Det finns förvisso många småkryp som jobbar hårt som nedbrytare, men daggmaskar är utan tvekan kändisarna i gänget och det med all rätt. En mask kan bli tio år gammal och sätta i sig ungefär 7 500 löv under sin livstid. Ut i andra änden av masken kommer fin, näringsrik jord.
Daggmaskars betydelse i naturen kan knappt underskattas. För odlare är de så viktiga att det i Storbritannien finns en förening, Earthworm Society, som lyfter daggmaskarnas viktiga roll.
Även Charles Darwin var ett stort fan av maskar. Så här skrev han i sitt sista manus ”The Importance of Earthworms”:
– Det är tveksamt om det finns några andra djur som har spelat en så viktig roll i världens historia.
Daggmaskar kan vara en förutsättning för många växter och därmed för mycket annat liv. Men deras arbete sker lite bakom kulisserna och i det här fallet är kulisserna ofta markytan. Under marken hjälper maskarna till att skapa ett fungerande kretslopp mellan det levande och det döda och ger förutsättningar åt växter och många andra djur.
Markingenjörer i naturens tjänst
De skulle kunna kallas för ekosystemingenjörer eftersom daggmaskarna hjälper till att skapa och forma ekosystem genom sitt sätt att gräva sig runt i jorden och äta växtrester, bakterier, svampar och även döda djur. När det passerar genom maskarna bryts maskmaten ned i småbitar och kommer ut som maskbajs. Deras små näringsrika bajshögar kan ibland ses på marken. Dessa fungerar som naturligt gödsel i marken och kan innehålla fem gånger så mycket kväve och 1000 gånger fler nyttiga bakterier jämfört med jorden som maskarna rört sig i. Jämfört med oss människor är daggmaskar också riktigt glupska. De kan äta sin egen vikt i jord varje dag och kan sätta i sig ungefär 7 500 löv under sina liv.
De flesta känner igen en mask när de ser den, men få har kanske tänkt på hur väl anpassade de är. Daggmaskarna har anpassat sig i miljontals år för att pressa sin kropp genom jorden med sina muskler. På så sätt skapar de nätverk av luftiga gångar som blandar runt jorden. Dessutom underlättar gångarna för syresättningen och för vatten att hitta ner till rötter och minskar på så sätt risken för översvämningar vid regn. Forskning har visat att jord utan maskar är 90 procent sämre på att suga upp vatten.
Maskar är inte bara bra för att förbättra jorden i din trädgård. De är också välkommen mat åt många andra djur som till exempel fåglar, mullvadar, grodor och igelkottar. Skapa därför gärna förutsättningar för att de ska räcka både åt trädgården och som föda åt djur.
Så här gynnar du maskarna i din trädgård:
Det fina med att försöka skapa en maskrik trädgård är att insatserna även är bra för mycket annat. Följer du de här sju råden så kommer du också gynna många andra småkryp som fungerar som nyttodjur i trädgården.
1. Mata jorden
Fyll på med trädgårdskompost i dina odlingar så att maskarna har mycket mat och så att fukten i marken bibehålls. Då slipper du dessutom vattna så ofta.
2. Samla löv
Samla löv på hösten för att fylla på i din kompost eller rabatter. Det är bara att kratta in det runt dina buskar och träd och lägga resten i en kompost för att så småningom skapa fin jord.
3. Undvik städmani
Låt växter dö naturligt under vintern och lägga sig ned mot marken och förmultna naturligt, men ta bort växter som verkar ha sjukdomar.
4. Använd inga kemikalier
Använd inte bekämpningsmedlen i trädgården. Det förstör för betydligt fler växter eller insekter än de du vill bekämpa.
5. Gör rishögar
Samla ihop kvistar och grenar på marken. De kommer förmultna till maskmat så småningom och innan dess vara hem åt åtskilliga småkryp och därmed även restauranger (och gömställen) åt fåglar.
6. Låt jorden få luft
Minska mängden hårdgjorda ytor i din trädgård. Skippa trätrallen, asfalterade gångar, tätt placerade stenplattor och strunta i ett bygga en pool.
7. Gräv inte så nitiskt
Studier har visat att maskar drabbas av plöjning i jordbruket. Antingen dödas de eller så blir deras livsmiljöer försämrade. Gräv därför inte mer än nödvändigt i marken.
Olika maskar
Det finns ungefär 30 arter daggmaskar i Sverige och att lära sig se skillnad på dem är inte så enkelt. Det kan behövas en lupp eller till och med ett mikroskop, men det finns några olika grupper som maskarna kan delas in i.
1. Kompostmaskar
Hittas ofta i trädgårdskomposten och vid ruttnande växtlighet. De är väldigt bra på att tugga sig igenom växtmaterial. Är ofta ljust röda och har tydliga ränder.
2. Epigeic-maskar
Lever vid markytan och hjälper till att bryta ner löv och växtmaterial. Är ofta klarröda eller rödbruna men inte randiga.
3. Anecic-maskar
Lever i jorden och drar ner löv från markytan. Har vanligtvis rött eller svart huvud och en blekare stjärt.
4. Endogeic-maskar
Lever i jorden och äter och luftar jorden. De är ofta bleka i färgerna och kan vara gråa, rosa, gröna eller blå.
Daggmaskars livscykel
Daggmaskens liv börjar som ett ägg, inkapslat i en kokong. Varje kokong kan innehålla mellan 1 och 20 ägg, beroende på vilken art det rör sig om, men de flesta har bara ett ägg per kokong. På våren kläcks ägget och ut kommer tunna, ljusa daggmaskar. Efter hand utvecklar de pigment och blir allt mörkare (beroende på art). Som ung saknar daggmaskarna den lite tjockare delen på kroppen som kallas ”gördel”, men när den utvecklats är de redo att föröka sig. Daggmaskar är hermafroditer och har båda könens fortplantningsorgan. Vid parning byter de spermier och de befruktade äggen förses av en skyddande kokong i form av gördeln som glider av masken.
Vissa daggmaskar kan bli tio år gamla.
Källor: SLU, Earthworm Society, Naturhistoriska riksmuseet och Wild About Gardens