Studiefrämjandet delade i år ut Ugglestipendiet till Eriksdalslundens Kolonimuseum i Stockholm. Detta för att museet visar hur koloniträdgårdar bidrar till biologisk mångfald i storstaden.
Idéen till ett museum föddes sommaren 2013 när byggnaden målades om. Museibyggnaden finns beskriven redan 1923 då som redskapsbod. Sedan 1990-talet har den använts som förråd, möteslokal och ibland även för utställningar. Eftersom besökare i området ofta frågar om kolonilivet och dess historia föddes tanken på ett museum.
– Under vinterhalvåret byggde vi vår permanenta utställning om Eriksdalslundens historia och dess närområde. Sommaren 2014 öppnade vi Sveriges minsta kolonimuseum – stugan håller samma mått som övriga kolonistugor här, endast 14 kvm, berättar Elisabeth Fransson, kolonist sedan 1985 och en av skaparna av Eriksdalslundens kolonimuseum.
De senaste åren har Kolonimuseet haft nya utställningar varje år om exempelvis vikten av solitärbin och andra pollinerare, vad man odlar och hur man skapar en bra kompost.
– Vi har också visat hur våra stugor har förändrats över tid. Vår senaste utställning är ”Ett myller av liv” om biologisk mångfald och hur vi odlare kan bidra till ett fungerande livsviktigt ekosystem, säger Elisabeth Fransson.
Hur har utställningen tagits emot?
– Vi har haft mycket besökare både av kolonister och andra besökare. Rent generellt har den tagits emot riktigt väl.
Elisabeth berättar att de egentligen tänkt på biologisk mångfald även långt tidigare, men att det då inte pratades om begreppet biologisk mångfald. På senare år har de blivit lite mer försiktiga med att ha det ”så där fruktansvärt rent” i koloniområdet, men samtidigt arrenderar de marken av staden och får inte låta det växa helt vilt. Det behövs en balans.
Helén Karlsson Eklundh, en av de fyra som tagit fram utställningen inom museigruppen, säger att koloniföreningen på senare år blivit mer medveten om behovet av mångfalden växter och att vi behöver hjälpa insekterna på våra lotter med ”bostad, föda och vatten”.
– Flera kolonister har skapat miniängar, satt upp insektshotell och skapat vattenställen för insekterna. Den välklippta gräsmattan är inte längre ett ideal. Något som vi också kommit att uppmärksamma alltmer är invasiva växter i koloniområdet. Där hjälper vi stadsdelsförvaltningen med att informera om invasiva växter i områden som gränsar till koloniområdet. Exempel här är parkslide och jättebalsamin, berättar Helén Karlsson Eklundh.
Just nu är muséet stängt, men förhoppningen är att öppna igen i augusti och att då fortsätta visa ”Ett myller av liv”. Med Ugglestipendiet och vinsten på 50 000 kronor kommer de även kunna ta fram fler utställningar.
– Kanske kommer nästa utställning handla om vad en miljödiplomerad kolonilott är. Vi arbetar tillsammans med Studiefrämjandet och Koloniträdgårdsförbundet för miljödiplomering av vår förening och vi hoppas med detta sprida nyttan med koloniområden även utanför vår egen kolonivärld, säger Elisabeth Fransson.
Skulle du säga att intresset för att gynna biologisk mångfald i odlingarna har ökat?
– Det är definitivt ett ökat intresse. Det pratas mycket mer om det och även om miljöaspekten med odlingar.
”En verksamhet som ligger i tiden och tillhör vår senast tillkomna medlemsorganisation, Koloniträdgårdsförbundet. I samverkan med Studiefrämjandet ger muséet utställningar som bland annat fokuserar på biologisk mångfald och därmed ökar kunskapen om denna viktiga fråga för en bred publik. Genom att utse Kolonimuseet i Eriksdalslundens koloniträdgårdsförening till 2021 års mottagare av Ugglestipendiet kan Studiefrämjandet bidra till att muséet fortsatt kan utveckla sin verksamhet och hålla utställningar med ekologiska förtecken”
Studiefrämjandets motivering till valet av Ugglestipendiat
Eriksdalslundens koloniområdes historia Koloniområdet har funnits sedan 1906 och var då Stockholms första. Det skapades av Anna Lindhagen och Anna Åbergsson som var engagerade i både kvinnofrågor och odling. Deras mål var att stadens arbetare skulle kunna dryga ut sin försörjning genom att odla och under kristiderna under 1900-talet första hälft gav odlingarna mat till många. Enbart under 1917 ska Stockholms koloniodlare ha skördat 870 000 kilo potatis.