Hur mycket nektar producerar en viss växt? Hur många andra arter nyttjar den? Behöver den mycket sol eller kräver den fuktig mark? Hur stor är risken att den sprider sig och slår ut andra växter? Sådana frågor kan du få svar på i en ny databas som går igenom över 2400 växter som kan hittas vilt i Sverige.
Databasen går igenom växterna utifrån en lång rad olika faktorer. Förutom hur många arter som är knutna till dem och hur mycket nektar de innehåller kan du även få reda på hur fuktigt, ljust eller varmt de över 2400 växterna vill ha det.
LÄS ÄVEN:
• Plantera buskar och träd som gynnar biologisk mångfald
• Trädgårdsväxterna som hotar mångfalden
För dig som vill ha en trädgård med många inhemska arter kan databasen vara en värdefull källa till information, berättar Torbjörn Tyler, museiintendent på Biologiska museet i Lund, en av forskarna bakom sammanställningen.
– Om man vill odla några av de mer eller mindre vilda växter som ingår i datasetet så kan man förstås ha nytta av uppgifterna om vad arterna har för krav på sin livsmiljö, särskilt om man vill odla dem under mer ”naturliga” förhållanden. I mer ”normal” trädgårdsodling där man gödslar optimalt och begränsar konkurrensen från andra arter kan dock de flesta arter fås att trivas även utanför sin ”naturliga ekologiska nisch”.
Biologisk mångfald
Här har databasen utgått från hur många arter som är beroende av eller som nyttjar växten. Högt upp på listan finns arter som har potential att gynna flest antal arter. Det betyder inte att växter som gynnar få arter är oviktiga. Vissa växter är en förutsättning för att ovanliga insekter ska överleva och är därför minst lika viktiga att gynna som växter som uppskattas av hundratals arter.
– Arter med hög ”biodiversity relevance” är generellt viktiga för den biologiska mångfalden, men kanske mer i sin naturliga miljö än om man försöker odla dem i trädgårdar, förklarar Torbjörn Tyler. Har man en mer ”naturlig” trädgård med ängsmark och liknande kan de dock säkert vara värda att satsa på.
Bland de växter i databasen som gynnar flest arter (över 400) hittas sälg, vårt– och glasbjörk och skogs– och bergek. Något färre (201-400 arter) har bland annat olika arter viden och pilar, jolster, hagtorn, slån, asp och klibbal.
Nektarproduktion
Nektar- och pollenproduktion kan användas som en indikator på hur viktiga växter är för pollinatörer. Men växter kan också tillhandahålla andra viktiga tjänster för djurlivet, som till exempel skydd, livsmiljö och mat för till exempel larverna till pollinerande insekter.
I listan över växter som har högst andel nektar per kvadratmeter hittas bland annat sälg, många arter viden, tistlar och pilar, samt till exempel alpkörvel, blåeld, jolster, stånds, brudborste, gräslök, spenört, blå snokört och honungsfacelia.
Torbjörn Tyler påpekar att om man vill locka pollinatörer till sin trädgård så är det absolut en idé att snegla på vilka arter som har stor nektarproduktion.
– Det är dock viktigt att tänka på att de flesta pollinatörer kräver mer än nektar för att överleva – boplatser för bin och humlor och lämpliga värdväxter för fjärilslarver är minst lika viktiga.
Invasiva arter
Det finns också växter som inte är så lämpliga att ha i sin trädgård eftersom de riskerar att spridas okontrollerat i naturen. Här har växterna bedömts utifrån hur stor risken bedöms att de orsakar stora förändringar för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i framtiden.
– Frågan om invasiva arter är mycket komplex och det beror förstås mycket på hur och var man odlar dem och hur vanliga dessa arter redan är i naturen, men arter som inte redan är allmänt förvildade men ändå fått ett högt indexvärde bör man undvika om man inte har speciella syften med att odla dem och vet vad man ger sig in på, förtydligar Torbjörn Tyler.
Högst risk bedöms följande växter ha: vresros, amerikansk dunört, praktgulplister, hybrididegran, armeniskt björnbär, kanadensiskt gullris, skär snårvinda, glanshägg, vit dunört, virginiahägg och smal vattenpest.
Betydligt fler växter som du bör tänka över om du verkligen ska ha i din trädgård finns i databasen. Det rör sig till exempel om häggmispel, många arter oxbär, flera spireor, lokor och äkta kaprifol.
Förutom dessa kategorier innehåller databasen också värden för exempelvis hur mycket solljus, fukt, värme och bete/störningar växterna behöver. Om du laddar ner databasen som ett excel-dokument kan du enkelt sortera kolumnerna utifrån de värden som växterna getts.
Källa: Science Direct