Den 9 december klockan 19:00 är det dags för ett nytt webbinarium hos Rikare trädgård (länk till Facebook-evenemang, direktlänk till föredrag). Då kommer vi dels få höra Ronny Fritsche berätta om Årets rikare trädgård 2021 (läs mer här) och dels ska Emil V. Nilsson från Svenska botaniska föreningen berätta om sina erfarenheter av ängar.
Att anlägga ängar verkar bli allt populärare. Det är en av de vanligaste insatserna som ni rapporterat in att ni gör i era trädgårdar och det framgår även i artikeln ängsmarkernas återkomst här på Rikare trädgård.
En som har erfarenhet av att anlägga ängar, både praktisk och teoretisk, är Emil V. Nilsson. Han är redaktör för Svenska botaniska föreningens medlemstidning Svensk botanisk tidskrift och har varit med och tagit fram två ängar där han bor och har även anlagt en ängsrabatt och gjort om en gräsmatta till en äng på en tidigare arbetsplats (Biotopia i Uppsala).
Han tycker att ängsmarker är den bästa platsen att hänga på en stilla försommardag.
– Då man kan glida runt i ängen med en öl i näven och bara lukta på blommorna, säger han.
Varför har du engagerat dig så mycket i ängsmarker?
– Ängarna genomsyrar inte bara vår kultur, det är också framför allt i ängar och hagmarker som pollinatörerna bor och hittar mat. Fjärilar, humlor och andra vilda bin. Idag finns det bara spillror kvar och väldigt många arter som trivs i de miljöerna är idag hotade. Men börjar man sköta en yta som äng kan de snabbt öka igen!
På en av ängarna som Emil sköter dök det för några år sedan upp svartpälsbin. Ett vildbi som höll på att dö ut i Mälardalen men som nu har kommit tillbaka.
– Sådant gör en väldigt glad och ger en energi till att fortsätta, berättar han.
Hur du gör för att anlägga en äng kan du läsa om i den här artikeln och Emil tycker inte man kan göra så mycket fel under anläggandet, men det finns tre saker som man ska tänka på:
- 1. Låt det ta tid.
– Det kan ta flera år innan det börjar närma sig det som man tänkt sig. - 2. Omfamna det oväntade.
– Det går inte att veta exakt vilka arter som dyker upp och det kan bli olika arter på olika år. Det är en del av charmen! - 3. Tänk tvärt om mot mycket annan trädgårdsskötsel.
– Gödsel och annan näring är som gift för ängar och du får inte gräva i jorden.
Han påpekar också att många verkar lite onödigt rädda för att slå gräset på sommaren.
– Man väntar gärna så länge att all näring gått från bladen ner i rötterna. Men om det är en näringsrik gräsyta som man vill omvandla till äng så kan man till och med behöva slå två gånger per år för att inte några få dominanta arter ska ta över helt. Man måste vara lite flexibel helt enkelt. Det är dessutom bättre att slå en gång för mycket än att skita i det och skaffa en robotgräsklippare i stället.
Hur är det då med att beställa fröer till sin äng – tumme upp eller tumme ner?
– Det finns en farlig lockelse i att beställa frö eller plantor. För det första finns det egentligen bara ett företag som säljer svenska ängsväxter, de heter Pratensis. För det andra kan man ofta samla frön från vilda växter i sin närmiljö som passar just på den mark där man själv vill ha en äng. Om vi börjar sprida exotiska arter, eller varianter av arter från andra delar av Europa, gör vi naturen en björntjänst. Mördarsniglarna visar hur illa det kan gå när det är fel art på fel plats. Så låt det ta tid!
Till sist ger Emil en rekommendation som han själv uppskattar: följ en art som du vill gynna i ängen.
– I min egen äng har jag ängsskallra och när den har mogna frön – då har den torkat lite grann – så är det dags att slå min äng. Och i somras såg jag inte bara hur ängsskallorna har ökat – gullvivor och darrgräs som blommar tidigare hade ökat de med.
Missa inte Emils föredrag den 9 december klockan 19:00: länk till Facebook-evenemang, direktlänk till föredrag.