En ny studie har tittat på hur städer kan jobba med biologisk mångfald på ett effektivt sätt och samtidigt få med sig lokalbefolkningen i insatserna.
Studien beskriver hur kommunerna kan planera för en effektiv långsiktig förvaltning av nya och befintliga grönområden i städer och hur viktigt det är att involvera de som bor i området och förstå hur de använder grönområden idag och vill använda dem framöver.
– Vår studie visar att för att uppnå en effektiv förvaltning av urbana grönområden är det avgörande att lokala myndigheter planerar i samarbete med samhället, säger Fay Kahane från University of Exeter. Förvaltningen måste spegla lokala värderingar, oavsett om det handlar om välskötta rabatter eller vildare områden med stor biologisk mångfald. Under vår forskning har vi sett potentiella enkla vinster genom att till exempel rikta in oss på platser med befintliga trädgårdsgrupper, men i mer eftersatta områden blir finansiella investeringar avgörande. Det behövs specialister som finansieras av kommunen, till exempel ekologer, för att förstå olika lokala åsikter och skapa lättskötta, färgglada och biologiskt mångfaldiga grönområden som förbättrar människors välbefinnande.
Fem faktorer med störst betydelse
Forskningen genomfördes i 25 grönområden i nio städer i Cornwall i Storbritannien och det användes flera metoder för att betygsätta varje plats utifrån förvaltning, samhällsengagemang, inkludering och sociala/biologiska mångfaldsvinster.
Under arbetets gång identifierade forskarna fem olika sociala och ekologiska förhållanden som har störst inverkan på framgångsrik förvaltning:
- Kvarterets kapacitet – exempelvis inkomstnivåer och förekomsten av frivilliga trädgårdsgrupper.
- Landskapets kvalitet – exempelvis gamla träd och vackra vyer.
- Relationer mellan invånare och myndigheter – särskilt där det finns historiska spänningar.
- Känsla av tillhörighet – har människor några emotionella band till sina lokala grönområden?
- Finansiella insatser – vad det kostar att förbättra grönområden.
Stöd för ”stökig” natur under rätt förutsättningar
En annan intressant sak i studien var att man undersökte attityder till ”snygg” kontra ”stökig” stadsnatur. Det visade sig att om man såg till att det fanns synliga ”signaler om omsorg” – exempelvis regelbunden klippning av kantremsor så kan man samtidigt lämna utrymme för andra områden med längre gräs och lite vildare natur. På så sätt kan insatser både bidra till att återställa den biologiska mångfalden och samtidigt främja samhällets stolthet över grönområdet.
– Denna forskning bekräftar vad vi ser på fältet – grönområden blomstrar när de speglar behoven och värderingarna hos de samhällen som använder dem. Genom att arbeta nära invånarna och investera i långsiktig förvaltning kan vi skapa områden med biologisk mångfald och motståndskraft som stödjer både naturen och välbefinnandet, säger Loic Rich, ledamot i Cornwall Council med ansvar för miljö och klimatförändringar.
LÄS ÄVEN:
• Årets rikare trädgård 2025 – den naturliga omställningen
Källor: University of Exeter och People and Nature