Det finns ungefär 2 800 fjärilsarter i Sverige så det är inte konstigt att de har olika strategier för att klara av vintern. Men oavsett strategi så finns det saker trädgårdsägare kan göra för att hjälpa dem.
Alla fjärilar genomgår en så kallad fullständig förvandling – från ägg, till larv, till puppa och sedan färdig, fullvuxen fjäril. Men det finns också en hel del skillnader mellan arterna. En liten grupp, ungefär 120 arter, är så kallade dagfjärilar som framför allt är uppe och flyger varma och soliga dagar. Majoriteten av landets fjärilar är framför allt framme i tiden från skymning till gryning när de löper mindre risk att bli mat åt exempelvis fåglar.
Men fjärilar skiljer sig också på ett annat sätt: hur de övervintrar.
– Om man lever i ett land där det är tufft på vintern behövs det många olika strategier, förklarar Moa Pettersson, entomolog vid SLU Artdatabanken.
– Vissa övervintrar som ägg, andra som larver. Det gäller till exempel gräsulven, vars larv kan ses vara ute och krypa på snön. Men det stora flertalet fjärilar övervintrar som puppor. Det är den enklaste strategin. Då behöver de inte göra så mycket efter att de förberett sig under hösten genom att äta upp sig och spinna in sig. De kan gömma sig i marken eller i något skrymsle och förpuppa sig.
Aktiva och inaktiva vuxna
En liten grupp fjärilar övervintrar som adulter – det vill säga fullvuxna. Dessa kan delas in i två kategorier; de aktiva och de inaktiva. Större och mindre frostfjäril och poppelspinnare kan till exempel vara aktiva in i december och slipper på så sätt risken från rovdjur och konkurrens från andra fjärilar.
De passiva vuxenövervintrarna har kanske många träffat på. Exempelvis påfågelöga eller nässelfjäril som man kan hitta i en sval källare under vintern. De bara sitter still och väntar på våren.
Vad ska man göra med de fjärilar som man hittar inomhus?
– Det beror lite på. Om det är svalt, som i en jordkällare, då kan man låta de vara. Då är de i rätt fas i livet och vill vara kvar där till våren kommer. Om du hittar dem inomhus i värmen – kanske har de kommit in med din ved eller när du satte på värmen i fritidshuset – då kan du prova att flytta dem till ett svalare, skyddat rum igen. Men om det är en art som utvecklats från puppa till vuxen i värmen är det tyvärr inte så mycket att göra. Hur uttrycker man det på ett fint sätt… de är dödsdömda.
Vissa arter äter inte ens som vuxna. De ska bara para sig och lägga ägg. Sedan är deras liv slut.
– Det finns även en sista kategori: De som övervintrar i andra länder där det är varmare. Tistelfjäril och amiral till exempel, de flyger söderut när det blir kallt. Ungefär som pensionärer som har lägenhet på Mallorca, förklarar Moa Pettersson.
Vissa fjärilar är också väldigt tidiga på våren. Till exempel grå fjädermätare som kan vara igång redan i februari i södra Sverige och den lilla gråa fjärilen med det gulliga namnet lurvig vintermätare, som flyger i början på april. En annan riktig tuffing är Sveriges nationalfjäril – citronfjärilen. Den kan sitta och övervintra i en grästuva hela vintern och är bland de första fjärilarna att flyga i vårens första värmande solstrålar.
Så kallade fjärilshotell, en liten ihålig trälåda med skåror, verkar inte ha något bra rykte hos biologer?
– Nej jag undrar om någon någonsin sett en fjäril i en sådan. De kanske kan vara bra för andra djur, men inte för fjärilar.
Många fjärilar övervintrar som ägg, larver eller puppor – var hittar man dem?
– På skyddade platser. Små uthus eller jordkällare uppskattas också. Gärna med mycket vrår att gömma sig i, som springor mellan plankor, under bark, under löv, i vedhögar och faunadepåer. Äggen fästs ofta nära värdväxter så att larverna enkelt ska komma åt dem när de kläcks.
Vad kan man mer göra för att gynna övervintrande fjärilar?
– Det är alltid bra att lämna vinterståndare av växterna och att inte rensa för mycket i rabatterna. En hel del fjärilsarter kan sitta som puppor eller larver inne i ihåliga stjälkar. Det är också vanligt att de övervintrar i förnan och under löv. Jag vet inte hur känsliga de är för om du krattar runt i marken på vintern, men de flesta gräver nog ned sig lite djupare för att vara skyddade. Låt en del av trädgården vara lite stökig.
Något annat man kan tänka på för att gynna fjärilar?
– Värdväxter! Det är lätt att tänka på nektarrika växter för vuxna fjärilar, men de behöver barnmat också – värdväxter som larverna äter. Vissa växter är riktigt bra och har många fjärilsarter som värdväxter – exempelvis nässlor, röllika, gullris (inte kanadensiskt), fältmalört och nejlikväxter. Många av dem är ju dessutom fina att titta på.
LÄS ÄVEN:
• Så ser du skillnad på de vanliga vitfjärilarna
• Så gynnar du dagfjärilar i din trädgård
• Lär dig känna igen vårens första dagfjärilar