Nu har Sveriges främsta artexperter sammanfattat sin kunskap om hur det går för landets arter i ”Rödlistan 2025”. Trädgårdsägare som vill göra insatser för den biologiska mångfalden kan hitta en del intressant läsning.
Vart femte år släpper SLU Artdatabanken en ny rödlista och nu har 2025 års version lanserats. Över 100 artexperter i 15 kommittéer har sammanställt tillstånd och trender för 23 103 av landets arter och hur det går för dem. Grundbudskapet är oroväckande: på fem år har vi fått 800 fler rödlistade (mer eller mindre hotade) arter i Sverige.
Städer är kanske inte det första man tänker på när man hör rödlistade arter. Det är lätt att tänka på sällsynta arter som lever i speciella miljöer. Men enligt experterna på SLU Artdatabanken kan hela 21 procent av alla rödlistade arter utnyttja urbana miljöer i viss utsträckning. Det rör sig alltså om nästan 5 000 rödlistade arter som kan finnas i städer och därmed också gynnas i trädgårdsmiljöer. 338 rödlistade arter och sammanlagt 2 100 arter har numera urbana miljöer till och med stor betydelse. Många av dem är fjärilar, skalbaggar och steklar.
Äldre träd, gräsmarker och blottad mark
Med tanke på att dessa bebyggda och anlagda ytorna som städer utgör breder ut sig allt mer, ökar också vikten av att sköta dem med hänsyn till arterna i närnaturen. SLU Artdatabanken skriver att urbana miljöer kan erbjuda ”nischer och strukturer som minskar eller saknas i landskapet i stort”.
– Städer och samhällen är också ofta anlagda i artrika områden till exempel utmed kuster eller nära vattendrag.
De urbana miljöer som hyser rödlistade arter är främst blomrika gräsmarker, glest bevuxna örtrika marker med inslag av blottad mark och äldre skyddsvärda träd.
Viktigt med rätt sorts störning
Många (nästan 200) av de rödlistade stads-arterna är också knutna till marker som har någon typ av återkommande störning. Det kan vara allt från slåtter till bete eller att man helt enkelt skapar blottad mark utan växtlighet i grustag och sandmarker. För över 100 arter är blottad mark viktig. Det är till exempel fler vildbin som gräver sina bon i marken än som uppskattar bihotell.
Vänder man på perspektivet är just igenväxning av öppna marker ett av de största hoten för de urbana arterna. Över 200 arter påverkas negativt av att öppna marker växer igen, exempelvis av buskar och träd. De behöver öppna, solbelysta områden.
Rapporten nämner också vikten av att städer har kvar äldre ädellövträd med håligheter, grov bark och murknande ved som gynnar vedlevande skalbaggar, svampar, fladdermöss och fåglar. Dessutom kan våra byggnader vara lämpliga för exempelvis tornseglare och fladdermöss. Inte minst om man ser till att minimera utomhusbelysningen.
Även våra trädgårdar kan med andra ord bidra till att bibehålla en del av de livsmiljöer som de rödlistade arterna behöver. Att skapa en sandbädd, vårbacke, anlägga en äng och låta död ved finnas kvar i trädgården är fyra tips på hur man kan gynna hotade arter utifrån vad som framgår i Rödlistan 2025.
Viktiga åtgärder för att gynna arter i stadsmiljöer
En något omarbetad lista utifrån SLU Artdatabankens punkter i Rödlistan 2025.
- Informera de som förvaltar en yta om vilka arter och naturvärden som finns och även gärna om lämpliga åtgärder för att främja platsens växt- och djurliv.
- Anpassa skötseln av infrastrukturmiljöer (t ex vägar och gångvägar) genom att exempelvis anlägga artrika vägkanter med inhemska växter eller glest bevuxna sandytor.
- Ta fram övergripande grönstrukturplaner, som tar hänsyn till både biologisk mångfald och klimatanpassning.
- Anpassa skötseln av träd i grönområden; bevara träd med höga biologiska värden såsom äldre träd, träd med håligheter och ekologiska nyckelarter (till exempel sälg), samt säkerställ föryngring. Använd utbildade trädvårdare för skötseln.
- Ställ om urbana gräsmarker eller gräsmattor till ängsytor som slås efter blomning. Anlägg gärna faunadepåer med död ved eller öppna sandytor i anslutning till de blommande ytorna.
- Skapa tätortsnära miljöer som kombinerar rekreation och biologisk mångfald.
- Undvik att sprida invasiva arter och välj växter med regionalt ursprung.
- Undvik utomhusbelysning på platser där det inte är nödvändigt. Där belysning behövs, begränsa tiden då den är tänd i möjligaste mån.
Källa: SLU och Rödlistan 2025