Så påverkas trädgårdsägare av nya reglerna för invasiva arter

Från och med den 15 maj behöver du hålla koll på nio växtarter som kan finnas i din trädgård. I den här artikeln får du reda på vad som gäller för dig som trädgårdsägare och hur du känner igen de aktuella växterna.

Regeringen har fattat beslut om en nationell förteckning och en ny förordning om invasiva främmande arter som träder i kraft den 15 maj. Målet är att kunna sätta in åtgärder mot arter som är problematiska i Sverige, men som inte finns med på den förteckning över invasiva främmande arter som EU tar fram.

Arter med särskild risk för Sverige

Henrik Lange, nationell samordnare för landlevande invasiva främmande arter, Naturvårdsverket, förklarar skillnaden mellan listorna;

– EU:s förteckning utgår från den samlade riskbilden i hela unionen. Med en nationell förteckning kan vi nu hantera arter som utgör en tydlig risk i svenska land- och vattenmiljöer. Det gör att vi kan sätta in åtgärder tidigare för att förhindra att arterna får fäste och påverkar den biologiska mångfalden.

Från och med den 15 maj gäller följande förbud för växtarterna på listan;

föras in i landet
hållas, inte heller i sluten förvaring
födas upp, inte heller i sluten förvaring
transporteras, utom till en anläggning i samband med utrotning
släppas ut på marknaden
användas eller utbytas
tillåtas reproducera sig, växa eller odlas, inte heller i sluten förvaring
släppas ut i miljön

Krav på trädgårdsägare

Men det görs undantag för privata markägare. De ”ska vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra att förekomster av landlevande arter och vattenlevande arter i slutna vattensamlingar på en fastighet sprider sig från fastigheten om de i egenskap av fastighetsägare eller nyttjanderättshavare har rätt att vidta sådana åtgärder.”

Eller med andra ord; trädgårdsägare måste säkerställa att ingen spridning sker utanför tomtgränsen, men det ställs inga krav på att utrota växterna från tomten.

Henrik Lange berättar att urvalet bygger på riskbedömningar och analyser.

– Vi har utgått från Artdatabankens riskklassificering, gjort samhällsekonomiska analyser och samrått med experter och berörda aktörer för att identifiera de arter som innebär störst risk i Sverige.