Humlor tål med sin pälstäckta kropp kyla bättre än många andra insekter och kan ses flyga även tidigt på våren. Men som mest effektiva är de i betydligt varmare temperaturer, visar en ny studie.
Det är forskare vid Imperial College i London som undersökt hur temperatur påverkar humlor av arten mörk jordhumla, som är vanlig även i Sverige.
När det var 15 grader eller kallare flög bara de största humlorna och de höll sig till kortare på flygturer på ungefär 100 meter. Det kan jämföras med när det var 25-27 grader, vilket verkar vara de mörka jordhumlornas favorittemperatur. Då flög de upp till 3 kilometer enligt studierna.
Men det är inte så enkelt som att humlor vill ha det så varmt som möjligt.
– Våra resultat tyder emellertid också på att om omgivnings temperatur oftare passerar 30℃, till exempel som en följd av förlängda värmeböljor, kan detta ha skadliga effekter på viktiga beteenden som ligger till grund för humlekoloniernas hälsa, skriver forskarna i sin slutsats.
Även långvariga köldperioder, som förutspås bli vanligare under årets första månader på grund av klimatförändringarna, kommer att drabba humlor eftersom de oftast inte lagrar tillräckligt med mat för att klara sig under längre perioder.
– Dessa risker är särskilt relevanta för pollinatörer med ”fasta kolonier” som humlor, som inte flyttar sin position inom en säsong om förhållandena blir ogynnsamma. Detta kan eventuellt ge en ytterligare förklaring till varför förluster har observerats vid artens södra utbredning, säger rapportförfattaren Daniel Kenna från Department of Life Sciences.
Ett allt varmare klimat kommer med andra ord kanske oftare ge humlor sin optimala flygtemperatur, men de löper också större risk att drabbas av extremväder, kyla vid känsliga perioder och alltför hög värme.
LÄS ÄVEN:
• Humlor kan få växter att blomma tidigare
• Guide till Sveriges vanligaste humlor
• Klarar sig humlor bättre i städer än i jordbrukslandskap?
• Enormt intresse för humlor – ”jag trodde knappt mina ögon”
• Humleexperten Dave Goulson om jordbruk och bekämpningsmedel
Källor: Imperial College London och Functional Ecology