Guide

Besök i Årets rikare trädgård 2021

Slåttergräsfjäril på kungsmynta. Foto: Marie Mattsson

För andra året i rad utser vi Årets rikare trädgård (läs mer i pressmeddelandet). I år går utmärkelsen till Ronny Fritsche i Göteborg, som på en liten yta skapat stor biologisk mångfald och som bryter normen i Sveriges radhuskvarter. Vi besökte hans trädgård en varm julidag för att höra hans tankar kring odling och hur man påverkar sin omgivning.

Vi befinner oss i ett ganska typiskt radhusområde. Bostäderna ligger tätt, tomterna är små, de allmänna ytorna består av asfalt eller kortklippta gräsmattor. De flesta verkar nöja sig med några välordnade rabatter eller krukor på den lilla framsidan och en hårt klippt gräsmatta med någon buske, samt en häck mot grannen. Det är prydligt och städat, men ingen höjdare för den biologiska mångfalden.

Tyvärr är det en trend som eskalerat. Sedan 1970-talet har hårdgörandet (asfaltering, stenläggning eller grusläggning) av Sveriges trädgårdar ökat. I vissa städer är i snitt en åttondel av de privata trädgårdarnas yta hårdgjorda och ungefär hälften av svenska trädgårdar består av gräsmatta enligt en undersökning från 2010. En studie från 2017 som gjordes i Lund visar att trädgårdar som byggts på 2000-talet har mindre andel grönyta och mindre biologisk mångfald än trädgårdar byggda senare än 1973.

Då är det tur att biologisk mångfald i trädgårdar fått allt större uppmärksamhet de senaste åren och att det finns de som går emot strömmen. En sådan trädgård i det här kvarteret i Göteborg sköts av Ronny Fritsche tillsammans med hans son Ossian. När man kommer ut på baksidan är det för ett någorlunda tränat öga lätt att se att det här finns en omtanke om naturen. På kort tid kan ett tiotal olika arter fjärilar, bin och nyckelpigor hittas bland växterna. De har säkerligen lockats till familjen Fritsches trädgård av de många blommande växterna, variationen i trädgården, gräsmattan som tillåts växa sig lite vild på delar av tomten och mycket annat. 

Ronny Fritsches trädgård rymmer stor variation på liten yta. Foto: Marie Mattsson

Men när familjen flyttade in för 2,5 år sedan såg tomten ut som de flesta andra radhusträdgårdar. Men Ronny, som bara några år tidigare börjat få upp ögonen för odling, hade andra planer.

– Jag är väldigt glad för den här trädgården, det är som en bit natur att ta hand om, berättar han på sin tomt under en av sommarens 2021 många heta dagar. 

Ronny berättar att intresset för naturen och miljön troligen kan ha sin början i uppväxten i Skåne, omgärdad av lantbruk och med en trädgårdsintresserad mamma och en pappa som fortsatt vårda trädgården efter att mamman gått bort. 

– Jag har nog fått med mig mer än jag tror därifrån, men jag känner också att jag med tiden blivit allt mer urbaniserad och kommit ifrån det där. Jag är dock vegetarian sedan tonåren och jag tror att det gjort mig mer öppen och mottaglig för miljöfrågor och annat som delar av samhället kanske skjuter ifrån sig. När miljödebatten eskalerade i media de senaste åren har mitt behov av att göra ännu mer också stegrats. Där har jag använt trädgården som en hobby som går hand i hand med ett hållbarhetstänk.

Bland det första Ronny gjorde i sin trädgård när han flyttade in var att ta dit två trädgårdsmästare som gick igenom trädgården med honom. De berättade vad det var för växter som fanns och gav förslag och tips utifrån de önskemål som han lämnat in till dem i förväg.

Nyckelpiga som äter bladlöss. Foto: Marie Mattsson

– Jag ritade en teckning över trädgården då om hur jag ville ha det och när jag tittade på teckningen häromdagen så såg jag att det blev ungefär som jag tänkt mig. Jag fick en lång att göra-lista av trädgårdsexperterna och det gav mig stor inspiration.

Idag har trädgården utvecklats ordentligt. En rabatt har blåbär, lingon och rhododendron som vill ha lite surare jord, en pallkrage med kryddväxter är överfull av fjärilar och bin, en hörna har en växande samling bihotell och några fågelholkar där blåmesar häckade tidigare i sommar. Köksträdgården tar upp en stor andel av ytan med bland annat dill, tomater, lök, bönor och kål. Mot en vägg står ett äppelträd i en spaljé och ett relativt nytt mullbärsträd bjuder på söta frukter vid den här tiden på året.

Gräsmattan tar också upp en stor del av trädgården, men den har fått växa sig frodig på höjden och består nästan till hälften av vitklöver, med mängder av humlor. På andra håll sticker röllika och käringtand upp – även det arter som uppskattas av pollinatörer.

