Guide

Mulmholk – minst lika viktigt som bihotell och fågelholk

Gamla ihåliga träd är viktiga boplatser för många hotade insekter. Forskare har kommit på ett bra sätt att kompensera för bostadsbristen och du kan enkelt göra en viktig insats i din trädgård. En mulmholk har en lika naturlig plats i en trädgård som ett bihotell eller en fågelholk.

Det rådet brist på ihåliga gamla ihåliga lövträd – de där som först rötats av svampar, fått hål hackade av hackspettar och sedan sakta gnags inuti av en mängd olika småkryp. Naturen skapar sådana miljöer av sig själv, men det kan ta 250 år för att få fram en ihålig ek så det är ingen snabblösning precis.

För att hjälpa dessa vedlevande insekter med bostäder i väntan på att nästa träd ska uppnå lämplig ålder och hålighet kan man behöva skapa artificiella boplatser. Det har visat sig vara både enkelt och effektivt.

Forskaren och skalbaggsexperten Nicklas Jansson från Linköpings Universitet har jobbat med mulmholkar i snart 20 år. Han har varit med i stort sett sedan det började experimenteras med denna form av naturvårdsinsatser.

Mulmholk i Halltorps hage på Öland. I din trädgård kan du ha betydligt mindre holkar – något större än en fågelholk räcker fint. Foto: Erik Hansson

Mulmholkar är komplement, inte substitut
Dessa tillverkade bostäder har visat sig fungera väldigt bra. Cirka 70 av de 100 skalbaggsarter som lever inuti ekar har även hittats i mulmholkar. Det innebär dock inte att gamla ekar kan ersättas med mulmholkar. Ekar rymmer så många fler livsmiljöer och arter (ca 550 skalbaggsarter) än de som lever i deras inre, men mulmlevande vedskalbaggar är en av de mest hotade djurgrupperna i Europa så holkarna anses viktiga.

Glädjande nog har mulmholkar visat sig väldigt framgångsrika och de ökar också kraftigt i antal som enkla naturvårdsinsatser. Men även som privatperson kan det vara bra att göra en mulmholk. Inte minst eftersom att det är så enkelt. Det måste till exempel inte vara ekspån och eklöv inuti. Även spån eller flis från andra lövträd eller till och med barrträd fungerar till viss del. Många arter kan leva både i en ihålig ek och en ihålig lind, lönn eller alm. Ungefär 70 procent av arterna kan hittas i flera olika lövträd.

Krävs det närhet till gamla ihåliga lövträd eller kan även en mulmholk i en trädgård göra nytta?
– Var du än sätter upp en mulmholk så finns det nästan alltid arter som flyttar in, berättar Nicklas Jansson. De minst krävande kanske lika gärna kan bo i en kompost, men även dessa arter kan behöva lite hjälp. Dessutom finns det nästan alltid något ihåligt träd i närheten och i städer finns det förvånansvärt många fina hålträd.

Brun guldbagge – en av arterna som gynnas av mulmholkar. Foto: Nicklas Jansson

Kombinera fågel- och skalbaggsholk
Nicklas Jansson tycker att mulmholkar borde vara lika naturligt för trädgårdsägare som bihotell och fågelholkar. Apropå de sistnämnda kan de enkelt kombineras med en ”skalbaggsholk”.
– Gör en fågelholk lite högre än du tänkt och fyll botten med löv och spån så har du skapat en bra plats för hålträdslevande insekter. Lämna kanske 20 cm åt fåglarna. Ju större desto bättre. Även en starholk kommer få arter, men ännu bättre är till exempel en kattuggleholk.

Fågelholkar och bihotell har den pedagogiska fördelen att det brukar vara enkelt att upptäcka om de blivit bebodda – det är väl lite svårare med en mulmholk även om det går att lyfta på locket och kolla?
– Ja de är lite mer kryptiska. Man vet inte alltid om man fått hyresgäster och många av dem är dessutom små eller nattlevande. Men det går till exempel att locka till sig brun guldbagge eller ädelguldbagge. De är 2 cm långa och enkla att upptäcka. Det går också att sätta plexiglas i ena väggen för att titta in i holken, men tänk på att det måste gå att täcka glaset med en lucka eller liknande. De vill inte ha in ljus i mulmen.

