24-27 januari pågår Vinterfåglar inpå knuten – Birdlife Sveriges stora räkning av vinterfåglar. Då vill de få in rapporter om hur många fåglar du ser vid din matning.
I fjol deltog 17 000 personer med att räkna fåglar i Vinterfåglar inpå knuten (VIK). Det är därmed ett av landets största naturarrangemang. I år ska det göras under perioden 24-27 januari 2025, och du rapporterar det högsta antalet du ser samtidigt av samma art. Det vill säga: om du ser 3 talgoxar den 24 januari, 2 den 25 januari och 6 den 27 januari så är det 6 talgoxar som ska rapporteras till Birdlife Sverige.
Inte alla minskningar syns i VIK
Under de 19 år som arrangemanget pågått har vår fågelfauna förändrats. En del av dessa förändringar syns inte i VIK eftersom inte alla övervintrande fåglar är lika benägna att besöka fågelmatningar. Det gäller exempelvis talltitan som minskat kraftigt i antal på grund av vårt skogsbruk. Men det märks inte lika tydligt bland de få individer som rapporteras från fågelmatningar.
Andra förändringar märks tydligt även i statistiken via VIK, berättar Niklas Aronsson, redaktör på Vår fågelvärld:
– Det gäller framför allt gulsparvens och grönfinkens minskningar. Där ju grönfinkens beror på gulknopp medan gulsparvens minskning vanligen kopplas till odlingslandskapets förändringar mot mer intensiv produktion.
Håll utkik efter sjukdomen gulknopp
Gulknopp är en smittsam sjukdom som drabbade just grönfinken synnerligen hårt för ungefär 20 år sedan. Den orsakas av en liten parasit som sätter sig i fåglarnas svalg och som egentligen kan drabba många olika arter, men av någon okänd anledning har den slagit hårdast mot grönfinken. I december 2024 konstaterades även att ringduvor drabbats.
Fågelmatningar och fågelbad kan vara en vanlig smittkälla för gulknopp, skriver Birdlife Sverige. Om du ser en fågel sitta relativt stilla och som är uppburrad kan det vara ett tecken. Även om den har halvätna frön runt näbben.
– Om du har en fågelmatning bör du sluta mata och tvätta rent frörören. Vänta minst 3-4 veckor innan du återupptar den igen, skriver föreningen vidare.
Arter som borde synas mer, men inte gör det
Andra arter ses allt oftare på vintern, men det syns inte i VIK-rapporterna. Det gäller exempelvis nötväcka och rödhake.
– Nötväcka och rödhake ökar ju, men det syns inte i Vik-statistiken konstigt nog. Åtminstone tycker man ju att det skulle synas att rödhaken ökat, kommenterar Niklas Aronsson.
Nötväckan är känd för att kunna springa uppåt och nedåt längs trädstammar och att den gömmer frön och annan mat på gömställen inför vintern. Rödhaken däremot är skicklig på att hitta insekter även under vintern, men kan även äta exempelvis rester av talg eller små frön under en fågelmatning.
Steglitsen stor vinnare
Niklas berättar också att den tydligaste ökningen står steglitsen för. Denna färggranna fröätare, som uppskattar kvarlämnade vinterståndare med frön, men även kan hittas vid fågelmatningarna, har ökat väldigt tydligt de senaste tio åren även om det varierat kraftigt mellan åren. Anledningen tros vara det varmare klimatet.
Ohotat etta under alla 19 år som VIK pågått hittills är talgoxen. Även blåmesen är för det mesta med på topp tre. Vissa fågelarter varierar kraftigt mellan åren. Det gäller, förutom steglits, även exempelvis gråsiskan.
Hur det går i Vinterfåglar inpå knuten kommer att presenteras efter den 27 januari.
För att rapportera till Vinterfåglar inpå knuten behöver du registrera dig hos BirdLife Sverige. Du kan sedan antingen rapportera via Vinterfaglar.se eller ladda ner Vinterfåglar som app till iPhone eller Android. Observera att det ska stå BirdLife Sverige som utvecklare.
Se även om du kan fylla en rad eller två i den här utmanande vinterfågelbingon:
LÄS ÄVEN:
• Så gynnar du fåglar i trädgården
• Mata fåglar på rätt sätt
• Fågelexperten inför Rikare trädgårds webinarium