Anne Sverdrup-Thygeson är en av Nordens främsta talespersoner för insekter. Hon har skrivit de hyllade böckerna ”Insekternas planet” och ”På naturens axlar” och berättade om sitt stora intresse för småkryp för en bred publik i sitt sommarprat i P1 2019.
I Norge kom Anne Sverdrup-Thygeson nyligen även ut med boken ”Insekter i Norge”. I den presenterar hon landets 23 ordningar av insekter och många av familjerna och arterna tillsammans med fina bilder som framhäver hur vackra många av dem är. Boken har tagits emot väl både av recensenter och allmänheten.
– Det är kul att den gått så bra och att se att folk tycker om att läsa om och lära sig mer om insekter. Tanken är att den ska kunna läsas både från pärm till pärm eller genom att bläddra sig fram till olika arter som man vill lära sig mer om. Jag har också lagt mycket tid på att lista ut vilka arter som folk undrar över mest, säger Anne Sverdrup-Thygeson när hon är på besök i Sverige för att hålla föredrag.
Det verkar som att nästan alla barn gillar småkryp, men hur får man upp intresset hos vuxna?
– Jag tror tyvärr att många tappar nyfikenheten med åldern. Media bär också en del av skulden eftersom de bara vill skriva om ”hoten” från getingarna, myggen och fästingarna. Det är så stort fokus på de fåtalet arter som irriterar oss, men nästan inget om alla de 20 000 – 30 000 andra småkrypen.
Men Anne upplever att allt fler börjar förstå hur viktiga insekterna är. Inte minst efter den uppmärksammade rapporten från Tyskland om minskningen av insekter.
– Alla naturnyttor kommer från artmångfalden. Alla de små dolda organismerna står för en stor del av dem. De ryggradslösa djuren utgör 75 procent av alla kända arter. Det är klart att vi måste lära oss mer om dem! Jag vill att folk ska förstå hur vackra och fascinerande de är och hur finurligt det är i naturen. Jag vill att de ska få insikten att det här är alldeles för fantastiskt och viktigt för att det ska försvinna. Kan man skapa den känslan i folk så kan det kanske skapa hopp och en vilja att jobba för att bevara det.
Har det varit viktigt för dig att lyfta karismatiska arter som du tror att folk lättare tar till sig?
– Jag tänker att poängen är att bredda samtalet och att fler insekter ska följa med på den våg som humlor kanske skapat. Det är viktigt att lyfta andra arter. Vi har humlorna som är småkrypens pandor, men jag tycker det finns så många som förtjänar uppmärksamhet. Som tvestjärtarna vars mammor har antibakteriell saliv som de tvättar sina ägg med för att de inte ska få bakterier. Eller dolksvansarnas blåa blod som varit viktig för att ta fram vårt covid-vaccin.
Apropå tvestjärtar och deras oförtjänt dåliga rykte – vad tycker du om uppdelningen mellan skadedjur och nyttodjur?
– Jag är skeptisk till att alltid dela in djur och växter utifrån vårt perspektiv. Jag förstår såklart varför vi gör det. Det är logiskt på en viss nivå, men jag försöker aldrig använda ordet skadeinsekter. Jag pratar om obekväma insekter. Många människor har en inbyggd uppfattning om att naturen är till för oss och jag tycker både att det är provocerande och ganska skadligt. Det gör ju att folk inte förstår, för så är det inte. Naturen är till för sig själv.
Hur ser du på begreppet ekosystemtjänster?
– Jag pratar mycket om det i min senaste bok på svenska ”På naturens axlar”. Jag tycker att det är bra att prata om det, men det är ju inte bara monetära värden utan även immateriella värden som inte kan ges ett värde i pengar. I Norge förs det nu en diskussion om att ge natur ett värde så att det ska kosta att förstöra natur. I dagsläget har naturen inget värde när det ska byggas till exempel en motorväg eller ett vindkraftverk. Men om man skulle räkna in ett värde för naturen så kanske det inte skulle vara värt att exploatera naturen till exempel där det lagras mycket kol eller finns höga naturvärden. Jag tror det är viktigt att lyfta ekosystemtjänster eller naturnyttor som jag kallar det. Det innebär inte att man inte ska prata om naturens egenvärde för det har den naturligtvis också. Men för mig går det bra att ha båda tankarna i huvudet samtidigt.
Man kan börja med att komma fram till att naturen har ett värde över huvud taget och efter det diskutera vilka värden det är?
– Ja och det är inte ett värde som du bara kan sätta en prislapp på. I Norge har vi till exempel ett speciellt skydd för ekar. Låt oss säga att det kostar 10 000 kronor att fälla en hålig ek. Men det är ju så lite att det bara räknas in i kalkylerna när det ska byggas bostäder som sedan kanske säljs för 20 miljoner kronor. Då blir det fel. Men jag tror att man också kan börja använda lite andra begrepp, som ”naturens bidrag till mänskligheten” eller ”naturgåvor”, för att komma bort från de ekonomiska termerna.
Rimliga förväntningar på en rik trädgård
De här naturgåvorna kan även upplevas i en trädgård. Precis som i Sverige diskuteras det allt mer i Norge om möjligheterna för en trädgård att skapa biologisk mångfald. Anne påpekar att en så enkel sak som att släppa fram vitklövern i gräsmattan är en insats. Eller att sluta tänka på maskrosor som ogräs och istället se det som en vacker blomma som är jätteviktig för årets första bin.
– Vi måste ställa om vårt sätt att tänka.
Det gäller inte minst gällande de lite mindre kända djuren som sällan får ta emot omvärldens hyllningar – nedbrytarna.
– De är naturens vaktmästare. De är minst lika viktiga som pollinatörerna, men de får inte alls samma uppmärksamhet eftersom de jobbar i det fördolda. De är inte färgglada utan bruna och gråa, men de är jätteviktiga och ser till att det som är dött får återgå till levande organismer – det är helt grundläggande.
Med en rikare trädgård får du fler av dessa naturgåvor på köpet och så länge du har rimliga förväntningar på fördelarna så bör det vara ett självklart val.
– Du har ingen garanti för att det då inte dyker upp insekter som äter av dina grönsaker, men du får en naturlig trädgård som fungerar mer som naturen gör. Fler skulle ha glädje av att spela i samma lag som naturen och att släppa idén om att de måste städa så mycket i den egna trädgården.