Insatserna i trädgården har Ronny gjort bland annat som mikropauser i sitt arbete som filmproducent och rådgivare i miljöfrågor för film och tv. Det har varit en viktig del av livet för honom, inte minst under pandemin. 

– För mig ger trädgården otroligt mycket. Efter mitt barn är det mitt största intresse. Det fungerar som min meditation och kan få tiden att stanna. Det finns alltid ork kvar att göra något i trädgården och det ger mig mycket energi. 

Ronny och Ossian gör mycket av trädgårdsarbetet tillsammans. Foto: Marie Mattsson

En del av arbetet gör Ronny tillsammans med sin son Ossian. De har till exempel en tävling om vem som får den högsta solrosen, de sår frön tillsammans och skördar morötter, bönor och bär. 

Ossian är över huvud taget med mycket i trädgårdstillvaron och Ronny berättar att han försöker uppmuntra trädgårdsintresset utan att tvinga fram det. 

– Jag är noga med att han inte ska få uppfattningen att trädgårdsarbete är något som går ut över min tid med honom. Jag försöker se till så att vi båda kan tycka det är kul i trädgården.

Han har också märkt av en del förutfattade meningar från personer i omgivningen när det gäller barn och trädgård. Till exempel idén om att gräsmattan ska vara kortklippt för barnens skull. Ossian väljer själv ibland att gå igenom det höga gräset för att han tycker det känns mysigt med gräset mot benen. 

– Vi tror en massa saker om vad som är bäst för barnens skull, men det kanske handlar mer om normer och vad vi är vana vid? Jag har också fått höra att jag borde vara orolig för att bin ska sticka honom när jag lockar dem till trädgården, men jag tror att hans intresse för och erfarenhet av bin snarare gör att han minskar risken att bli stucken, samtidigt som han lär sig mer om dem. Andra har tyckt att jag inte borde ha fågelholkar eftersom de lockar till sig fåglar. Det är märkligt egentligen att det är jag som ska behöva försvara mig, som om jag gör något fel. Men så är det ju inte.

Har du märkt av att andra i området influeras av ditt trädgårdsarbete?
– Jag ser ingen annan som låter bli att klippa gräset än, men jag hoppas det påverkar i långa loppet. Folk kommer förbi och frågar och pratar om min trädgård och det är en bra konversationsstartare så att jag kan berätta om varför jag gjort som jag gjort. Samtidigt står det ibland i bostadsrättsföreningars trivselregler att man ska ha en välskött trädgård. Exakt vad det innebär är nog inte helt klart, men det är rätt märkligt och borde ändras.

I trädgården finns även ett miljötänk. Helst använder Ronny begagnat material när han bygger till exempel ett växthus eller pallkragar. Foto: Marie Mattsson

Du har också ett miljötänk i trädgården – kan du berätta om det?

– Vad jag än gör för val i vardagen så lägger jag in miljöaspekten, men det är kanske inte alltid jag kan välja rätt. Det finns ju alltid en miljöpåverkan. Ibland köper jag en ny blomma i en affär, men då tänker jag på vilken nytta den växten kan ge. Hittar jag inte virke begagnat så köper jag kanske några brädor, men jag försöker att hela tiden bli bättre på att tänka på vad man behöver eller inte behöver köpa. Jag ville egentligen ha ett växthus, men det är en belastning på miljön med att producera en ny stålkonstruktion. Istället höll jag utkik efter begagnade fönster och byggde ett mindre alternativ som fungerat bra. Man får försöka stilla sina köpbegär och vara medveten om att det är svårt att vara perfekt.

Har du några tips till de som vill börja ta sina första steg mot en rikare trädgård?

– För min del har det hjälpt att inte alltid vara så korrekt. Jag försöker läsa på och skaffa mig kunskap, men det kan ibland kännas hindrande när det blir för komplicerat. För mig har det varit viktigt att få utlopp för mina idéer och få gå ut i trädgården och göra något. Det skapar en lust och att gå på den lusten har varit viktigt för mig. 

Ronny Fritsche berättar att han ser trädgården som en mix av både lyckade och misslyckade test. I köksträdgården är det enkelt att se om han lyckats eller inte beroende på hur det går för grönsakerna, men han tycker att det kan vara svårt att se bevis för att om han lyckats med andra delar av trädgården eftersom han inte kan så mycket om insekter.

Men du ser kanske att det surrar och fladdrar betydligt mer nu än när du flyttade in?

– Jo det är en stor skillnad och det är kul att höra att det är så många olika arter här. Det är ju ett tecken på att det jag gjort har haft effekt.

Kan du känna dig stolt när du tittar dig omkring och ser alla dessa fjärilar och bin som besöker din trädgård?

– Jo, det kan jag känna. Jag tror att man kan påverka genom att inspirera andra. Det kan luckra upp normer. Jag är verkligen på en amatörnivå, men jag gör vad jag kan.

Det surrar och fladdrar ordentligt i Ronnys trädgård numera. Foto: Marie Mattsson

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

12 + nitton =