt kulturarv
POM, Programmet för odlad mångfald, har tagit fram varumärket Grönt kulturarv – ett samarbete mellan SLU i Alnarp, friluftsmuseer, botaniska trädgårdar, FritidsOdlingens Riksorganisation, Jordbruksverket och Riksantikvarieämbetet. Målet är att bevara den genetiska mångfalden bland växter som odlats i Sverige sedan 1940, 1950 eller 1960 beroende på växtslag.
KRAV-certifiering (ekologisk)
KRAV är Sveriges strängaste ekologiska märkning och ställer högre krav än EU-ekologiskt. Fröerna odlas ”utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel och utan konstgödsel. Fröodlingens växter måste också odlas i riktig jord – inte i näringslösning”.
Svenskt Sigill
Svensk miljömärkning för odlingar som kvalitetssäkras och ska minska användningen av växtskyddsmedel och konstgödning.
Källor: SLU, Europaparlamentet, Lindbloms, Runåbergs fröer och Blomsterlandet