Maskrosen har hyllats förr här hos Rikare trädgård. Nu har det kommit en ny studie som visar att den är ”central för att återskapa biologisk mångfald i städer”, men som också visar en lite märklig utveckling med allt fler maskrosor som saknar pollen.
– Jag är alltid glad över att få prata om maskrosor.
Så svarar växtbiologen Yannick Woudstra vid Stockholms universitet när Rikare trädgård hör av sig till honom med frågor. Det är han som gjort den nya studien om växten som länge kallats ogräs, men som förtjänar att hyllas.
– Maskrosor är i själva verket viktiga och mångsidiga växter. På landsbygden har intensiva jordbruksmetoder minskat antalet drastiskt, vilket har påverkat insekter negativt, men i städer frodas maskrosen.
Gynnas i städer och hjälper andra
En av anledningarna till maskrosor frodas i städer är att de oftast är lite varmare än omgivningarna och maskrosor har utvecklat förmågan att växa snabbare i värme. Dessutom klarar de mildare vintrar och frost och vägsalt. Genom att växa lågt undviker de dessutom att skadas av fotgängare och gräsklippning. De ”duckar” helt enkelt för bladen.
Att det går bra för maskrosor i städer gynnar också väldigt många andra arter. Hela 200 insektsarter är till viss del beroende av maskrosor, även om det framför allt är insekter som kan äta pollen och nektar från nästan vilka växter som helst.
Finns det insekter i Sverige som är beroende av just maskrosor?
– Så vitt jag vet finns det inga insektsarter som enbart är beroende av maskrosor eftersom de insekter som besöker maskrosor ofta är generalister. Beroendet av maskrosor är dock i allmänhet mycket starkt, och det beror på att maskrosornas blomning är säsongsbetonad. Maskrosor är en av de första blommorna som slår ut tidigt på våren. Och med tanke på deras stora överflöd under denna tidiga säsong – slutet av april, början av maj i Stockholm – tillhandahåller de nästan all nektar och pollen som är tillgänglig för dessa insekter. Detta är särskilt viktigt för humlor, honungsbin, smalbin, skalbaggar och blomflugor. Dessa generalistpollinatörer är vanligtvis aktiva under hela våren och sommaren och behöver denna tidiga vårmat för att överleva och mata sina larver. Utan maskrosorna skulle de inte klara sig till senvåren/sommaren och skulle därmed inte pollinera blommor från andra växtarter. Mycket är därför beroende av maskrosen.
”Centrala för att återskapa biologisk mångfald”
I ett pressutskick berättar Yannick Woudstra att maskrosor är ”centrala för att återskapa biologisk mångfald i stadsmiljöer”. Rikare trädgård ber honom utveckla detta:
– Maskrosor är pionjärer i stadsmiljöer. När vi förstör den naturliga livsmiljön genom att bygga vägar och betongbyggnader är maskrosorna de första att återerövra utrymmet. Deras frön sprids med vinden och hittar sprickor i trottoarer och väggar där de kan växa med sina långa pålrötter. Om de blommar där kommer de att producera pollen och nektar som föda för insekter som kommer och lever tillsammans med dem. Dessa insekter är i sin tur viktiga för att hjälpa andra stadsväxter att etablera sig och återta stadsrummet för biologisk mångfald. Utan insekterna skulle dessa växter inte kunna föröka sig. När fler växter börjar etablera sig kan trottoarerna snabbt förvandlas till gröna paradis. Maskrosen är central i detta återskapande av biologisk mångfald i staden genom att vara den första som kommer och ger livlinan för insekter och därmed andra växter som också kan etablera sig.
När maskrosorna slutar blomma övergår dessa insekter till andra födokällor som exempelvis vallmo, ormbär och röllika som också är ganska vanliga i stadsmiljöer.
Maskrosor utan pollen oroar
Yannick Woudstra har också hittat lite märkliga maskrosor runt sin arbetsplats i Stockholm. I fjol upptäckte han blommor utan pollen. Det är ett fenomen som varit känt sedan början på 2000-talet och kallas ”sterila hanliga maskrosor” eftersom växten är tvåkönad och det är hanblommorna som blivit sterila. Maskrosorna har börjat föröka sig asexuellt, vilket innebär att växterna inte har behov av pollen för att befrukta närliggande plantor. Då behöver växterna inte lägga energi på att producera pollen.
Den nuvarande uppskattningen är att 1-5 procent av maskrosorna i norra Europa har utvecklats till att bli manligt sterila. Men lokalt kan denna andel vara mycket högre. På ängen där Yannick gjorde sina fynd var uppemot 30 procent av hanblommorna sterila.
Vad kan det få för konsekvenser om det blir vanligare?
– Detta är naturligtvis en katastrof för de insekter som är beroende av maskrospollen för sin föda och överlevnad. Om alla maskrosor skulle sluta producera pollen nu skulle vi förlora 80 procent av den pollenmat tidigt på våren som är viktig för dessa insekter.
Och framtiden kan se lite mörk ut för de insekter som är beroende av maskrosor.
– För den asexuella maskrosen är det mycket mer fördelaktigt att sluta producera pollen, som är kostsamt i form av energi och näringsämnen. Ändå fortsätter många att producera det och vi tror att det beror på att evolutionen inte har haft tillräckligt med tid för att generera de mutationer som gör att pollenproduktionen kan stängas av. Tills dessa mutationer inträffar kommer maskrosen att fortsätta producera rikligt med pollen eftersom den är programmerad att göra det. När den väl har utvecklats kan den dock spridas snabbt eftersom växterna klonar sig själva genom hundratals identiska frön. Det är därför vi lokalt kan hitta fler växter där pollenproduktionen har upphört.
Maskrosor kan gynnas av hårt klippta gräsmattor
Men än så länge, och troligen en lång tid framöver, är maskrosor en viktig beståndsdel i ekosystemen och för den biologiska mångfalden. Yannick Woudstra tycker inte vi ska vara rädda för att släppa in den i trädgården, men har också ett oväntat budskap till den som klipper gräsmattan ofta.
– Maskrosor är faktiskt ganska dåliga konkurrenter: med tiden konkurreras de ut av större och snabbare växande växter som gräs och buskar. Maskrosor är opportunister: de kommer att använda utrymme när det görs tillgängligt för dem. Att klippa gräsmattan väldigt kort hjälper därför ironiskt nog maskrosen att dominera. Det korta gräset hjälper dem att få tillgång till tillräckligt med solljus för att producera blommor och därefter frön som kan spridas mer. Att inte klippa gräsmattan lika ofta eller lika kort (helst både och) är bra på många sätt: du förhindrar att vissa växter dominerar och du hjälper andra vildblommor som vallmo och prästkragar att etablera sig och blomma. Det skapar verkligen mer mångfald. Maskrosorna blommar tidigt på våren och hjälper insekterna, men sedan ser man inte så mycket av dem längre. I en varierad och mindre skött gräsmatta kommer andra växter att ta över från mitten av maj och det kommer att göra trädgården mycket mer färgstark och trevlig och full av insekter.
LÄS ÄVEN:
• ”Bonusväxter” är ett bättre namn än ”ogräs”
• En hyllning till maskrosen
Källa: Stockholms universitet