Agroforestry låter kanske inte som något med koppling till trädgården, men det finns all anledning att inspireras av denna metod, inte minst nu när den ideella föreningen Agroforestry Sverige gått med i Fritidsodlingens riksorganisation (FOR).
I grunden är agroforestry ett matproduktionssystem som funnits i årtusenden. I korthet går det ut på att använda sig av fleråriga grödor och vedartade växter som samodlas i flera skikt. Det hela bygger på att växter kan planteras tätt när de inte konkurrerar om samma utrymme ovan och under jord. Betesdjur kan också planeras in så att de får en naturlig plats i systemet.
Anna Hamelius Hultin sitter i styrelsen för Agroforestry Sverige. Hon berättar att det är ett odlingssystem där man samplanterar träd, buskar och perenna grödor. Det kan även ingå ettåriga grödor, men målet är att skapa balanserade odlingssystem och en långsiktig ”uthållighet” i odlingen. Hela systemet är inspirerat av hur det fungerar i naturen, men man ”föser den åt det håll man önskar”, som hon uttrycker det.
– Vi kan lära oss av naturens sätt att fungera så att vi samtidigt får ut mat, ved, material till korgar och mycket annat ur odlingen. Det är ett mer högproducerande matsystem, det har flera studier visat. Exempelvis att alléer av äppelträd i en veteåker ger större skörd trots att man avsätter delar av vetefältet. Det är fascinerande och en delförklaring är att man får hjälp av naturens krafter.
Exempel från jordbruket
Ännu bättre skulle det vara att byta ut vetet mot flerårig råg, berättar Anna Hamelius Hultin. Då har man gjort en stor insats för den biologiska mångfalden även under jorden i och med att behovet av plöjning minskar. Alléer skapar variation och ger plats för annat i landskapet. Exempelvis insekter som hjälper till med pollinering och att ta skadedjur som äter av grödorna. Dessutom blir alléerna viktiga spridningsvägar i landskapet.
Det var ett exempel från jordbruket, men liknande tänk går att applicera även på trädgården.
– Agroforestry är ett odlingssystem som funkar både i stor och liten skala; både på lantbruksnivå och i hemträdgården eller på den lilla odlingslotten. Vi har många medlemmar som gör det i liten skala. Ibland bara på en liten del av trädgården. Många är fritidsodlare, säger Anna Hamelius Hultin.
Kan du berätta hur agroforestry kan användas i normalstora trädgårdar på ett enkelt sätt?
– Det enklaste är kanske att man kan tänka att man avsätter en del av grönsakslandet till att ha fleråriga grödor. Det har många fördelar. Perenna grönsaker kommer upp tidigt och det är mindre arbete med att så eller förodla. När de är etablerade kräver de mindre bevattning tack vare sina kraftiga rotsystem. För mig är det en ”no-brainer”. Man kan också börja göra ett skogsträdgårdssystem genom att bygga olika biotoper och flera skikt.
Kan du förtydliga vad som menas med flerskikt och en skogsträdgård?
– Man börjar med det översta skiktet – kronskiktet. Träd skärmar av mot himlen och förbättrar mikroklimatet. Det kan till exempel röra sig om fruktträd. Därefter planteras högre buskar – exempelvis hassel eller havtorn. Det kan göras som insynsskydd, men det gör också att det kan planteras ännu mer och ge bär eller nötter även i detta skikt. Längre ned i skikten kan man ha lite lägre bärbuskar som rosenkvitten, vinbär, hallon, krusbär och blåbärstry. Där kan man verkligen fläska på även i en mindre trädgård.
Sist planteras ett markskikt. Här går det att hitta fleråriga grönsaker och örter men även blommande växter som gynnar insekter eller marktäckare som skyddar allt liv under jord. En annan typ av växter som används flitigt i skogsträdgårdar är klängväxter som till exempel kan växa upp i ett gammalt träd. Det kan vara minikiwi eller vinranka.
Effektivare odlande som gynnar biologisk mångfald
Ett annat tankesätt i odlingssystemet är att jobba med olika biotoper – det vill säga att det finns både soliga och skuggiga platser och både torra och fuktiga områden. Då gynnar man många nyttiga insekter och får hjälp i trädgården både med pollinering, nedbrytning och mycket annat.
Vad är fördelarna med det här sättet att odla?
– Man använder ytan mer effektivt och kan odla tätare. Summan av helheten blir också större än delarna. De olika delarna och skikten stöttar varandra.
Har du några exempel på perenna grönsaker som du gillar?
– Klassiker som de flesta känner till är sparris, jordärtskocka och rabarber. En favorit är vårsköna – det är en tidig salladsväxt som också blommar fint. Funkia är trevlig – på våren äter man de sparrisliknande cigarrerna. Löparfetblad är lättodlad och kan skördas under nästan hela säsongen och användas både i sallad och tillagad. Lite senare på säsongen uppskattar jag strandkål och lungrot. Lungroten ska tillagas, men både frön och blad är ätliga. Svartrot är också flerårig om man inte kalasar på roten förstås, utan använder bladen i sallad.
I er beskrivning av Agroforestry Sverige skriver ni mycket om träd – varför är det så viktigt?
– De är ju motorerna i hela ekosystemen. Allt i naturen går mot träd. Om vi lämnar en plätt opåverkad så blir det en skog så småningom. Träden är bokstavligen kronan på verket och snacka om långsiktig odling. Träden är mykorrhiza-svamparnas bästa samarbetspartners så det blir fart på växtligheten. Dessutom är de boplatser för så mycket liv och när de blommar är de ju storskaliga producenter av pollen och nektar.
Du har redan varit inne på biologisk mångfald, men kan du beskriva hur det hänger samman med agroforestry?
– Det är centralt för att systemet ska fungera och en förutsättning för agroforestry. Vi måste göra vad vi kan för att skapa biologisk mångfald i odlingen, annars fungerar det inte. Man kan vara snäll mot den biologiska mångfalden för den biologiska mångfaldens skull, men egentligen är vi samtidigt snälla mot oss själva som art också. Utan biologisk mångfald är vi körda.
Anna Hamelius Hultin berättar också att agroforestry är etablerat på andra håll i Europa och välden. I Sverige har det varit krångligt att få stöd för annat än konventionellt jord- och skogsbruk, men nu har EU förmått Sverige att skapa en definition av begreppet som gör det betydligt lättare att få stöd för agroforestry för den som vill sköta sin mark mer i samklang med naturen.
– Det finns så mycket mer att göra även i skogsbruket än vi gör idag, säger Anna Hamelius Hultin.
För dig som vill lära dig mer om Agroforestry
• Mer information, artiklar och filmer på agroforestry.se
• Boken ”Skogsträdgården – Odla ätbart överallt ” av Philipp Weiss och Annevi Sjöberg benämns som ”bibeln” för skogsträdgårdsodling.
• På Philipp Weiss Skogsträdgårdsblogg finns massor av artiklar att söka i och material att ladda ned.
• På Youtube finns mängder av filmer om agroforestry.
• På Facebook finns gruppen Skogsträdgårdsodlarna