Är det värt att sätta upp mulmholkar i hela landet eller är det framför allt i södra Sverige med ek- och ädellövträdsskogar?
– Det finns vits att göra det även längre norrut, men artantalet minskar efter dalälven. Därefter är det nästan bara ihåliga aspar och inte så många andra gamla lövträd. Skogsbruket har ju kört rätt hårt fram och det mesta som är äldre än 80 år huggs ned.

En annan variant av mulmholk som grävs ned i marken. Foto: Erik Hansson

Men Nicklas Jansson betonar att även om det kanske fungerar bäst med mulmholkar i södra Sverige, fyllda med ekspån och eklöv och med nära till gamla ihåliga träd så innebär inte det att andra sorters holkar på andra platser är meningslösa. Även en holk längre norrut med granflis och andra löv än ek kommer troligen locka en del hålträdslevande arter. Bristen på gamla ihåliga träd finns över hela landet.

Så gör du en egen mulmholk

• Du kan antingen använda dig av en ihålig trädstam eller själv snickra ihop en holk (använd obehandlat virke). Om du gör en holk ska den förutom sidor ha tak och golv. Taket ska kunna lyftas av så att du kan fylla holken med mer material. Du behöver också ha 2-3 cm stora hål i holken så att insekter kan komma in.
• Ju större holk desto bättre, men helst åtminstone lite större än en fågelholk om du har möjlighet. Har du plats kan du dessutom göra översta delen av holken till en riktig fågelholk. Kom bara ihåg att du ska kunna fylla på mulmholken med nytt innehåll (spån/flis och löv) ibland då och då.
• Det är bra om vatten kan bli stående på botten, så gör ett 5-10 mm stort hål i taket i ett hörn där vattnet kan rinna ner i holken. Placera en dammduk eller presenning som täcker botten så att vatten kan bli stående ett tag. Med hålet i taket kommer det bildas både fuktiga och torra partier i botten som gynnar olika arter.
• Lägg i små och stora spån från ek, ask, asp, lönn, lind eller andra lövträd, samt löv och lite vatten. Fyll gärna holken upp till ungefär 75 procent. Fyll på med nytt material när det börjat sjunka ihop. Beroende på vilka arter du får i holken bryts det ned olika snabbt.
• Placera helst holken en bit upp från marken så att den inte ruttnar så fort. Det finns dock arter som uppskattar håligheter högt upp i ett träd och andra som vill ha dem långt ned. På samma sätt är det med väderstreck och sol eller skugga – vedlevande arter är anpassade till olika förhållanden. Har du plats kan du göra flera holkar som sitter på olika höjd och i olika mycket sol. Holken måste inte sitta mot ett träd, utan kan lika gärna vara på en vägg, stolpe eller något annat. Det är lukten från mulmen som lockar de vedlevande insekterna, inte placeringen.

Läderbagge – en rödlistad art som gynnas av mulmholkar. Foto: Nicklas Jansson

Vilka arter uppskattar mulmholkar?

• Ett 70-tal skalbaggar, däribland smalknäppare, mulmknäppare, guldbaggar och läderbagge.
• Klokrypare. Det finns 7-8 arter som liftar in i mulmholkar. Hålträdsklokryparen är skyddad och relativt vanlig i mulmholkar.
• Humlor
• Bålgetingar
• Harkrankar. 4-5 arter som är lite kraftigare och färggladare än de harkrankar som vi vanligen ser.
• Stora blomflugor som härmar humlor. 7-8 arter lever i ved.
• Fåglar
• Fladdermöss

Källor: SLU, Länsstyrelsen Östergötland och Åtgärdsprogram för hotade arter

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

fjorton − 13 =