Hjälp forskare att se hur långt blomningen kommit

Rönnens blommor och blad. Foto: Andrew Butko, CC BY-SA 3.0

Vårkollen 2023 visade att den ovanligt kalla våren gjorde att många växter blommade betydligt senare än vanligt i Sverige i år. Nu är det dags för Försommarkollen för att se vad som hänt den senaste tiden i naturen och forskarna behöver din hjälp.

Försommarkollen har samma upplägg som Vårkollen. Det gäller att under 5-6 juni leta efter liten blåklocka, liljekonvalj, prästkrage, hägg, rönn och syrén (se information och bilder nedan) och rapportera in på Försommarkollen hur långt de kommit i blomningen. Även om växterna inte gått i blomning är av intresse för projektet.

Målet är att få koll på hur klimatförändringarna påverkar vår flora. Det finns nämligen data från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet så att uppgifterna från årets och kommande års inrapporteringar kan jämföras med historiska data. Dessutom ger det värdefull kunskap till skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker och andra som är beroende av samspelet i och med naturen.

– Tillsammans med observationerna från Vårkollen kan vi göra flera nya, spännande analyser, t.ex. hur häggens blomning fortskridit sedan Vårkollen, där den också ingick, liksom hur många dagar det är mellan häggens och syrénens blomning, säger Ola Langvall från SLU, som är samordnare för Svenska fenologinätverket.

• Rapportera dina fynd på försommarkollen.se

Rönnens blommor. Bild: Andrew Butko, CC BY-SA 3.0,

Försommarkollen har samma upplägg som Vårkollen. Det gäller att under 5-6 juni leta efter liten blåklocka, liljekonvalj, prästkrage, hägg, rönn och syrén och rapportera in på Försommarkollen hur långt de kommit i blomningen. Även om växterna inte gått i blom eller om de blommat över är det av intresse för projektet.

Målet är att få koll på hur klimatförändringarna påverkar vår flora. Det finns nämligen data från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet så att uppgifterna från årets och kommande års inrapporteringar kan jämföras med historiska data. Dessutom ger det värdefull kunskap till skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker och andra som är beroende av samspelet i och med naturen.

– Tillsammans med observationerna från Vårkollen kan vi göra flera nya, spännande analyser, t.ex. hur häggens blomning fortskridit sedan Vårkollen, där den också ingick, liksom hur många dagar det är mellan häggens och syrénens blomning, säger Ola Langvall från SLU, som är samordnare för Svenska fenologinätverket.

• Rapportera dina fynd på försommarkollen.se

Uppgifterna om växterna här under är hämtade från en databas över svenska vilda växter som forskare tagit fram.

Hägg. Foto: Ascilto, CC BY-SA 4.0

Hägg
Träd som många arter nyttjar eller är beroende av. Blommorna sitter som i kolvar, doftar kraftigt och innehåller relativt mycket nektar. Gillar inte kalkrik mark.

Liljekonvalj. Foto: H. Zell, CC BY-SA 3.0

Liljekonvalj
Hög nektarproduktion. Trivs i skugga och kan där fungera som marktäckare. Tänk på att bären är giftiga.

Liten blåklocka. Foto: Mats Wilhelm

Liten blåklocka
Sveriges nationalväxt har relativt höga värden för nektar, men många andra arter är knutna till just liten blåklocka. Klarar torka.

Prästkrage. Foto: Colin Marquardt, Public Domain

Prästkrage
Mycket nektar och höga värden för biologisk mångfald. Förtjänar en plats i de flesta trädgårdar oavsett om det är för prydnad eller för den som vill gynna artrikedomen.

Rönnens blommor och blad. Foto: Andrew Butko, CC BY-SA 3.0,

Rönn
Snabbväxande träd som har många arter knutna till sig, relativt hög nektarproduktion och bär som uppskattas av fåglar. De nyttiga bären kan användas i matlagning.

Syren. Foro: Dorian Bianco, Public Domain

Syren
Buske/kort träd med mycket hög nektraproduktion och gynnar många arter. Frön som uppskattas av fåglar. Blommorna kan används i saft på samma sätt som fläderblommor.

Källa: Svensk botanik och SLU

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *