Nybro kommun ligger på den sandrika Nybroåsen och sköter dessa artrika marker med en rad olika åtgärder. Det är anledningen till att de utsetts till Årets pollinatör 2021 av föreningen Pollinera Sverige. Rikare trädgård satt med i jurygruppen och har besökt platsen.
Nybro kommun har tagit ett helhetsgrepp och skapat samverkan mellan olika instanser och områden – allt från vägkanter och parkmark till jordbruksmark, golfbanor och så kallade skräpmarker. Här har man kartlagt kommunens unika artrikedom och tagit fram långsiktiga planer för skötseln.
/Motiveringen till Årets pollinatör 2021
Ett lokalt initiativ som kan sporra andra till att arbeta målinriktat med att gynna pollinatörer och öka den biologiska mångfalden – ett föredöme att inspireras av!
Insatserna syns redan vid järnvägsstationen. Här breder rabatter fyllda med sand ut sig. Det är ingen vanlig syn i Sveriges kommuner, men sanden skapar bra förutsättningar för växter som kärleksört, lavendel och klint. November är inte rabatternas högtidsstund på året precis, men ett fåtal blommor håller fortfarande ut, trots nattens frost.
Planteringarna med pluggplantor gjordes för några år sedan och Leif Karlsson på Nybros parkenhet var, precis som delar av befolkningen, i början tveksam till förändringen.
– Någon kallade det ”Sveriges största kattlåda”. Jag var också skeptisk i början. Jag trodde inte det skulle bli bra. Det var väldigt små plantor i början och det såg väldigt ynkligt ut. Men jag har ändrat mig. Jag har sett nu på två år hur mycket som hänt.
Han berättar också att det är enkel drift. De slår av vegetationen en gång om året och räfsar ihop det. Det är allt. Förutom att det nu blommar rikt under hela sommarhalvåret är dessutom den sandiga ytan ett effektivt skydd mot översvämningar.
Sanden är grunden
Sanden går som en röd tråd, eller snarare en långsträckt ås, genom Nybro kommun. Nybroåsen gör att det finns gott om torra, sandiga miljöer som blir väldigt varma på sommaren och det är en väldigt ovanlig naturtyp i Sverige. De är en bra grogrund för många av de växter som klarar sig i näringsfattiga miljöer. Det är också perfekta platser för många vildbin och andra värmeälskande insekter. Men de behöver öppna sandblottor och markerna får inte växa igen, så viss skötsel krävs.
Att arbeta för pollinatörer är inte nytt i Nybro. De har jobbat aktivt med naturvårdsfrågor sedan 1990-talet och mycket av arbetet har möjliggjorts av pengar från Lokala naturvårdssatsningen (LONA).
– Vi tittade på torra marker som vi med ändrad skötsel väldigt enkelt kunde få till fina marker. Vi har också tagit fram flera strategiska dokument som översiktsplaner och detaljplaner. Det viktigaste vi gjort är att ta fram en skötselplan för hur vi ska sköta våra naturmarker, det vill säga det som inte är park, gata eller annan bebyggelse. Det är stora ytor, även inne i staden, berättar Olof Persson, skog- och markförvaltare på Nybro kommun.
Kan du ge några exempel på vilka insatser som gjorts?
– Vi har till exempel ändrat slåttern, minskat gräsklippningen, tagit bort sly för att öppna upp områden. Vi har också jobbat med att plocka fram sand i helt andra miljöer, som industriområden. Då kan andra växter etablera sig och man får boplatserna till insekter på köpet.
Insatserna har märkts av på kort tid. Det vittnar flera inblandade om. Det har också lett till viss uppmärksamhet nationellt. 2020 hamnade Nybro kommun på femte plats när Naturskyddsföreningen gick igenom landets bivänligaste kommuner. Då rankas allt från hur kommunen jobbar med ängar till hur de kartlägger arter som är i behov av skydd eller naturvårdsinsatser. Året efter hade Nybro förvisso halkat ned på topplistan, men det berodde mycket på att andra kommuner höjt sina ambitioner.
Olof Persson har också varit ute och föreläst om kommunens insatser i den mån han hunnit. Intresset har varit stort.
För områdets flera hotade biarter verkar det också ha gett resultat. Under inventeringar av skyddsvärda insekter åren 2014-2015 hittades en ”överraskande stor mångfald av arter beroende av öppna, torra miljöer, men även fuktigare lövträdsrika miljöer”. Inventeraren, biologen och biexperten Niklas Johansson, kallade insektsfaunan i Nybro kommun för ”helt unik för Nordeuropa”. Han hittade omkring 100 rödlistade arter (hotade eller nära hotade) och 11 arter som aldrig tidigare hittats i Sverige, exempelvis tjockbent pälsblomfluga.
Förändring snarare än storsatsning
Metoderna som använts är inte olikt hur en trädgård kan skötas för att den biologisk mångfald. Med en näringsfattig jord gynnas flera växter som är viktiga för insekter som lever i Sverige och med blottad jord får de många marklevande bina möjlighet att bygga bon.
Olof Persson betonar att det inte handlar om en stor budget och enorma arbetsinsatser. Framför allt kan det behövas ett annat sätt att tänka.
– Det handlar inte så mycket om att göra mer, snarare om att agera annorlunda. Alla kommuner har egentligen råd med de här insatserna. Det handlar mycket om att skaffa sig kunskap och att förmedla den till politiker, säger han.
Det som också behövs är kommunekologer som brinner för de här frågorna och som vet hur de ska omsättas i praktiken. Det kan troligen Årets pollinatör lära många andra kommuner.